SUHF vill se bättre redovisning av open access

19 jun 2017 • 2 min

Universitet och högskolor ska börja redovisa hur mycket pengar de lägger på open access. Det rekommenderar Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. "Det är jättebra att SUHF styr upp hanteringen", säger KB:s Ulf Kronman.

 

Ulf Kronman. Foto: Jens Östman
Ulf Kronman. Foto: Jens Östman

Det saknas en samlad överblick över de totala kostnaderna för vetenskaplig publicering. Det vill nu SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, se en förändring på och rekommenderar lärosätena att lägga upp ett särskilt konto där alla kostnader som har med open access-publiceringar bokförs.

Ulf Kronman, handläggare och del av teamet som arbetar med Kungliga bibliotekets regeringsuppdrag för samordning av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, välkomnar rekommendationen.

– I dagsläget flyter kostnaderna runt och man vet inte riktigt var och hur mycket det är. Vi tycker därför att det är jättebra att SUHF styr upp hanteringen av dessa betalningsströmmar. Att införa ett konto skapar en medvetenhet om att betalningar av APC-avgifter pågår och skapar underlag för att beräkna omfattningen av kostnaderna, säger Ulf Kronman.

I KB:s arbete med Open APC Sweden har flera bibliotekarier, som arbetar med att kartlägga APC-betalningarna på universiteten, velat ha en samordning av konton för att bokföra utgifterna. Därför kommer SUHF:s rekommendation i rätt tid, menar Ulf Kronman.

– Det är också väldigt bra att SUHF har skickat med en liten ”ordlista” med olika beteckningar för APC:er. I arbetet med att spåra räkningarna har det nämligen visat sig att fakturorna lämnar mycket övrigt att önska i frågan om tydlighet om vad universitetet har betalt för. I KB:s Bibsam-konsortie-förhandlingar med förlagen försöker vi alltid lägga in krav på tydlighet i faktureringen när vi förhandlar avtal för open access-publicering.

Vad innebär rekommendationen för open access-utvecklingen?

– Det innebär att man skapar en medvetenhet om de nya kostnaderna i det vetenskapliga publiceringssystemet och även en medvetenhet om att omställningen till open access kan skapa extra kostnader, om vi inte är noga med att följa upp dem och se till att prenumerationerna blir billigare i takt med att mängden fritt tillgängliga artiklar ökar i tidskrifterna. I den statistik som jag tagit fram ser man att publiceringsavgifterna ökat med fem till tio procent på tre år.

Vad innebär detta för biblioteken?

– Om man skapar en medvetenhet om de nya betalningsströmmarna för APC:er på universiteten skapas även en grund för att ”flippa” systemet rent ekonomisk och kanalisera den nya betalningsströmmen via biblioteksbudgetarna, precis som prenumerationskostnaderna. På sikt kan ju forskarna slippa administrationen av APC-betalningarna och att denna hanteras centralt av biblioteket istället.

0 kommentarer

Senaste nytt

Ledare

Omfamna, bemästra och använd AI

Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.

30 nov 2023 • 2 min

Digitalisering

Gammal data hotas av utrotning

Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.

28 nov 2023 • 3 min