Tradition och framtid på renoverat Carolina Rediviva

Modernistiska vinklar som hämtade ur en Star Trek-film möter tidlöst klassisk arkitektur när ­Sveriges äldsta universitetsbibliotek Carolina Rediviva öppnar huvudentrén efter två års renovering.

Den som kommer till Uppsala för första gången kan inte undgå att fästa blicken på den ståtliga biblioteksbyggnaden Carolina Rediviva som ligger på toppen av Carolinabacken mitt i de centrala delarna av stan. 

Insidan har däremot varit i stort behov av upprustning och modernisering under en längre tid, egentligen ända sedan färdigställandet av byggnaden år 1841. 

– Redan när biblioteket byggdes för snart 200 år sedan var det lite gammeldags och det uppstod snabbt problem i form av platsbrist, säger överbibliotekarie Lars Burman som tillsammans med bibliotekschefen Cecilia Ekström visar runt i de nyrenoverade delarna av biblioteket. 

För att möta behovet av fler platser för såväl forskare och studenter som för den ständigt tilltagande boksamlingen har en rad förändringar gjorts genom åren. En tidigare festsal gjordes om till ett bokmagasin i slutet av 1800-talet och en ny tillbyggnad gjordes i början av 1900-talet. 

Den senaste i raden av tillbyggnader är ­läsesal C som uppfördes i slutet av sextiotalet ­och början av sjuttiotalet, samt en motsvarande tillbyggnad på andra sidan av husets mittpunkt.

– Fram till i dag har C-salen varit den enda platsen där studenter har kunnat mötas och prata med varandra, men där har det varit fullsatt från tidig morgon till sen kväll, säger Cecilia Ekström.

Biblioteksledningen och Statens fastighetsverk, som äger byggnaden, var eniga om att en upprustning var nödvändig och efter flera års planering inleddes renoveringen under våren 2017. 

Totalt är det 4 500 av bibliotekets sammanlagt 18 000 kvadratmeter som har berörts av arbetet och fokus har legat på att öka tillgängligheten och antalet sitt- och mötesplatser samt att skapa en mer välkomnande entré, förbättrad service och högre säkerhet.

Arkitekten bakom arbetet är ­Johan Celsing, son till Peter Celsing som ritade den senaste tillbyggnaden på ­­sextio- och sjuttiotalet.  

– Vi har velat skapa ett mer modernt ­bibliotek där våra studenter kan mötas, berättar Cecilia Ekström.

Under byggnadsfasen har bibliotekets ­huvudentré varit stängd och i stället har det funnits en tillfällig ingång på byggnadens norra gavel. 

När huvudingången nu åter öppnas är det med en helt ny entréhall och intilliggande utställningshall. Innanför entrén har en ny plats skapats där all service är samlad på ett och samma ställe, såväl reception som in- och utlåning och biblioteksservice.

– Tidigare har det varit ganska förvirrande att komma in i biblioteket. Som besökare visste man inte riktigt vart man skulle gå för att få hjälp. ­Servicedisken och receptionen låg på olika platser och var ganska dolda, säger Cecilia Ekström. 

Mindre synliga förändringar som har gjorts är att man har höjt säkerheten för samlingarna. Flera tillgänglighetsanpassningar har gjorts.

Men det som kommer att upplevas som ett av de största lyften är att en ny caféavdelning har byggts i flygeln där informationsdisken låg tidigare. Här har det även frigjorts utrymme en halv trappa upp, där det tidigare var kontorsplatser för bibliotekets medarbetare. Förutom att den här nya sektionen ger 200 nya sittplatser skapar den också en spännande arkitektonisk motsats till bibliotekets övriga rum.   

– Att kliva in i cafédelen är som att kliva rakt in i en Star Trek-film. Det är den brutala modernismen som öppnar sig med nya spännande vinklar. Den här delen står för förändring och en tro på framtiden och ger en spännande kontrast till den mer klassiska och harmoniska arkitekturen med ett evigt lugn som säger ”we are here to stay!” säger Lars Burman. 

Cecilia Ekström håller med och tillägger att det känns bra att nu ha en väl formgiven insida. 

– Nu har vi en stolt byggnad som vill visa upp sig och som är lika vacker på insidan som på ­utsidan, säger hon.

[fakta id=”20075″]