Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
9 jun 2016 • 2 min
Reklam för radium, mjölk-fajt och middagsinbjudningar från 1700-talet. I Lunds universitetsbiblioteks samling av okatalogiserat material gömmer sig bitar av...

Reklam för radium, mjölk-fajt och middagsinbjudningar från 1700-talet. I Lunds universitetsbiblioteks samling av okatalogiserat material gömmer sig bitar av vår moderna historia.
Under det vita välvda taket i entrén till Lunds universitetsbibliotek står montrar med utställningen Var dags tryck. Här finns filmaffischer med Greta Garbo, resekataloger från 1945 och reklam för kombinerade radio- och skivspelare från 1951. Ett axplock av pliktbibliotekets elva hyllkilometer med allt okatalogiserat material som tryckts i Sverige sedan 1698. Utställningen är uppdelad i fyra teman: fritid, hälsa, politik och folkrörelser. Ulf Nilsson, bibliotekarie vid avdelningen för samlingar och medlem i LUB:s vardagstrycks-grupp, visar en affisch med ett par som vänder sina ansikten mot solen.
– Det är reklam för radium, det skulle göra dig solbrun. När elektriciteten kom i mitten på 1800-talet skulle den bota allt. Det finns också reklam för radioaktivt vatten och män uppmanades att utsätta sig för strålning innan Amerikaresan – det skulle hämma skäggväxten, säger han.
Kollegan och biblioteksassistenten Mats Larsson berättar att utställningen är ett led i arbetet med att göra vardagstrycket mer synligt. Vanligtvis kan det inte hittas i bibliotekskataloger eller dataarkiv. I projektet ingår det också att digitalisera materialet och ge ut en bok om samlingen. Men arbetet är beroende av osäker finansiering och oklarheter kring upphovsrätten i vissa fall.
Mats Larsson tycker att vardagstrycket är intressant eftersom det var tänkt att slängas strax efter att det använts.
– Just därför säger det mycket om sin tid, det är inte tillrättalagt.
Ulf Nilsson håller med:
– Det är en tidsspegel, en bit av nationens minne. I och med att vi sparar allt får vi en otrolig bredd i innehåll och framställningssätt.
I en monter har bibliotekarierna ställt upp paket från Arla och havremjölksföretaget Oatly i en boxningsring, för att symbolisera kampen mellan företagen. Äldst i utställningen är en inbjudan till en begravning från 1615.
Utställningen fortsätter in i biblioteket och ner i kaféet på undervåningen. Vardagstrycks-samlingen ökar med 350 hyllmeter varje år. Men ska vi verkligen spara allt, varje pizzameny.
– Vi har massor av pizzamenyer. Självklart ska vi spara allt, säger Ulf Nilsson.
Mats Larsson menar att dagens bibliotekarier omöjligt kan veta vad framtidens forskare tycker är intressant. Det har redan kommit en forskare för att titta på reklamblad och jämföra hur företag marknadsför ekologiska produkter.
– Vi kan inte censurera inför framtiden. Bibliotek har gallrat i alla tider och vi hade föredragit om folk på 1600-talet inte hade gjort det, säger Mats Larsson.
FAKTA: Var dags tryck
Utställning med okatalogiserat material på Lunds universitetsbibliotek 17 april 2015–31 oktober 2016. Sedan 1661 har Kungliga biblioteket rätt att få ett så kallat pliktexemplar av allt som trycks i Sverige. Lunds universitetsbibliotek fick samma rätt 1698, i dag ansvarar biblioteket för det nationella reservexemplaret. Av dagens sju pliktbibliotek är det bara KB och LUB som inte får gallra. De samlar allt från reklamblad till årsredovisningar och postorderkataloger.
Text: Jennie Aquilonius
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer