"Värden försvinner dag för dag"
3 maj 2016 • 2 min
Den nya e-pliktlagen är både föråldrad och konservativ, skriver Jakob Harnesk, biblioteksdirektör vid Karlstads universitet. Själv föreslog han insamling av...

Den nya e-pliktlagen är både föråldrad och konservativ, skriver Jakob Harnesk, biblioteksdirektör vid Karlstads universitet. Själv föreslog han insamling av diskussionsgrupper och e-postlistor redan i nittiotalets utredning.
Hur uppstod näthatet? När förråades det offentliga språket? Hur såg de så kallade alternativa medier ut som man tror orsakade papperstidningarnas död en bit in på 2020-talet?
Se där tre fullt tänkbara frågeställningar för forskningen om sisådär 30-40 år. Dagens historiker kan gå till tryckta källor om de vill läsa hur den offentliga debatten fördes på 1700- och 1800-talet eftersom mycket av den informationen är bevarad, men hur ser det ut framöver?
Riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg har alldeles rätt när hon i senaste BBL (2016:3) menar att det som publiceras på Twitter, Youtube och andra sociala medier bör bevaras för eftervärlden, via en utvidgad lag om pliktleveranser.
Den nya e-pliktlagen är visserligen bara några få år gammal, men den är faktiskt redan föråldrad. Som jag ser det beror det på att lagen har en alldeles för konservativ utgångspunkt. Till att börja med är det framför allt etablerade utgivare som ska pliktleverera sin utgivning. Det vill säga tidningar, förlag och andra massmedieföretag, organisationer och myndigheter. När vi sedan kommer till vad som ska levereras så handlar det om ”enstaka filer av avslutad och permanent karaktär”. Risken är uppenbar att mycket av det som levereras kommer att spegla det etablerade samhällets information, men inte så värst mycket av det som publiceras utanför dessa kanaler och som alltid varit en omistlig del av internet, särskilt webben. Samma sak med den publicerade information som är till sin natur dynamisk och rörlig.
En detalj i sammanhanget är att 90-talets e-pliktutredning (E-plikt/SOU 1998:111), där Sven Allerstrand var utredare och jag själv tjänstgjorde som sekreterare, var betydligt mer framsynt. År 1998 var visserligen inte sociala medier uppfunna, men vi föreslog att annan mer efemär information som gjorts tillgänglig på nätet skulle samlas in och bevaras, som till exempel diskussionsgrupper, elektroniska anslagstavlor och e-postlistor – något som var stort då men som ju nu har spelat ut sin roll och ersatts av sociala medier.
Massor av värdefull information – det vill säga värdefull för framtidens forskare – försvinner dag för dag, megabyte för megabyte. Det är därför angeläget att förändra lagen och KB:s uppdrag så att vi inte förlorar mer av vår historia.
Text: Jakob Harnesk, biblioteksdirektör vid Karlstad universitet
Senaste nytt

SD-kritik mot hbtqi-certifiering och dragqueens
I helgen läser dragqueens sagor på biblioteket i Lomma. Besöket och bibliotekets hbtqi-certifiering har ifrågasatts av Sverigedemokraterna. På biblioteket har kritiken väckt kämpaglöd. ”Nu vill vi ha regnbågsflaggor överallt!”
8 dec 2023 • 3 min

Saknas: Kunskap om AI och källkritik
AI gör det lättare att luras. Vilken beredskap har folkbiblioteken för det? Inte tillräcklig, visar Biblioteksbladets enkät.
8 dec 2023 • 2 min

Replik: Vi måste vara tydliga när vi talar om rasism
Bibliotekarien Einar Ehn-Briem uppskattar att Surrah al-Himidy har modet att ifrågasätta bibliotekssektorns men stör sig ändå på hennes artikel. "För att vi ska kunna diskutera något som uppenbart engagerar så många måste vi veta exakt vad vi menar avviker och eventuellt väljs bort", skriver han i sin replik.
7 dec 2023 • 3 min

Extra pengar för kompetens inom läsfrämjande
Det treåriga regeringsuppdraget Läsfrämjandelyft för folkbibliotek går mot sitt slut. Nu fördelar Kulturrådet 23 miljoner till 253 kommuner och 19 regioner. Här är kommunerna som får mest – och minst. Hela listan!
6 dec 2023 • 2 min

Besvikelse över tystnaden från biblioteken efter den 7 oktober
Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober drabbar även den judiska minoriteten i Sverige. På resursbiblioteket för jiddisch finns både en rädsla för den ökade hotbilden och en besvikelse över biblioteksvärldens tystnad.
5 dec 2023 • 4 min

Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI
Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
1 dec 2023 • 2 min

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min
0 kommentarer