"Värden försvinner dag för dag"

Den nya e-pliktlagen är både föråldrad och konservativ, skriver Jakob Harnesk, biblioteksdirektör vid Karlstads universitet. Själv föreslog han insamling av...

Den nya e-pliktlagen är både föråldrad och konservativ, skriver Jakob Harnesk, biblioteksdirektör vid Karlstads universitet. Själv föreslog han insamling av diskussionsgrupper och e-postlistor redan i nittiotalets utredning.

Hur uppstod näthatet? När förråades det offentliga språket? Hur såg de så kallade alternativa medier ut som man tror orsakade papperstidningarnas död en bit in på 2020-talet?

Se där tre fullt tänkbara frågeställningar för forskningen om sisådär 30-40 år. Dagens historiker kan gå till tryckta källor om de vill läsa hur den offentliga debatten fördes på 1700- och 1800-talet eftersom mycket av den informationen är bevarad, men hur ser det ut framöver?

Riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg har alldeles rätt när hon i senaste BBL (2016:3) menar att det som publiceras på Twitter, Youtube och andra sociala medier bör bevaras för eftervärlden, via en utvidgad lag om pliktleveranser.

Den nya e-pliktlagen är visserligen bara några få år gammal, men den är faktiskt redan föråldrad. Som jag ser det beror det på att lagen har en alldeles för konservativ utgångspunkt. Till att börja med är det framför allt etablerade utgivare som ska pliktleverera sin utgivning. Det vill säga tidningar, förlag och andra massmedieföretag, organisationer och myndigheter. När vi sedan kommer till vad som ska levereras så handlar det om ”enstaka filer av avslutad och permanent karaktär”. Risken är uppenbar att mycket av det som levereras kommer att spegla det etablerade samhällets information, men inte så värst mycket av det som publiceras utanför dessa kanaler och som alltid varit en omistlig del av internet, särskilt webben. Samma sak med den publicerade information som är till sin natur dynamisk och rörlig.

En detalj i sammanhanget är att 90-talets e-pliktutredning (E-plikt/SOU 1998:111), där Sven Allerstrand var utredare och jag själv tjänstgjorde som sekreterare, var betydligt mer framsynt. År 1998 var visserligen inte sociala medier uppfunna, men vi föreslog att annan mer efemär information som gjorts tillgänglig på nätet skulle samlas in och bevaras, som till exempel diskussionsgrupper, elektroniska anslagstavlor och e-postlistor – något som var stort då men som ju nu har spelat ut sin roll och ersatts av sociala medier.

Massor av värdefull information – det vill säga värdefull för framtidens forskare – försvinner dag för dag, megabyte för megabyte. Det är därför angeläget att förändra lagen och KB:s uppdrag så att vi inte förlorar mer av vår historia.

Text: Jakob Harnesk, biblioteksdirektör vid Karlstad universitet

LÄS MER: Twitterdebatt: En skatt att spara?

LÄS MER: ”Det skapas ett kulturarv här och nu”