Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
7 okt 2013 • 2 min
Statens medieråd publicerar nu två rapporter som handlar om dels små barns medieanvändning samt hur de lite större barnens medievardag...
Statens medieråd publicerar nu två rapporter som handlar om dels små barns medieanvändning samt hur de lite större barnens medievardag ser ut. Båda rapporterna rymmer även jämförelser med hur medieanvändning och medievardag förändrats sedan 2010.
Underlaget till rapporten Småungar & medier 2012/13, är föräldrar till 2 000 barn mellan 0 och 8 år som har tillfrågats av Statistiska centralbyrån (SCB) om barnens medievardag och attityder till medieanvändning. Det är andra gången sedan 2010 som undersökningen görs och resultatet visar att medieanvändningen ökar och går allt längre ner i åldrarna.
Internet är det som ökar mest: en majoritet av 3-åringarna (55 %) och hela 87 % av 6-åringarna har använt internet. Jämfört med undersökningen 2010 har den dagliga internetanvändningen 2012/2013 tredubblats både bland 2–4-åringarna och bland 5–8-åringarna. Även internet via mobilen blir allt vanligare i dessa åldersgrupper – i undersökningen från 2010 framgick att inga barn använde internet i mobilen.
Även internetanvändningen bland de större barnen ökar – det visar Medierådets undersökning Ungar & medier 2012/13 som nu genomförts för femte gången sedan 2005.
Internetanvändningen är nära nog hundraprocentig från 12 års ålder (82 % av tolvåringarna använder internet dagligen att jämföra med 47 % 2010) och störst är ökningen beträffande användning av internet i mobilen (bland 9-12 år 53 % 2012/2013; 2010: 39 %). I jämförelse med 2010 anger också fler att de har tillgång till en egen dator 2012/2013 – med undantag för nioåringarna, där fler hade dator 2010. I de två äldsta åldersgrupperna i undersökningen är sociala medier den populäraste aktiviteten på internet: 71 % av unga 13-16 år gör detta dagligen liksom 78 % av de unga i åldern 17-18.
Beträffande könsskillnader i medieanvändningen hos de små barnen är den, enligt undersökningen, obefintlig bland de yngsta men blir större med stigande ålder. Även bland unga ökar könsskillnaderna i medieanvändningen med stigande ålder för att sedan plana ut efter 16 år. Flickor bloggar mer än pojkar, de läser bloggar och använder mobilen mer samt lägger mer tid på sociala medier. Pojkar ser mer på YouTube-klipp, spelar mer datorspel och tv-spel och ser mer på porr än flickor. Störst är skillnaderna ifråga om datorspel/tv-spel. Medan varannan 15-årig pojke spelar minst 3 timmar per dag gör 0 % av de jämnåriga flickorna det.
Flickorna lägger mer tid på böcker och tidningar än vad pojkarna gör. Mest läser unga, oavsett, kön i åldersgruppen 9-12 år: 31 % varje dag och 37 % några gånger i veckan, de flesta mindre än en timme.
En längre text kring Medierådets två rapporter publiceras i novembernumret av BBL (nr 9).
Svensk biblioteksförenings utmärkelser delades ut förra veckan. Ceremonin i Stockholm leddes av Eva Gustafsson från Umeå stadsbibliotek. Här är pristagarna.
Från 2029 blir Biblioteksdagarna digitala vartannat år. Ett skäl är möjligheten till större delaktighet.
Raymundo Vázquez och Jonna Jonsson har tagits in för att höja AI-kompetensen i Jämtland-Härjedalen. "De som är kritiska till AI tjänar på att utbildas i ämnet för att de får hjälp att kunna känna sig mer skyddade eller säkrare i den här digitala eran."
Svensk biblioteksförenings utmärkelser har delats ut. I år var det dock bara åtta pristagare eftersom Collijnpriset är under utvärdering.
Bibliotekschefen Agnes Kotka skrev i Biblioteksbladet om sin resa till Västbanken och östra Jerusalem. Hennes berättelse har fått mycket uppmärksamhet.
Daniel Forsman tar över som chef för Riksarkivet efter Karin Åström Iko. Han har varit chef för Stockholms stadsbibliotek sedan 2018 och var innan dess chef för biblioteket på Chalmers i Göteborg.
Att räkna tjänster på skolornas bibliotek räcker inte, verksamheten måste också planeras, följas upp och utvecklas så att att det gynnar elevers lärande, skriver Anette Widenberg Helgesson. "För att det ska bli verklighet krävs stöd, särskilt för små kommuner med begränsade resurser."
Idag släpps ”Stockholmsdeklarationen”, ett upprop om att stoppa oseriös och för biblioteken kostsam publicering av vetenskap. ”Vi hoppas att det ska reformera publiceringssystemet”, säger Dan Larhammar, en av initiativtagarna.
Skolinspektionens generaldirektör Marie Axelsson befarar tolkningssvårigheter. "Vi kommer att se olika varianter på hur man som skolhuvudman har sett till att följa skollagens krav."
Den fysiska informationsdisken är viktig, visar en undersökning på Göteborgs universitetsbibliotek. Studenterna vill ha personlig service och mänsklig kontakt.
Ord står mot ord i Norrköping. Vilka elever får egentligen låna boken "Gender Queer" på Hagaskolan? Alla, eller bara eleverna på högstadiet?
Resurserna för folkbibliotek och studieförbund har länge urholkats, visar en ny rapport. Staten måste gå in med pengar igen, anser Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

För tio år sedan engagerades stora delar av samhället – inte minst biblioteken – i att ta emot människor på flykt. Skulle det agerande som var självklart då vara lika självklart idag?
Varje tisdag får du de senaste och viktigaste nyheterna och reportagen direkt till din inkorg.
Läs det senaste numret som e-tidning.

Skolbiblioteken behöver nationellt stöd
6 nov 2025 • 2 min
"Det blir inga skolbibliotek fyllda med mjukporr"
28 okt 2025 • 4 min
Mer snusk och våld på biblioteket
20 okt 2025 • 3 min
Stärk bibliotekens förmåga som sociala infrastrukturer
17 okt 2025 • 2 min


0 kommentarer