Barnrättsprövning i pandemin gav resultat

3 jun 2021 • 4 min

Hur ska biblioteken arbeta med barnkonventionen när den nu är del av svensk lag? Täby och Mjölby hör till det fåtal kommuner som aktivt arbetade med den i samband med att biblioteken stängde i pandemin.

Det är viktigt att låta barn leta böcker på egen hand och inte bara vara beroende av vad de vuxna väljer åt dem, konstaterade Mjölby bibliotek under pandemin. Bilden är från Hovsjö bibliotek 2018. Foto: Biblioteken i Södertälje.

I Täby med drygt 70 000 invånare i norra Stockholms län hade kommunen nyss tagit fram ett underlag för hur barnrättsprövningar ska göras, när regeringens besked om att stänga icke nödvändiga verksamheter kom före jul förra året. Biträdande bibliotekschef Camilla Ljungdahl fick direktiv från kultur- och fritidschefen att ta fram en barnkonsekvensanalys.

– Det var skönt att det kom uppifrån och att det fanns en mall att utgå ifrån, säger hon.

Biträdande bibliotekschef Camilla Ljungdahl, Täby bibliotek.

När analysen gjordes visste de inte hur länge de skulle behöva hålla stängt för besök.

Kanske är Täby den enda kommunen i landet som faktiskt gjorde en formell barnrättsprövning. I de allra flesta kommuner tycks det alternativet ha glömts när pandemin bröt ut.

I konsekvensanalysen konstaterades att stängningen skulle leda till att barn och ungdomar inte har samma rätt till fritid, utveckling och informationshämtning. Det fanns också en risk att det skulle leda till mer ojämlik tillgång till litteratur och att biblioteken skulle ha svårare att fullfölja uppdraget att vara tillgängliga för alla.

– Ibland kan man få känslan av att det administrativa uppgifterna blir för stora, men det här tycker jag absolut gav något. Det är bra att sätta sig ner och tänka ett varv till och sedan ha det nedskrivet så att man har något att falla tillbaka på, säger Camilla Ljungdahl.

Vi såg ganska snabbt att det inte är så många barn som använder take away

Anya Feltreuter, bibliotekschef i Mjölby

I arbetet med konsekvensanalysen ingick att leta efter befintlig forskning på området och det ledde till vissa kompensatoriska åtgärder. Biblioteket beslutade sig för att arrangera digitala sagostunder och att öka fokus på bok- och filmtips från hemsidan. Biblio-appen skulle göras mer attraktiv med inköp av nyare böcker. Personalen skulle också satsa mer barn- och ungdomsböcker när de tipsade i appen.

Däremot hade Camilla Ljungdahl önskat mer tid för att arbeta med barnrättsprövningen för att också hinna prata med barn. Men efter regeringens besked var det bråttom och det fanns inte tid att kontakta målgruppen. I slutet av januari öppnade Täby bibliotek för besök igen, men med begränsningar för att minska smittspridningen.

Mjölby bibliotek resonerade med utgångspunkt i barnkonventionen och beslutade att släppa in barn trots att biblioteket fortfarande är stängt för besök.

Lite längre söderut, i Mjölby kommun med cirka 28 000 invånare, håller biblioteken fortfarande stängt för besökare och planerar att göra så tills efter sommaren. Åtminstone stängt för vuxna besökare.

– Vi var en bra bit in i pandemin, det hade gått lång tid och vi såg ingen ljusning. Här i Östergötland var smittspridningen otroligt hög. Så vi var glada för att biblioteket kom med det här bra förslaget, säger Kristin Kellander (L), ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Mjölby.

Här gjordes ingen formell barnrättsprövning, men arbetet med barnkonventionen ledde ändå till att biblioteket konstaterade att barnen var de som drabbades mest av de stängda lokalerna och personalen funderade på vad de kunde göra annorlunda.

– Jag kan tänka mig att vi var sena ut att tänka på lösningar för barnen, men snabba med lösningar för vuxna som är vana vid att använda biblioteken. Men vi såg ganska snabbt att det inte är så många barn som använder take away, säger Anya Feltreuter, bibliotekschef i Mjölby.

De funderade på vilka barn som kommer åt att låna böcker när lokalerna är stängda.

– Enstaka barn använde take away, men vi förstod ju att det var många vi inte nådde över huvud taget, säger Kristin Kellander.

De flesta barn var beroende av ha någon vuxen som lånade böcker åt dem.

Anya Feltreuter, bibliotekschef i Mjölby.

– Vilka barn är det som kan låna böcker under pandemin? Dels barn som reserverar böcker själva och de är ganska få. Och dels barn med föräldrar som tycker att det är viktigt att barnen läser och reserverar åt dem. Det är jättebra, men barnen får låna på vuxnas villkor eftersom det är vuxna som väljer åt dem. Därför var det viktigt att släppa in barnen i biblioteksrummet, säger Anya Feltreuter.

Biblioteket föreslog för politikerna att biblioteksrummet skulle öppna för barn, och i de fall de är för små att komma ensamma, för barn med föräldrar.

Öppningen blev uppskattad. Såväl barn som gymnasieelever har behövt någonstans att gå.

– Det är ganska många som har använt sig av den här möjligheten, både yngre och äldre barn.

I Mjölby hade de hjälp av att ha arbetat med barnkonventionen, men i framtiden tycker både Anya Feltreuter och Kristin Kellander att det vore bra även med en formell barnrättsprövning.

– Till en annan gång kanske vi har dragit lärdom av det och kan tänka mer på lösningar för de prioriterade grupperna, säger Anya Feltreuter.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min

Ledare

Används bibliotekens potential som läsfrämjare?

Det talas mycket om bibliotekens viktiga roll för att främja läsandet i Sverige. Men bibliotekspersonalen ges ingen eller väldigt lite tid för egen läsning. Och allra konstigast är att de inte ens pratar om det själva, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

19 sep 2022 • 2 min