Ni har startat ett nytt rankingsystem av folkbibliotek i Europa, Library Ranking Euorpe, LRE. Hur fungerar det här systemet?

– Vi annonserar inte i förväg att vi kommer, utan är mystery shoppers och testar biblioteket anonymt. Sedan har vi en checklista som vi följer, några kriterier är bibliotekets placering, synlighet i turistkartor, om det tas några avgifter för bibliotekstjänster, hur bra barnavdelningen är och hur bokbeståndet ser ut. Sedan poängsätts biblioteken utifrån en sexgradig skala och resultatet läggs upp på vår hemsida, säger Mats Öström och Maija Berndtson.

Hittills har 44 folkbibliotek i elva länder rankats. I topp ligger bibliotek i Danmark och Finland. Hur väljer ni ut vilka bibliotek ni recenserar?

– Eftersom vi finansierar projektet själva så besöker vi bibliotek som finns i de städer som vi reser till privat. Sen kan det också vara så att vi läst om något intressant bibliotek och vill besöka det därför, säger Maija Berndtson.

Vad är ert mål?

– Att försöka hitta en ny metod som hjälper folkbiblioteken att utveckla sin verksamhet ur ett kundperspektiv. Vi var till en börja rätt lågmälda kring projektet eftersom vi inte hade så många bibliotek, men nu har vi besökt flera stycken och vet att systemet fungerar och vi vill fortsätta. Så småningom hoppas vi att någon organisation kan ta över det, säger Maija Berndtson.

Det finns redan flera sätt att mäta kvaliteten av folkbibliotek, varför behövs ert system?

– Vad vi vet finns det inte några undersökningar som genomförs utifrån ett användarperspektiv på det sättet som vår metod gör, säger Maija Berndtson.

Er checklista är uppbyggd utifrån folkbiblioteken i Norden, varför då?

– Folkbiblioteken i Norden har en väldigt stark förankring i folkrörelser och demokrati. Det är en avvikelse jämfört med bibliotek i andra europeiska länder, inte minst södra Europa, där biblioteken många gånger kommit till för att det funnits en gammal boksamling som överförts till stat eller kommun. Där är det bokhyllor och böcker i fokus. Men den nordiska modellen går ut på att biblioteken ytterst är ett redskap för demokrati, tryckfrihet, yttrandefrihet och informationsfrihet. Den här starka traditionen tycker vi ska vara normerande eftersom den innebär att biblioteken har en viktig uppgift. På så sätt kan vi jämföra ett litet folkbibliotek i Sverige mot ett stort bibliotek i exempelvis Spanien, säger Mats Öström.