KB har uppdraget...

  …om KB vill. Under sitt besök på Svensk Biblioteksförening pekade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth på att KB:s roll som...

…om KB vill. Under sitt besök på Svensk Biblioteksförening pekade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth på att KB:s roll som nationell biblioteksmyndighet faktiskt tydliggörs och skärps i lagrådsremissen.KB är den myndighet som avses i lagrådsremissen om en ny bibliotekslag och som ska ha nationell överblick av och samordningsansvar för det allmänna biblioteksväsendet. Det finns inga planer på  att skapa någon ny myndighet med ett särskilt ansvar för biblioteksfrågor – vilket konsumenter av morgontidningar och etermedier kunnat få ett intryck av.

– Nej, nej inga fler myndigheter. Vi har Kungliga biblioteket och det är bra så. Bortsett från att dess roll lagfästs i den nya lagen blir den också tydligare och skarpare, säger Lena Adelsohn Liljeroth till BBL som fick en kort pratstund med ministern under hennes besök på Svensk Biblioteksförening.

Det Lena Adelsohn Liljeroth pekar på är den nyhet som finns – om man läser uppmärksamt – i lagrådsremissen och som faktiskt pekar i en riktning mot nationell bibliotekspolitik och en tydligare roll för KB. Under rubriken ”Nationell biblioteksplan” i lagrådsremissen, hänvisas till det faktum att flera remissinstanser i likhet med Svensk Biblioteksförening och Statens kulturråd, påtalat behovet av en nationell bibliotekspolitik – att en utsedd biblioteksmyndighet utarbetar en samlad nationell plan som anger riktningen för samverkan och kvalitetsutveckling för hela det allmänna biblioteksväsendet.

Regeringen skriver uttryckligen i lagrådsremissen att detta ryms inom ramen för  KB:s samordnande uppdrag: ”Inom ramen för det uppdrag som Kungliga biblioteket har finns utrymme att överväga vilka strategiskt inriktade dokument som kan främja samverkan och utveckling inom området. Med andra ord kan myndigheten bedöma om det finns behov av nationella plandokument och i sådana fall utarbeta sådana.”

– Utöver att vi nu faktiskt skriver in i lagen att en samverkansmyndighet ska utses så gör regeringen också ett förtydligande där man säger att om myndigheten gör bedömningen att det finns behov av nationella styrdokument så ryms det faktiskt i det uppdrag som myndigheten har, säger Lena Adelsohn Liljeroth.

Om KB vill finns alltså alla möjligheter att det som Svensk Biblioteksförening, Statens kulturråd och flera andra branschaktörer efterlyst, nämligen en nationell bibliotekspolitik, kan bli verklighet.

Utbildningsdepartementets linje i frågan har tidigare varit tydlig: ”Uppdraget kommer varken att utökas eller förtydligas. Någon nationell biblioteksstrategi är inte aktuell” (se bl a BBL nr 2/2012). Men nu har man tydligen ha ändrat sig och landat i en för regeringen gemensam hållning kring KB:s uppdrag.

Och frågan om vem som ska se till att biblioteken lever upp till lagens krav, är självklar för kulturministern.

– Ja, det blir ju i så fall KB. Sedan har vi ett kommunalt självstyre så kraven på biblioteksplaner ligger fast.

I lagrådsremissen skriver regeringen med hänvisning bl a till det kommunala självstyret att det inte finns skäl att föreslå en bestämmelse där det kan prövas om en bibliotekshuvudman uppfyller sina skyldigheter eller inte enligt lagen. Däremot kan medborgarna förstås ställa sina kommunala politiker till svars för beslut som innebär ”att biblioteksverksamheten utarmas på ett sådant sätt att kraven i lagen inte uppfylls”.

När det gäller det nya lagförslaget hör KB:s roll samt myndighetens möjligheter att se över bibliotekssystemen och dess stöttande funktion till en av punkterna som Lena Adelsohn Liljeroth är mest nöjd med.

Andra är att ändamålsparagrafen fått en skrivning som mer ansluter sig till den anda som finns i UNESCO:s folkbiblioteksmanifest.

– Vidare att vi fastställer att en bok är en bok är en bok oavsett den läses på platta eller papper och att den ska vara avgiftsfri.

När det gäller e-boksfrågan vidhåller Lena Adelsohn Liljeroth att det är en sak för ”parterna” att förhandla om – med andra ord ingenting för politiken att lägga sig i – och pekar på Litteraturutredningens förslag om SKL som en möjlig förhandlare för folkbiblioteken.

När det gäller utvecklingen på biblioteksområdet avslutar hon:

– Jag tycker att positionerna har flyttats fram betydligt.