Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
27 mar 2017 • 2 min
I dag drar Litteraturveckan i Göteborg igång. Ett femtiotal författare ska ut i 600 skolklasser för att inspirera till skrivande och läsning. Projektet arrangeras bland annat av stadens bibliotekskonsulenter och skolbibliotekarier.

Litteraturveckan har arrangerats sedan slutet av 1990-talet och är ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs barn- och skolbibliotekskonsulent, barn- och skolbibliotekarier och lärare i stadsdelarna.
52 barn- och ungdomsboksförfattare besöker 600 skolklasser i grundskolan.
– Det brukar vara mycket uppskattat och inspirera eleverna till både läsning och skrivande. På senare år har Litteraturveckan vuxit mycket och i år är det rekord med antal författare. Vi ser också att allt fler skolor anmäler sig, säger Bodil Alvarsdotter som är barnbibliotekskonsulent i Göteborgs stad.
Författarna träffar skolklasserna under minst en lektion och gör då olika saker. En del berättar bara om hur det är att jobba som författare och har frågestunder medan andra förbereder skrivövningar.

Hur bra ett författarbesök blir beror på hur väl lärarna förberett klassen.
– Sedan har vi också en kväll på Stadsmuseet där författarna och alla pedagoger i staden är inbjudna. Alla författare får göra ett framträdande på högst fyra minuter, där brukar de presentera sig själv och sitt författarskap. Det brukar bli otroligt uppskattat.
Vad har du för tips till andra bibliotek som vill göra liknande projekt men i mindre skala?
– Det måste finnas möjlighet att en person kan samordna hela projektet, för det tar ganska mycket tid. Det handlar om att boka in författare, skolor, hotell och resor. Det krävs också ett närverk kring samordnaren bestående av barnbibliotekarier och pedagoger, och att alla förstår hur bra och viktigt det kan vara med författarbesök.
– En annan del är få medel till finansieringen. Här betalar Västra Götalandsregionen för halva författararvodet samt alla kringkostnader så som hotell och resor. Den andra halvan betalas av staden, säger Bodil Alvarsdotter.
Johanna Lindbäck har skrivit flera ungdomsromaner och har varit med på Litteraturveckan i flera år. Vanligtvis besöker hon mellan- och högstadiet och i år gör hon fyra författarbesök tisdag till fredag.
– Jag brukar göra lite olika saker med klasserna beroende på hur mycket de förberett sig. Oftast blir det som ett traditionellt författarbesök där jag berättar om hur jag jobbar och svarar på frågor om mina romaner. Sedan brukar jag ha en skrivövning som går ut på att eleverna snabbt får komma på en karaktär och en historia. Det är bra eftersom alla kommer igång, sedan när lektionen är färdig så kan eleverna fortsätta jobba på sin grund, säger Johanna Lindbäck.
Litteraturveckan pågår 27-31 mars.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer