"Biblioteken måste förbereda sig på en roll i totalförsvaret"

25 mar 2021 • 3 min

Genom att luta sig mot kravet på saklighet och opartiskhet kan biblioteken vara en del av totalförsvaret utan att det krockar med demokratiuppdraget. Det säger Erik Fichtelius som står bakom förslaget till nationell biblioteksstrategi.

För två år sedan lämnade Erik Fichtelius ifrån sig förslaget till nationell biblioteksstrategi. Regeringen har fortfarande inte kommit med besked om hur den går vidare med den. Foto: Stina Loman.

Det många har glömt, påminner Erik Fichtelius om, är att biblioteken var en del av det svenska totalförsvaret, när det fortfarande fanns ett fungerade totalförsvar, före murens fall.

– Det var viktigt att skydda böckerna, att låsa in dem så att inte ryssarna skulle komma åt dem. Och det var den gamla bibliotekschefen som skulle göra det.

Arbetet med förslaget till den nationella biblioteksstrategin pågick som bäst i november när Donald Trump valdes till president. Bibliotekens roll som faktagranskare blev plötsligt väldigt viktig. Plakaten med texten ”Fake news? Ask a librarian” syntes i samband med att det stod klart att Trump skulle bli USA:s nästa president.

– Det blev tydligt att bibliotekens roll för att jobba mot fake news, för fakta och inte för alternativa fakta, var central.

Men skulle det finnas risk att en roll i totalförsvaret skulle krocka med demokratiuppdraget? Skulle biblioteken riskera att bli en megafon för staten?

Läs mer: Del av totalförsvaret med oberoendet i behåll

Erik Fichtelius ser inga hinder för att biblioteken skulle kunna hänvisa till myndigheter i kristid.

– Alla fungerande länder har expertmyndigheter och det är en rimlig utgångspunkt att lita på dem. Precis som att jag litar på att Högsta domstolen följer lagar. Om man inte litar på det blir det gungfly.

I två år har Erik Fichtelius skrivit om sanna och falska nyheter och han pratar gärna om hur vi ska förhålla oss till det. I veckan lämnade han in manuset till nya boken Äkta nyheter – journalistik i demokratins tjänst, som kommer ut i höst.

Och han jämför bibliotekariens uppgift med journalistens. På liknande sätt som seriösa journalister kan utgå från vissa grundläggande fakta, kan bibliotekarier göra det. Samtidigt som de kan visa både vad svenska Folkhälsomyndigheten säger och vad motsvarigheten i andra länder säger.

Genom att förhålla sig till kravet på opartiskhet och saklighet kan biblioteken hänvisa till myndigheter och olika nyhetsmedier utan problem, anser han. Och om någon exempelvis skulle vända sig till biblioteket för att ta reda på om det är bra eller dåligt att vaccinera sig, ska biblioteken visa vad som finns. Både från expertmyndigheter som förespråkar vaccination och från andra håll som avråder från vaccin. Men bibliotekarien bör också kunna redogöra för vad som är sakligt.

– Du kan inte ha en debatt om huruvida Förintelsen har ägt rum eller inte. Det har den, kan bibliotekarien säga med stöd av kravet på saklighet; Förintelsen har ägt rum, jorden värms upp av mänsklig aktivitet och det är bra att vaccinera sig.

Utgångspunkten måste vara att man kan lita på expertmyndigheter. Motsatsen är det som extremhögern försöker göra, nämligen att försöka bryta sönder tilltron till medier och institutioner.

Det blev tydligt att bibliotekens roll för att jobba mot fake news var central

Men finns då kompetensen? Frågan dryftades i Biblioteksbladets facebookgrupp ”Bibliotek i coronakris” där det ifrågasattes om bibliotekarier som visserligen kan källkritik även har kunskap att hitta och identifiera desinformation.

Erik Fichtelius noterar att förslaget till strategi är just det, en strategi. Exakt hur det som står där ska genomföras är nästa steg. Men i strategin ingår också ett förslag om fortbildning för bibliotekarier.

Hans poäng är också att biblioteksväsendet måste förbereda sig för en roll i totalförsvaret.

– Om det blir krig och böckerna i biblioteken måste räddas eller om Forsmark exploderar och människor måste få information. Biblioteken måste förbereda sig för detta.

Och det behöver inte vara mer komplicerat för bibliotekarier än för andra tjänstemän. Samma krav på opartiskhet och saklighet ställs på alla i offentlig förvaltning.

– Det är lättare att hålla sig till lagstiftarens ord. Vår tanke med förslaget till strategi var helt enkelt att biblioteken bör vara en del av demokratiförsvaret.

Fler inlägg i debatten:

Thord Eriksson: KB:s lektion i förakt mot fria medier

KB: Vi sätter oss inte till doms över fria medier

Jutta Haider och Olof Sundin: Särskilt viktigt att välja bort i kris

Thord Eriksson: Och om seriösa källor ger olika besked?

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min