Alla måste lära sig hur sökmotorer fungerar, skriver forskarna Olof Sundin och Jutta Haider i en uppmärksammad debattartikel. Men vem ska stå för undervisandet – och hur bra är bibliotekspersonal på att söka?

Debattartikeln publicerades i Borås tidning i helgen och är ett indirekt svar på en artikel av Svenska Dagbladets ledarskribent Ivar Arpi där han hävdade att Google tillrättalägger sökresultaten.

”Många har därefter mycket pedagogiskt visat att Ivar Arpis beskrivning av vad Googles algoritmer – det vill säga reglerna som styr hur sökresultat värderas och rangordnas – gör minst sagt är bristfällig”, skriver Jutta Haider och Olof Sundin som båda är professorer i biblioteks- och informationsvetenskap.

De menar att förtjänsten med Arpis artikel snarare är att den gör Google synligt. Företagets tjänster har utvecklats till en infrastruktur i tillvaron som vi ofta använder utan att veta om det. Därför borde alla lära sig mer om hur sökmotorer fungerar, menar Haider och Sundin. ”Sökkritik måste vara en självklar del av undervisning och folkbildning.”

Vem ska driva på för att det ska bli så?

– Svensk biblioteksförening är en sådan aktör, Skolverket en annan, och Internetstiftelsen, säger Olof Sundin som är verksam vid Lunds universitet medan Jutta Haider sedan början av året är baserad vid Högskolan i Borås.

Är det många som betraktar en sökmotor som Google som ett helt neutralt verktyg?

– Många ser överhuvudtaget inte Google som ett verktyg, utan som något som bara är. En av Googles strategier är också att tas för givet, att man inte ska tänka på att man använder det.

Hur står det till med bibliotekariers sökkritiska förmåga?

– Jag tror att det ser olika ut. I regel finns det nog kompetens på enskilda bibliotek men inte hos alla anställda – alla kan inte allt, så är det alltid. Som alla yrkesgrupper behöver bibliotekarier regelbunden kompetensutveckling inom de här områdena, det är en arbetsgivarfråga. Jag vill ju att biblioteken ska vara en lokal aktör där man vet att den här expertisen finns.