Den judiska kulturen tar plats på bokmässan

Ett av Bokmässans teman i år är judisk kultur. Bland annat visar Resursbiblioteket för jiddisch sitt nya minoritetskit. Tanken är att bibliotek ska kunna, på ett enkelt sätt synliggöra judisk kultur i biblioteksrummet.

– Var du på invigningen? Hörde du min kompis blåsa shofar? Det var verkligen mitt judiska hjärta. Det finns så många judiska berättelser om mirakel som händer när basunen ljuder, om hur folket samlas när man hör det här.

Elisabet Sannas är sedan i våras projektledare för Resursbiblioteket för jiddisch och judisk kultur. Hon förklarar att det biblioteket försöker göra, på Bokmässan och utanför, det är att sänka tröskeln, att visa den rika svenskjudiska kulturen som finns, den kultur som många utanför vet väldigt lite om.

– Det beror väl på att den judiska minoriteten i Sverige är så väl integrerad. Man är som vilken svensk som helst, ute i arbetslivet och skolor. Och så är man jude hemma med familj och vänner, säger Elisabet Sannas.

Hon säger lite som i en bisats, att man som jude i Sverige inte ska störa eller förarga offentligheten. Men just därför är hon väldigt glad över att den judiska kulturen får ta plats på Bokmässan och för att Resursbiblioteket är en del av det.

– Syftet med hela vår verksamhet är att göra det så lättsamt, enkelt och roligt för de minoritetsansvariga på folkbibliotek, regionbibliotek, kommuner och skolor. Deras uppdrag kan inte vara lätt, menar Elisabet Sannas.

Jag får jättemycket frågor om: Hur gör vi med antisemitismen? Ja, inte vet jag. Det är ert problem, har jag sagt några gånger.

Elisabet Sannas

– Det är inte kontroversiellt, det är precis de här föremålen som används och så har jag skrivit en förklarande not till varje föremål. Principen är: Har ni ett golv? Har ni ett bord? Då ska man kunna använda vårt kit och kunna presentera den svenskjudiska minoriteten i vardag och helg, förklarar Elisabet Sannas.

Än så länge har det inte bestämts om kitet ska hållas separat från jiddischlitteraturen eller om några representativa böcker på jiddisch ska följa med på utställningen. Att få människor i Sverige talar jiddisch spelar in i hur funderingsvägarna går men Elisabet Sannas understryker att svenskjudisk kultur har försiggått i flera hundra år utanför storstäderna.

– Det glömmer man och det tycker jag vore roligt om biblioteken också kan titta på den judiska närvaron i sina närområden historiskt. Då går det också att titta på romer, samer och så vidare.

Elisabet Sannas anser att Förintelsen skuggar den svenskjudiska kulturen. Förintelsen är ett enormt trauma, det går inte att komma förbi, men, och det understryker hon, det är inte judarnas uppgift att alltid ta upp förintelsen. Det var något de utsattes för men det är inte samma sak som den judiska kulturen.

– Judisk kultur är så mycket glädje. Jag får jättemycket frågor om: Hur gör vi med antisemitismen? Ja, inte vet jag. Det är ert problem, har jag sagt några gånger. Vi håller på att ta fram en e-kurs för bibliotekarier, fyra gånger trettio minuter. Judisk historia i Sverige, judiskt liv i vardag och fest, det här kan resursbiblioteket hjälpa till med och slutligen Förintelsen och antisemitismen.

Forum för levande historia och Förintelsemuseet, det är de instanser som kan och ska informera om Förintelsen, menar Elisabet Sannas.

Åter till minoritetskitet som bland annat innehåller en mjukis-Torah-rulle. Hon säger att hon så här långt bara har fått positiv respons.

– Det är en avdramatisering av något som kanske tidigare har varit exotiskt och så är det, inga frågor är för dumma. Tro mig, jag har hört alla.