Äldre äldre i digitalt utanförskap

Hur mår svenskarna på internet år 2024? Både bra och dåligt, visar Internetstiftelsens årliga rapport. Gladast är Facebook-användare i pensionsåldern, medan 00-talisterna lever utsatt på sociala medier och de allra äldsta behöver stort digitalt stöd.

Var femte svensk behöver hjälp att klara den digitala vardagen. Mest stöd behöver kvinnor över 75 år, men även yngre kan behöva hjälp med sådant som att förstå tekniska termer, hantera lösenord och installera bank-id. Det visar rapporten Svenskarna och internet (länk), som för tjugofemte året i rad undersökt våra digitala vanor och attityder.

Sammanfattningsvis ligger resultaten i stort sett på samma nivåer som förra året.

Samtliga tillfrågade i åldrarna 16 till 64 år använder internet. Bland pensionärer uppger 5 procent att de aldrig är på internet. I gruppen som är 75 år och äldre säger 10 procent av kvinnorna och 5 procent av männen att de behöver hjälp med nästan allt på nätet.

– Nästa generations pensionärer kommer att vara mycket mer digitalt närvarande, eftersom de hunnit börja använda internet i arbetslivet. Samtidigt får det nog ses som ett permanent tillstånd att äldre är långsammare på att ta till sig ny teknik. Det kommer ju hela tiden nya digitala tjänster, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen som står bakom rapporten.

Rapporten går inte in på var och hur digital hjälp och stöd tillhandahålls, men Måns Jonasson konstaterar att biblioteken kan spela en viktig roll.

– DigidelCenter, som i en del kommuner finns bland annat på biblioteken, kan vara betydelsefulla för de internetanvändare som behöver hjälp.

Stor vikt i rapporten läggs vid sociala medier. Nästan alla tillfrågade, 94 procent, har sociala medier och de flesta använder flera plattformar parallellt. Youtube, Facebook och Instagram är fortfarande störst, medan nya plattformar har svårt att etablera sig. Threads, Metas alternativ till X, används exempelvis bara av någon procent.

Tiktok och Snapchat minskar bland de yngsta

TikTok ökar totalt, men minskar markant bland de yngsta. Samma sak gäller Snapchat. Måns Jonasson tror att debatten om skärmtid och sociala medier är en bidragande orsak och att föräldrar har börjat begränsa sina yngre barns närvaro i de specifika kanalerna.

De upplevda problemen med sociala medier är samma som tidigare år. Framförallt unga kvinnor känner sig mer ensamma och misslyckade av att jämföra sig med andra på sociala medier.

Samtidigt visar svaren att bland äldre fyller sociala medier en viktig och positiv funktion. Delaktighet i Facebook-grupper och större möjlighet att hålla kontakt med nära och kära upplevs som mycket betydelsefullt.

– Många pensionärer har mycket bättre kontakt med barn och barnbarn än man hade förr. De äldre grupperna känner inte att de slösar bort sin tid på sociala medier, utan använder det mer som en tjänst bland andra, konstaterar Måns Jonasson.

Näthatet fortsätter att växa

En mer dyster slutsats i rapporten är att näthatet fortsätter växa. Också här är skillnaden mellan åldersgrupper stor. Bland unga män födda på 2000-talet har var fjärde drabbats av näthat.

– Det råder uppenbarligen ett väldigt mycket hårdare klimat i de forum där unga – framförallt pojkar och män – vistas, säger Måns Jonasson som menar att det ändå finns skäl att hoppas på en ljusare framtid:

– Många föräldrar har sett mobilen som en plats där ungarna får vara för sig själva, men den attityden börjar vända. Det är svårt att lägga sig i vad tonåringar gör på nätet, men om man börjar prata om det redan när barnen får sin första mobil i lågstadieåldern kan man lägga grunden för ett bra beteende.

För andra året i rad har Internetstiftelsen ställt frågor om AI. Resultaten presenteras i en kompletterande studie. Svaren visar att ungefär en tredjedel av de tillfrågade, 34 procent, har använt ett AI-verktyg – företrädesvis ChatGPT.  Skillnaden mellan åldersgrupper är stor även här. 60 procent av 18 till 34-åringarna har använt AI, medan motsvarande siffra är 10 procent bland alla över 65 år.

Inställningen till artificiell intelligens är överlag mer skeptisk än Måns Jonasson förväntat sig. Exempelvis kan bara två av tio tänka sig att åka AI-styrd kollektivtrafik eller att fråga AI om dagsaktuella samhällsnyheter.

– De flesta vet att AI är på gång, men är inte så jättesugna på att det ska ta över.

På frågor om olika former av digital övervakning för att underlätta brottsbekämpning är en majoritet positiva. Bara 20 procent av de svarande tycker exempelvis att kameraövervakning ska vara förbjudet och endast 4 procent anser att det är viktigare att värna den personliga integriteten än att polisen får rätt att ta del av personliga konversationer på nätet.

Svaren förvånar Måns Jonasson:

– Jag hade inte väntat mig att en så pass stor majoritet är beredda att gå så långt för att ge polisen verktyg att bekämpa brottslighet. Det är inte säkert att svenskar i gemen helt har satt sig in i vad det innebär.

LÄS OCKSÅ Biblioteket lånar ut robotdammsugare till äldre ››