Tornets förskola i Karlshamn har digitalt lärande som profil, men det har inte hindrat framväxten av en läsande kultur. Här har barnen skapat ett bibliotek så att de enkelt kan låna hem böcker vid dagens slut.

Sedan augusti förra året har Tornets förskola haft Karlshamn som tema i sin verksamhet. Som en del i det har barnen, som är mellan tre och fem år, fått göra utflykter till kända platser i kommunen vartefter de fått rösta om vilka platser de helst ville jobba vidare med. ­Utvandrarmonumentet av Karl-Oskar och Kristina blev ett av favoritbesöken, Stadsbiblioteket blev ett annat. Nu har de byggt egna statyetter av huvudkaraktärerna i Vilhelm Mobergs romansvit, och skapat ett alldeles eget bibliotek. Det berättar pedagogen Jennie Yngveson.

Vad var det med besöket på Stadsbiblioteket som väckte barnens nyfikenhet?

– Vi har en stark läskultur här på förskolan. Varje dag efter maten har vi en läsestund och ofta tar vi med oss böcker när vi är utomhus. Vi har bland annat en plats i skogen där vi ­dramatiserar olika sagor, så att barnen får uppleva dem på olika sätt. Den här kulturen tror jag har bidragit till att de är intresserade av böcker. Sedan har vi två boklådor som vi får låna från Stadsbiblioteket, som byts ut med jämna mellanrum. Att få se varifrån alla de här böckerna kommer var väldigt spännande för barnen.

Berätta om biblioteket ni har byggt!

– Vi funderade på hur vi skulle jobba vidare med Stadsbiblioteket som tema och då var det barnen själva som föreslog att vi skulle bygga ett eget bibliotek, vilket vi pedagoger tyckte var en bra idé. Nu har vi skapat en hörna inne på förskolan där vi har samlat alla böcker, dels våra egna och dels boklådorna som vi fått låna. Sedan har det tillkommit en del böcker i och med Kulturrådets uppdrag att främja läsning på förskolan, vilket är väldigt roligt! Vi har även en Ipad i ­biblioteket så att de som vill kan lyssna på ljudböcker. Barnen har skapat en fin biblioteksskylt och gjort egna lånekort också, som de får lämna in när de lånar böcker.

Ni har en digital profil på er förskola, ändå har ni lyckats skapa en stark läskultur. Hur då?

– Vi ser inte att det finns någon motsättning i att vara digital och att samtidigt ­uppmuntra till läsning. Det digitala fungerar snarare som ett komplement till de fysiska böckerna. Ibland lyssnar vi på ljudböcker och ibland läser vi fysiska böcker. Variationen är viktig och gör att barnen kan uppleva böckernas värld på många olika sätt. Det ena utesluter inte det andra, det är vi noga med. Dessutom är de digitala böckerna ett bra tillägg när man jobbar med barn med andra modersmål än svenska.Hur ser utbudet av böcker ut för de som har annat modersmål?

– Vi har barn som pratar arabiska och turkiska och till dem har vi beställt böcker på deras modersmål, som en del av bokgåvan från Kulturrådet.  En del av dem är inlästa och flera finns både på svenska och på turkiska och arabiska, vilket är jättebra. Det gör att vi kan läsa dem på svenska här på förskolan, sedan kan barnen låna hem dem och läsa dem på sitt modersmål med sina föräldrar. Det främjar språk- och läsutveckling eftersom det hjälper dem att koppla samman vissa ord.

Hur ofta lånar barnen hem böcker?

– Ofta. Ibland kan det vara så att vi är mitt uppe i en bok när föräldrarna kommer för att hämta, då har de möjlighet att låna hem boken och läsa färdigt den på kvällen. En dag sa ett av barnen att hon ville låna hem en bok eftersom hon tyckte att det var mycket roligare att läsa än att kolla på Ipaden. Det tycker jag är ganska talande för barnens bokintresse! Även de mindre barnen på förskolan har velat ta del av biblioteket, så nu har de också fått egna lånekort.

Vad har ni fått för reaktioner från föräldrar?

– Alla är positiva. Vårt bibliotek underlättar för föräldrarna också eftersom det går betydligt snabbare att låna hem böcker från oss än att ta sig ner till stadsbiblioteket. Det ökar chanserna för att man faktiskt läser böcker hemma också. Steget blir inte så långt.

Text: Malin Letser