Riksarkivets övergång till digital informationsförvaltning kommer att kosta mellan cirka 150 miljoner och drygt en halv miljard, enligt Arkivtutredningens betänkande. Kostnaden för digitaliseringen av själva arkivet tillkommer.

På onsdagen lämnade biträdande riksbibliotekarien Lars Ilshammar den arkivutredning som han hösten 2017 fick regeringens uppdrag att göra. Det 668 sidor tjocka betänkandet var inslaget i rött papper med grönt snöre när han överräckte det till kulturminister Amanda Lind. På ett medföljande kort fanns ett julklappsrim:

Nutiden är minneskort/Bleknar snabbt som vinden bort/Om du önskar evigt liv/Satsa därför på …

Första punkten i utredningens direktiv kretsar kring hur samhällsutvecklingen påverkar förutsättningarna för svenska arkiv. I betänkandet, som fått titeln Härifrån till evigheten, pekas digitaliseringen ut som den enskilda förändringen med störst påverkan på sektorn.

Det handlar inte minst om pengar. Enligt en prognos kommer Riksarkivets övergång från analog till digital informationsförvaltning att kosta mellan som minst 131 miljoner och som mest 539 miljoner kronor. Kostnaderna för massdigitalisering av arkivsamlingarna tillkommer, ett belopp som enligt Lars Ilshammar sannolikt kommer att uppgått till flera miljarder kronor.

Trots kostnaderna måste grundantagandet ändå vara att investeringarna är lönsamma, hävdar utredningen. Automatiserad handläggning och AI, artificiell intelligens, bedöms på sikt leda till sänkta kostnader och bättre service.

Ett av utredningens förslag är att Riksarkivet ska få uppdraget att göra en fördjupad utredning av förutsättningarna för massdigitalisering. Ett annat är att Riksarkivet ges uppdraget att i samarbete med universitet, högskolor, Sveriges Kommuner och Regioner samt fackliga organisationer, ta fram en nationell fortbildningsplan för yrkesverksamma arkivarier.