Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
25 jan 2013 • 2 min
Kungliga biblioteket har sökt och beviljats en halv miljon kronor i utvecklingsbidrag av Svensk Biblioteksförening. Detta för att göra en...
Kungliga biblioteket har sökt och beviljats en halv miljon kronor i utvecklingsbidrag av Svensk Biblioteksförening. Detta för att göra en förstudie om ett nationellt system för att tillhandahålla e-böcker med öppen data.
Det är det största bidraget (inom ramen för utvecklingsbidrag) som Svensk Biblioteksförenings styrelse någonsin har beviljat ett enskilt projekt. Det är en medveten satsning från föreningens och KBs sida att hitta en nationell lösning som underlättar för biblioteken att ge sina användare tillgång till e-böcker.
Förstudien görs inom ramen för KB:s uppdrag som nationell samordnare på biblioteksområdet. E-boksfrågan är en av de frågor som folkbiblioteken har uttryckt önskemål om att KB ska arbeta med i sitt utökade uppdrag.
Bakgrund: Redan 2011 – när debatten kring e-böcker och bibliotek tog fart – gjorde Svensk Biblioteksförening och KB i samarbete en kartläggning av e-boksproblematiken som resulterade i rapporten När kommer boomen: en kartläggning av e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv.
I kartläggningen fanns bland mycket annat ett antal förslag till vad KB fortsatt borde göra. Ett av förslagen var en samlad katalog för e-böcker, ett annat vilken roll KB kan spela för att skapa möten mellan aktörer på e-boksområdet och initiera en dialog kring samarbeten och utvecklingsfrågor.
Även Litteraturutredningen berörde som bekant e-boksfrågan genom att i sitt slutbetänkande bland annat föreslå SKL som folkbibliotekens samtalspart i förhandlingar med rättighetsinnehavare när det gäller upphovsskyddade e-böcker. Vidare menade man att KB borde få i uppdrag att ”möjliggöra för externa distributörer att tillhandahålla e-resurser via den nationella katalogen Libris och säkerställa att upphovsrättsligt fri e-litteratur finns tillgänglig denna väg för förmedling via det allmänna biblioteksväsendet.”
Den förstudie som nu KB har fått utvecklingsbidrag för att genomföra ska, är det tänkt, gå vidare med dessa tankar och konkretisera en eller flera modeller för hur en nationell teknisk infrastruktur kan se ut som möjliggör i första hand för folkbiblioteken att göra e-böcker, fri e-litteratur och äldre digitaliserade böcker tillgängliga.
Redan i månadsskiftet mars/april i år väntas konkreta förslag att kunna presenteras. Är inte det väl optimistiskt?
– Det kommer ju inte att finnas en ”e-boksmaskin” i mars/april. Det som kommer att finnas är en förstudie som beskriver ett möjligt koncept för en infrastruktur. Därefter behöver vi få ett uppdrag från regeringen med kopplade resurser för genomförandet. Ett sådant uppdrag finns föreslaget i Litteraturutredningen. Därefter kan själva utvecklingen påbörjas, säger Christina Jönsson Adrial som ingår i KB:s styrgrupp för projektet.
Det Svensk Biblioteksförening gör via utvecklingsbidraget är att finansiera del av projektledaren, John Augustsson, på avdelningen för Samordning och utveckling på KB, för att genomföra förstudien.
– Om vi får uppdrag och om vi får finansiering kan vi bygga infrastruktur. Det innebär att biblioteken kan få en nationell lösning för infrastruktur som bygger på öppen data utan att de behöver betala systemkostnader. Licenskostnaden för själva e-böckerna (de upphovsrättskyddade) kvarstår dock, säger Christina Jönsson Adrial.
Läs även Svensk Biblioteksförenings och KB:s gemensamma pressmeddelande på föreningens hemsida
Trots att biblioteken deras viktiga roll blir det allt svårare för Ukrainas bibliotekarier att utöva sitt yrke. ”Kvalificerade medarbetare lämnar sektorn och yrket åldras katastrofalt", skriver den ukrainska biblioteksföreningen i ett öppet brev till landets folkvalda.
18 feb 2026 • < 1 min
Många kvinnor vittnar om att Booktok-genren Dark Academia ger utrymme för styrka, värdighet och agens. Det handlar inte om eskapism, utan om att återta ett inre språk som ofta saknas i vardagen, skriver Vexa Nightbloom.
16 feb 2026 • < 1 min
Bibliotekarie beskrivs som ett framtidsyrke – men det finns inga jobb. Det skriver Leodan Rodrigues, som menar att friserade glädjesiffror sprids – inte minst från fackförbundet DIK.
13 feb 2026 • 2 min
Unn Edberg blir ny chef för Kungliga bibliotekets avdelning för insamling och metadata. Hon lämnar sitt uppdrag som vd för LO Mediehus och har tidigare varit vd för Vi Media.
12 feb 2026 • 2 min
Svensk biblioteksförening har träffat representanter för regeringen för att diskutera talbokstjänsten Legimus. Nu kräver man förändring och att det genomförs en oberoende utvärdering.
11 feb 2026 • 2 min
Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.
10 feb 2026 • 5 min
Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.
9 feb 2026 • < 1 min
Svensk biblioteksförening kraftsamlar mot utsatthet och diskriminering på bibliotek. Det är följden av en motion som röstades igenom vid årsmötet förra våren.
6 feb 2026 • 2 min
Enligt lagen om pliktexemplar av elektroniskt material ska myndigheter och vissa utgivare leverera elektroniskt material till KB. Hur gör man och vad ska man tänka på?
4 feb 2026 • 3 min
Biblioteksbladet.se var länge en av alla digitala publikationer som inte levererade sitt material till KB enligt lagen om e-plikt. Bristen är sedan några veckor åtgärdad.
3 feb 2026 • 2 min
Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet.
2 feb 2026 • 7 min
Det är när vi står för våra ord som samtalet kan byggas vidare och tillit växa fram. "Anonymitet gör detta svårare och riskerar i längden att sänka den professionella nivån i diskussionerna", skriver Magdalena Ivarsson.
30 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer