Kungliga biblioteket har sökt och beviljats en halv miljon kronor i utvecklingsbidrag av Svensk Biblioteksförening. Detta  för att göra en...

Kungliga biblioteket har sökt och beviljats en halv miljon kronor i utvecklingsbidrag av Svensk Biblioteksförening. Detta  för att göra en förstudie om ett nationellt system för att tillhandahålla e-böcker med öppen data.

Det är det största bidraget (inom ramen för utvecklingsbidrag) som Svensk Biblioteksförenings styrelse någonsin har beviljat ett enskilt projekt. Det är en medveten satsning från föreningens och KBs sida att hitta en nationell lösning som underlättar för biblioteken att ge sina användare tillgång till e-böcker.

Förstudien görs inom ramen för KB:s uppdrag som nationell samordnare på biblioteksområdet. E-boksfrågan är en av de frågor som folkbiblioteken har uttryckt önskemål om att KB ska arbeta med i sitt utökade uppdrag.

Bakgrund: Redan 2011 – när debatten kring e-böcker och bibliotek tog fart – gjorde Svensk Biblioteksförening och KB i samarbete en kartläggning av e-boksproblematiken som resulterade i rapporten När kommer boomen: en kartläggning av e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv.

I kartläggningen fanns bland mycket annat ett antal förslag till vad KB fortsatt borde göra. Ett av förslagen var en samlad katalog för e-böcker, ett annat vilken roll KB kan spela för att skapa möten mellan aktörer på e-boksområdet och initiera en dialog kring samarbeten och utvecklingsfrågor.

Även Litteraturutredningen berörde som bekant e-boksfrågan genom att i sitt slutbetänkande bland annat föreslå SKL som folkbibliotekens samtalspart i förhandlingar med rättighetsinnehavare när det gäller upphovsskyddade e-böcker. Vidare menade man att KB borde få i uppdrag att ”möjliggöra för externa distributörer att tillhandahålla e-resurser via den nationella katalogen Libris och säkerställa att upphovsrättsligt fri e-litteratur finns tillgänglig denna väg för förmedling via det allmänna biblioteksväsendet.”

Den förstudie som nu KB har fått utvecklingsbidrag för att genomföra ska, är det tänkt, gå vidare med dessa tankar och konkretisera en eller flera modeller för hur en nationell teknisk infrastruktur kan se ut som möjliggör i första hand för folkbiblioteken att göra e-böcker, fri e-litteratur och äldre digitaliserade böcker tillgängliga.

Redan i månadsskiftet mars/april i år väntas konkreta förslag att kunna presenteras. Är inte det väl optimistiskt?

– Det kommer ju inte att finnas en ”e-boksmaskin” i mars/april. Det som kommer att finnas är en förstudie som beskriver ett möjligt koncept för en infrastruktur. Därefter behöver vi få ett uppdrag från regeringen med kopplade resurser för genomförandet. Ett sådant uppdrag finns föreslaget i Litteraturutredningen. Därefter kan själva utvecklingen påbörjas, säger Christina Jönsson Adrial som ingår i KB:s styrgrupp för projektet.

Det Svensk Biblioteksförening gör via utvecklingsbidraget är att finansiera del av projektledaren, John Augustsson, på avdelningen för Samordning och utveckling på KB, för att genomföra förstudien.

– Om vi får uppdrag och om vi får finansiering kan vi bygga infrastruktur. Det innebär att biblioteken kan få en nationell lösning för infrastruktur som bygger på öppen data utan att de behöver betala systemkostnader. Licenskostnaden för själva e-böckerna (de upphovsrättskyddade) kvarstår dock, säger Christina Jönsson Adrial.

Läs även Svensk Biblioteksförenings och KB:s gemensamma pressmeddelande på föreningens hemsida