KB: Nationellt e-bibliotek är kommunernas och regionernas ansvar

Staten kan stötta – men kommuner och regioner måste göra jobbet och bära kostnaderna om en nationell digital plattform ska bli verklighet. Det är en slutsats från Kungliga biblioteket, som söker regeringens uppdrag att arbeta för en lösning.

En nationell plattform för utlåning av e- och ljudböcker är det område KB prioriterar högst ”när det gäller att uppdatera uppdrag, se över ansvarsfördelning och stärka samverkan”. Detta framkommer i KB:s redovisning av uppdraget om stärkt samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet, som på måndagen lämnades till regeringen.

En gemensam nationell plattform för digital utlåning lyftes fram i förslaget till en nationell biblioteksstrategi 2019. Den stora skillnaden nu mot då är synen på hur en sådan struktur ska finansieras, menar Oskar Laurin, enhetschef på KB:s avdelning för samverkan och ansvarig för den färska rapporten.

– Vi säger att kommunerna måste stå för finansieringen. Oavsett vilken lösning man kommer fram till så kommer de att vara tvungna att finansiera kostnaderna för innehållet.

Oskar Laurin konstaterar att detta inte var vad som sades i arbetet med förslaget till en biblioteksstrategi 2019 då idén i stället var att staten skulle subventionera alla kommuner.

– Men det är inte så man har löst det i Danmark och Finland, och det är inte heller vad vi tror är en realistisk väg framåt.

De två grannländerna är utgångspunkter när KB under första kvartalet nästa år utarbetar två scenarier för skapandet av en svensk plattform. Gemensamt för båda är att folkbiblioteken står för finansieringen. Men medan biblioteken i Danmark upphandlar infrastruktur och drift av en privat aktör har biblioteken i Finland byggt den tekniska strukturen och står själva för driften.

KB:s två scenarier kommer dock bara att gälla nationella tjänster för de prioriterade målgrupperna, inte en bred lösning för alla biblioteksanvändare. Förklaringen ligger i att regeringen valde att behålla initiativet kring en heltäckande e-plattform när den nationella biblioteksstrategin presenterades våren 2022.

– Sedan har det inte blivit någon uppföljning från regeringen. Man hade ett rundabordssamtal, men sedan har vi inte fått fler indikationer när det gäller det. Så där säger vi att lämna det till oss, så ska vi försöka hitta ett förslag för helheten, säger Oskar Laurin.

Krävs att kommuner och regioner kliver fram

Ett av KB:s konkreta förslag i rapporten är alltså att regeringen ska lämna ett uppdrag om att arbeta för en nationell plattform för e- och ljudböcker. Det ska dock inte uppfattas som att KB förespråkar en centraliserad process där myndigheten skapar en lösning för hela Bibliotekssverige, säger Oskar Laurin. Drivet måste komma utifrån landet.

Uppfattar du att det finns vilja och förmåga i kommunerna att lösa detta själva, i samverkan med varandra?

– I varje fall uppfattar jag att det inte kommer att lösa sig om man inte får till det. Det som krävs är att kommuner och regioner kliver fram. Då måste de komma överens i större utsträckning än man gjort tidigare, man måste ta ett större ansvar för att klara av den utmaningen.

Användarnas behov i fokus

För att nå en lösning kommer det att krävas förmåga att kompromissa och enas kring gemensamma prioriteringar, framhåller Oskar Laurin.

– Vi kan inte komma med många olika önskemål eller behov. Då kommer det inte finnas en bra grund för samverkan eller för att göra riktade insatser. Man måste bli bättre på att uttrycka gemensamma behov – och det ska utgå från användarna, inte från verksamheterna.

När är det realistiskt att tänka sig att det finns en gemensam, nationell e-plattform?

– Om man väljer att upphandla så finns det ju kommersiella aktörer, då är det ju ganska färdigt och det som krävs är att skapa en organisation. Det skulle förmodligen ta ett par år.

Alternativet till att följa det danska exemplet och upphandla en färdig lösning av en kommersiell aktör, är att göra som i Finland där bibliotekssektorn har tagit ett eget grepp om den tekniska infrastrukturen. Oskar Laurins bedömer att det senare alternativet, den egenutvecklade plattformen, skulle kosta mer pengar.

– Men man har ju en lång tradition av att vara skeptisk till de kommersiella lösningarna i Sverige, så det är möjligt att förtroendet för det skulle vara för lågt.

I teorin finns en tredje väg: att bygga vidare på Legimus, Myndigheten för tillgängliga mediers (MTM) plattform, och öppna den för nytt innehåll och fler användare.

– Om vi investerar alla statliga medel som finns tillgängliga i samma plattform så borde det gå att anpassa den.

Vad säger MTM om det? Har det diskuterats?

– Absolut. VI har ett nära samarbete, men det måste utredas ordentligt och vi har inte hunnit komma så långt i den stora konsekvensbeskrivningen, men det är väl ett av huvudspåren att undersöka.