Arbetet med att digitalisera det svenska trycket kommer att dröja 200 år med nuvarande takt. Såväl Dik som Svensk biblioteksförening efterlyser mer resurser till arbetet.

En del i regeringens utredning om återstart för kulturen efter pandemin handlar om digitalisering av kulturarvet. Flera remissinstanser är positiva till förslaget på en nationell satsning, men efterlyser mer resurser. I sitt remissvar påminner Svensk biblioteksförening om digitaliseringen av det svenska trycket. Med den nuvarande takten i arbetet givet mängden svenskt tryck från 1400-talet och framåt skulle arbetet ta över 200 år, konstaterar föreningen som efterlyser en ökad ambitionsnivå. ”Vi tror att en ökad ambitionsnivå måste ha ett mer långsiktigt perspektiv än att endast omfatta den arbetsmarknadsinsats på ett par år som utredningen föreslår.”

Även fackförbundet Dik efterlyser mer pengar till digitaliseringen och slår fast att satsningen behöver pågå över längre tid. ”Flera utredningar… har visat på stora brister vad gäller digitaliseringsarbetet och takten behöver öka”, skriver Dik i sitt remissvar.

Även KB understryker vikten av långsiktighet i arbetet med att digitalisera kulturarvet.

Utredningen om återstart för kulturen föreslår också en nationell utredning om e-böcker, något som många välkomnar. Men exempelvis Kulturrådet önskar att även distributionsstödet ingår i utredningen för att lättare kunna ge stöd även till e-böcker.

Dik ser positivt på en nationell samordning av bibliotekens utlåning av e-böcker och delar bedömningen att målet ska vara en jämlik tillgång till digitala medier i hela landet. Dik framhåller också vikten av att överbrygga skillnader mellan olika typer av bibliotek och minska graden av leverantörsberoende.

Svensk biblioteksförening välkomnar också en utredning, men efterlyser ett bredare grepp där e-böcker inte ses som en isolerad post. ”Hela stödet för litteratur och litteraturförmedling bör ses över, inte minst mot bakgrund av den snabba digitaliseringen”, skriver föreningen i sitt remissvar.

Även Statens medieråd har svarat på remissen, men koncentrerar sig på begreppet mik. I utredningen sorteras begreppet in under digital kompetens. Men Statens medieråd förordar den omvända användningen, så som den lanserades av Unesco 2011, där mik ses som ett paraplybegrepp under vilka andra begrepp, som exempelvis digital kompetens, sorteras in. Detta är att föredra eftersom de kunskaper som medborgare behöver kan relatera till både fysiskt och digitalt spridd information, skriver rådet i sitt svar.