Ökad takt efterlyses i digitalisering av kulturarvet
28 feb 2022 • 2 min
Arbetet med att digitalisera det svenska trycket kommer att dröja 200 år med nuvarande takt. Såväl Dik som Svensk biblioteksförening efterlyser mer resurser till arbetet.

Anna Troberg, Dik, Karin Linder, Svensk biblioteksförening, Kajsa Ravin, Kulturrådet, Karin Grönvall, KB, Anette Novak, Statens medieråd.
En del i regeringens utredning om återstart för kulturen efter pandemin handlar om digitalisering av kulturarvet. Flera remissinstanser är positiva till förslaget på en nationell satsning, men efterlyser mer resurser. I sitt remissvar påminner Svensk biblioteksförening om digitaliseringen av det svenska trycket. Med den nuvarande takten i arbetet givet mängden svenskt tryck från 1400-talet och framåt skulle arbetet ta över 200 år, konstaterar föreningen som efterlyser en ökad ambitionsnivå. ”Vi tror att en ökad ambitionsnivå måste ha ett mer långsiktigt perspektiv än att endast omfatta den arbetsmarknadsinsats på ett par år som utredningen föreslår.”
Även fackförbundet Dik efterlyser mer pengar till digitaliseringen och slår fast att satsningen behöver pågå över längre tid. ”Flera utredningar… har visat på stora brister vad gäller digitaliseringsarbetet och takten behöver öka”, skriver Dik i sitt remissvar.
Även KB understryker vikten av långsiktighet i arbetet med att digitalisera kulturarvet.
Utredningen om återstart för kulturen föreslår också en nationell utredning om e-böcker, något som många välkomnar. Men exempelvis Kulturrådet önskar att även distributionsstödet ingår i utredningen för att lättare kunna ge stöd även till e-böcker.
Dik ser positivt på en nationell samordning av bibliotekens utlåning av e-böcker och delar bedömningen att målet ska vara en jämlik tillgång till digitala medier i hela landet. Dik framhåller också vikten av att överbrygga skillnader mellan olika typer av bibliotek och minska graden av leverantörsberoende.
Svensk biblioteksförening välkomnar också en utredning, men efterlyser ett bredare grepp där e-böcker inte ses som en isolerad post. ”Hela stödet för litteratur och litteraturförmedling bör ses över, inte minst mot bakgrund av den snabba digitaliseringen”, skriver föreningen i sitt remissvar.
Även Statens medieråd har svarat på remissen, men koncentrerar sig på begreppet mik. I utredningen sorteras begreppet in under digital kompetens. Men Statens medieråd förordar den omvända användningen, så som den lanserades av Unesco 2011, där mik ses som ett paraplybegrepp under vilka andra begrepp, som exempelvis digital kompetens, sorteras in. Detta är att föredra eftersom de kunskaper som medborgare behöver kan relatera till både fysiskt och digitalt spridd information, skriver rådet i sitt svar.
Senaste nytt

Sluta göra skillnad på barn!
När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.
25 maj 2022 • 2 min

"Brännande" aktuella bibliotekssamtal utlovas
Bokmässan är tillbaka i sin ursprungliga form. Försvar, klimat och tillträdesförbud är några ämnen som ska diskuteras i rummet för bibliotek.
24 maj 2022 • 2 min

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek
De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?
23 maj 2022 • 3 min

Nya ansikten i föreningens styrelse
Ny ordförande och nya styrelseledamöter valdes, men motionen om att inrätta pris till den roligaste bibliotekschefen röstades ner när Svensk biblioteksförening höll årsmöte.
20 maj 2022 • 2 min

Digitala böcker – varför så komplext?
Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.
19 maj 2022 • 3 min

Statistik: stor minskning av fysiska lån
Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.
18 maj 2022 • 2 min

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken
Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.
17 maj 2022 • 4 min

Anrikt bibliotek får eget poparkiv
Anrika John Rylands Research Institute and Library i Manchester har fått en ny avdelning, ett arkiv tillägnat den brittiska popmusiken.
16 maj 2022 • 3 min

Bör alla barn ha eget bibliotekskort?
Den frågan utreddes av regionbiblioteket i Örebro i en av de första genomförda barnrättsprövningarna. Och svaret på frågan? Det rådde det ingen tvivel om.
13 maj 2022 • 3 min

Moment 22 med raderad Facebook-sida
Linnéuniversitetets bibliotek har haft en Facebooksida i mer än tio år. Men en dag var den borta, raderad av Facebook.
12 maj 2022 • 3 min

Avsatt chef fortsatt ansvarig för Bill Gates-miljoner
Gerald Leitner är fortsatt generalsekreterare i stiftelsen SIGL som sköter miljondonationerna från Bill och Melinda Gates. Detta trots att stiftelsen inte har fått del av de utredningar som ledde till att han fick sparken från Ifla.
11 maj 2022 • 3 min

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla
Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.
10 maj 2022 • 3 min
0 kommentarer