Vem ska bestämma vad och hur ser statens ansvar ut? I ett första rundabordssamtal om e-böcker på biblioteken fick regeringen veta var konfliktlinjerna går.

I april presenterade kulturminister Jeanette Gustafsdotter en nationell biblioteksstrategi, emotsedd ända sedan vintern 2019 då KB lade fram ett strategiförslag där bland annat digitalisering av det tryckta kulturarvet och en nationell e-boksplattform var viktiga delar.

I frågan om e-böcker innehöll regeringens biblioteksstrategi ett initiativ till rundabordssamtal med berörda aktörer. Ett första sådant hölls på kulturdepartementet i slutet av augusti, med en rad inbjudna representanter för biblioteksvärlden, upphovsrättsinnehavare, förläggare, universitet och högskolor samt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Karin Linder representerade Svensk biblioteksförening och säger att inställningen från kulturdepartementets sida var mycket inlyssnande:

– Alla berörda parter fick gott om utrymme att ge sin syn på de här väldigt komplexa frågorna.

Samtalen inleddes med att Svensk biblioteksförening, Sveriges författarförbund, Förläggareföreningen och SKR fick beskriva problembilden kring e-böcker ur sitt perspektiv. Karin Linder menar att den stora skillnaden ligger i synen på vad staten kan och bör göra:

– Jag lade fram Svensk biblioteksförenings inställning, som är att statens inblandning ska handla om framtida ekonomiskt stöd och att se över de stöd som finns i kompensatoriskt syfte, men att huvudansvaret måste ligga hos de olika aktörerna. Hos andra finns förväntningar på att staten ska gå in på områden där vi anser att de inte har någon agens.

De andra hon syftar på är främst SKR, som vid rundabordssamtalen uttryckte en önskan om en nationell bas för e-boksutlåningen på folkbiblioteken.

– Den frågan delar biblioteksvärlden i två läger, men från Svensk biblioteksförenings sida tror vi inte på det, säger Karin Linder. Urvalet av medier och hur de används måste utgå från de lokala folkbibliotekens behov, metoder och villkor.

Erik Peurell, som representerade SKR vid rundabordssamtalet, håller inte med om Karin Linders beskrivning.

– SKR har inte uttryckt någon önskan om en nationell bas. Det vi sa var att det kan vara en bra idé att göra en utredning med uppgift att ta fram former för en nationell samordning kring bibliotekens utlåning av e-böcker. Om en sådan utredning tillsätts är det emellertid viktigt att den tar hänsyn till folkbibliotekens möjligheter till valfrihet och flexibilitet i urval, till ekonomisk förutsägbarhet och till uppföljning. Detta framförde vi på mötet, säger han.

I diskussionerna kring avtalsmodeller för e-böcker var det främst Förläggarföreningen som hade en avvikande syn.

– Förlagen ser biblioteken som marknadsstörande, de vill ha avtal som innebär karens för nyutgiven litteratur i e-boksform och att biblioteken bara ska hantera en backlist. Vårt svar på det är att folkbiblioteken skolar läsare som sedan kommer att köpa böcker, säger Karin Linder som ser fram emot ytterligare rundabordssamtal om e-böckernas roll på biblioteken.

– Jag har full förståelse för att det första samtalet gav mycket information att smälta. Vi får se när nästa samtal blir och vad det kommer att handla om. Regeringen vill komma i mål med frågan om e-boksutlåningen, det är jag övertygad om.