Smart system delar bibliotekssektorn
8 aug 2022 • 4 min
För att frigöra tid och resurser införs intelligenta mediehanteringssystem på folk- och universitetsbibliotek. Det beskrivs som en vattendelare. ”Det är viktigt att vi lär oss hur vi kan arbeta med denna teknik", säger Lovisa Liljegren, bibliotekarie som skrivit en mastersuppsats om systemet.
Mediehanteringssystemet IMMS (Intelligent Material Management System) är ett vidareutvecklat logistik- och lagerhanteringssystem som innebär att biblioteken får ett flytande bestånd styrt av algoritmer för att automatisera arbetet. IMMS känner av om en viss litteratur saknas på hyllorna och om det finns stor efterfrågan av en viss sorts böcker på ett bibliotek, så kommer många av just dessa böcker att finnas där.
– IMMS vill underlätta materialhanteringen och den tid som det tagit att sortera och ställa upp böcker på hyllorna, säger Lovisa Liljegren, bibliotekarie och författare till masteruppsatsen Smarta bibliotek[arier], framtagen vid Lunds universitet.
IMMS utvecklades i Danmark, där flera bibliotek redan använder systemet. I uppsatsen undersöker Lovisa Liljegren samspelet mellan IMMS och folkbiblioteken i Köpenhamn samt hur införandet av systemet påverkar bibliotekariepraktiken på områdesbiblioteken där.
Bland annat innebär systemet batchhantering (där man scannar av en låda för lättare hantering) och kaotisk lagerprincip (där man ställer upp böcker utan alfabetisk ordning på ett hyllnummer, för till exempel reservationer), vilket många bibliotekarier i uppsatsen ställer sig positiva till.

– Det är många som lyfter fram IMMS som bra, att systemet gör det lättare att jobba med det fysiska rummet och att det blir mindre slitigt för bibliotekarierna, säger Lovisa Liljegren.
Däremot finns mycket farhågor bland bibliotekarier, säger hon, bland annat på grund av att algoritmen avgör vilken typ av titlar som ska stå på vilka bibliotek.
– Många känner sig överkörda och att man ska följa en algoritm som har en del begränsningar och inte kan ta hänsyn till allt och som kanske inte alltid fungerar i till exempel gallringen.
Som exempel nämner Lovisa Liljegren att systemet, som det ser ut i dag, inte kan använda data som inte kommer från bibliotek, som till exempel text i dagstidningar. Vidare menar hon att det skulle vara intressant att undersöka hur systemet ser till att den mångsidighet och bredd som biblioteksplaner förespråkar, också kan finnas på de enskilda biblioteken när IMMS införts.
– Det kan handla om att se till att vissa perspektiv alltid ska finnas med i samlingen, som till exempel HBTQ-böcker.
Katarina Forsström är enhetschef för områdesbiblioteken Väster i Malmö där man under våren påbörjade implementeringen av IMMS. Hon känner igen bilden av att systemet är en vattendelare.
– Det är inte enkelt och det här delar professionen. Några tycker att det underlättar men många tycker att det är tråkigt att det blir centraliserade medieinköp och ett flytande bestånd när man är van att arbeta med sitt eget bestånd, säger hon.
I Malmö finjusteras algoritmerna för att de ska slå rätt, ett arbete som kommer ta tid, menar hon. Det är därför lite för tidigt att redan nu se några positiva effekter för de mindre biblioteken.
Däremot uppmanar Katarina Forsström andra bibliotek att redan i förväg börja jobba med risk- och konsekvensanalyser av just läsfrämjande, som kärna i professionen, i förhållande till det nya logistiska tänkandet. Att börja tänka i banor för att hitta nya vägar för omvärldsbevakning och lägga in smarta algoritmer som gynnar de enskilda biblioteken.

– Jag tror många tappar fotfästet när inköpslistorna försvinner och även IMMS kommer in. Det handlar om att vi behöver hitta andra sätt att jobba med läsfrämjande och beståndskunskap än genom inköpslistor. Det finns mycket som vi behöver göra i hur vi kan arbeta med denna teknik och läsfrämjande som fungerar bra med systemet, säger hon och fortsätter:
– I slutändan kommer vi spara tid på det här och de tunga momenten att hantera böcker. Vi behöver få mera tid för möten med våra brukare och vi kommer se effekterna av IMMS, men det tar ett tag, säger hon.
Även Lovisa Liljegren menar att det måste finnas ett samspel mellan människa och teknik och inte att IMMS ska ta över.
– Det är viktigt att vi lär oss hur vi kan arbeta med denna teknik, hur algoritmen tar beslut och att vi förhåller oss kritiska till hur den tar beslut. Det är viktigt även framåt, att vi ser att IMMS består av många olika delar och hur man inför det på bästa sätt för att ta vara på bibliotekariens kompetens tillsammans med denna teknik så att vi kan få bra bibliotek med djup och bredd.
Senaste nytt

Sena leveranser stör verksamheten
Elin Streiffert, bibliotekarie i Östhammars kommun, är uppgiven. Lång väntan på böcker från Adlibris har de senaste månaderna orsakat stora problem.
20 maj 2025 • 2 min
Varför är böckerna försenade?
Buggar i ett nytt logistiksystem är orsaken till alla försenade leveranser, förklarar Adlibris. Genom ett ramavtal är företaget förstahandsval när kommunerna köper in böcker till biblioteket och skolor.
20 maj 2025 • 2 min

Sökes: 50 % vaktmästare, 50 % bibliotekarie
Rekrytering pågår. ”Det kan ju finnas någon människa därute som besitter båda kompetenserna", säger rektorn för Praktiska gymnasiet i Liljeholmen i södra Stockholm.
19 maj 2025 • 2 min

Silvia Ernhagen: "Vi får inte bli avtrubbade nu"
Vi får inte bli avtrubbade nu, vi får inte vänja oss vid kriget eller acceptera inskränkt yttrandefrihet. Vi måste fortsätta att stödja och värna våra bibliotek och kulturinstitutioner och deras breda demokratiska uppdrag.
16 maj 2025 • 2 min

Ukrainas kamp för att avsluta en destruktiv relation
Det är inte första gången ryska härskare vill förstöra eller förtrycka den ukrainska kulturen. Under de senaste trehundra åren har det gjorts många försök.
15 maj 2025 • 13 min
Lärosätenas kostnader sticker ut i statistiken om bibliotek
2024 betalade svenska lärosätesbibliotek nästan 800 miljoner kronor för e-medier, en ökning med 300 miljoner på fem år. Det framkommer i KB:s årliga statistik.
14 maj 2025 • 2 min

På Ukrainas bibliotek finns allt Ryssland vill utplåna
Den fullskaliga invasionen är ett kulturkrig. De hotade och angripna ukrainska biblioteken borde få svenskt stöd, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.
14 maj 2025 • 2 min

Disturbing Indifference to Russia’s War
Statements about “Ukrainian fascists” and Ukrainian cities being portrayed as Russian are being made. Yet the Russian Library Association is not excluded from the international library organization IFLA.
13 maj 2025 • 2 min

Statsbidrag för skolbibliotek kan gå till annat
Under 2025 betalar staten ut 216 extra miljoner för att skolor ska kunna bemanna skolbiblioteken under höstterminen. Men bidragen är generella och kommunerna fria att prioritera annan verksamhet.
13 maj 2025 • 2 min

Frånstötande överseende med Rysslands krig
Uttalanden om ”ukrainska fascister” och städer i Ukraina framställs som ryska. Ändå utesluts inte Rysslands biblioteksförening ur den internationella organisationen Ifla.
12 maj 2025 • 2 min

Sökes: bibliotekarie – "ett viktigt arbete"
Från i sommar ska alla landets elever ha tillgång till ett bemannat bibliotek. Påvelundsskolan i Göteborg är en av de skolor som just nu är mitt i processen att anställa.
12 maj 2025 • 3 min

De föreslås till Svensk biblioteksförenings styrelse
Två omval och fyra nya namn föreslås till styrelsen när Svensk biblioteksförening håller årsmöte nästa vecka.
9 maj 2025 • < 1 min
0 kommentarer