Stockholms satsning – frö till nationell e-plattform?

Biblioteket Play startades för att Stockholms stadsbiblioteks program skulle nå utanför det fysiska rummet. Målet är att det ska bli en gemensam plattform för biblioteken i Sverige.

Solen skiner över Spånga IP och Järvaveckan. På det nya kulturområdet pågår en högljudd, jubeltät ungdomsdebatt på den stora scenen. En bit därifrån har Biblioteket Play sin monter, komplett med diktbås, en fysisk plats där ungdomar mellan 14 och 21 år kan läsa in en dikt i någon form, en förlängning av poesitävlingen På andra sidan bron. Men just nu är målgruppens fokus på scenen. Båset är tomt.

Helena Cot Martinez är projektledare och producent för Biblioteket Play. Hennes kollega Erika Wijk är producent.

– Ett av våra uppdrag är att undersöka nya format, interaktiva och digitala, med fokus på ungdomar. Så vi tänkte att vi skulle kunna jobba med litteratur, med poesi och att vi skulle kunna använda ett slags hybridformat där vi kan publicera bidragen, säger Helena Cot Martinez om poesitävlingen.

Deltagarna kan ladda upp sina bidrag digitalt till Biblioteket Play och diktbåset har varit på en liten turné till biblioteken i Skarpnäck, Östberga och Kista, bibliotek som ligger i särskilt prioriterade områden.

– Vi håller ihop det här projektet men det är våra kollegor på de fysiska biblioteken som är i kontakt med ungdomarna, som kan hjälpa oss att få in bidrag. Vi samarbetar också med tidskriften Ponton. De kom in i det här två veckor innan vi skulle dra igång och de når verkligen rakt in i den här målgruppen, förklarar Erika Wijk nöjt.

De tre finalbidragen kommer att publiceras i Ponton och resten kommer att finnas på Biblioteket Play. På Poesimässan på Tranströmerbiblioteket i Stockholm blir det final, i september.

– När vi tog kontakt med våra kollegor ute på enheterna, som jobbar med målgruppen, så hade de väldigt olika erfarenheter av hur bra det är med tävlingar, säger Erika Wijk.

Hon berättar om tidigare dikttävlingar som har blivit kravfyllda och inte särskilt lyckade, medan andra bibliotek har sett det som möjligheter att fånga in ny publik.

– Tävlingar är ett bra sätt att skapa uppmärksamhet, men det är inte ett självklart sätt att arbeta, menar Erika Wijk.

Helena Cot Martinez poängterar att det är en del av uppdraget, att undersöka, att det är ett utforskande av vad som funkar och vad som inte funkar. Det gäller även närvaron på Järvaveckan.

Viktigt att synas utanför bibliotekslokalerna

Daniel Forsman är stadsbibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek. Han är inte på plats på Spånga IP men konstaterar i ett mejl till Biblioteksbladet att det alltid är viktigt för biblioteken att arbeta uppsökande och att synas i sammanhang utanför de egna lokalerna.

– Det bidrar till att fler upptäcker biblioteken, att vi når till de som inte besöker oss idag och att vi uppdaterar bilden av bibliotekets erbjudande och aktiviteter, skriver han.

Biblioteket Play lanserades i juni 2022. Har det blivit vad du hoppades?

– Jag är väldigt imponerad av hur de digitala formaten har utvecklats, samarbetena som uppstått och räckvidden. De digitala programmen vävs in i det fysiska erbjudandet och används allt mer men står även starka på egen hand.

Vad tänker du att Biblioteket Play ska vara fem år framåt, vart är ni på väg?

– Målet är att Biblioteket Play ska bli en gemensam plattform för biblioteken i Sverige. Där vi tillsammans kan sprida och utveckla programverksamheten och genom det vara ett viktigt verktyg för att bidra till bibliotekens utveckling och räckvidd. Vi har länge jobbat med Malmö och nu börjar fler att komma med och genom det växer utbudet och relevansen. Kunskapen och synligheten för Play ökar och med det även intresset från andra bibliotek att både använda Play och att bidra med eget innehåll.

Play – ytterligare en kanal

Daniel Forsman understryker att bibliotekets uppgift är att bidra till det demokratiska samhällets utveckling och att främja litteraturens ställning. Med hjälp av strömmat material får de ytterligare en kanal för att nå ut med bibliotekens verksamhet.

– Men det är inte kanalen eller formatet som ska stå i centrum. Det är innehållet och verksamheten. Vi vet att många människor tar till sig information genom strömmat material, då behöver vi utforska hur vi kan kommunicera vår verksamhet i det formatet. Samtidigt tycker jag det är viktigt att vi arbetar med tekniska plattformar som är robusta i sig och där vi har kontroll över innehållet och kan framstå som tydlig avsändare. Det är viktigt för trovärdigheten och även om vi kan jobba med synergier och att finnas i andra plattformar så har det ju visat sig att de inte är så robusta som man tidigare uppfattat. Förändrade ägarförhållanden men även ändrade användningsvillkor kan ske väldigt snabbt. Vi behöver arbeta med och utveckla vår digitala suveränitet, skriver Daniel Forsman.

Finns tanken att e-medierna ska kunna finnas på Biblioteket Play i framtiden? Skulle detta kunna vara fröet till en gemensam nationell e-plattform? 

– Biblioteket Play skulle mycket väl kunna vara en grund och plattform för programverksamheten i Sverige. Det hoppas vi. Utgångspunkten för Play är att innehållet är fritt tillgängligt utan krav på behörighetskontroller. Alla rättigheter är klarerade. En gemensam nationell e-plattform för medier är en större och mer komplex fråga. Samtidigt hoppas jag att Biblioteket Play kan inspirera till att det inte behöver göras så komplicerat. De tekniska lösningarna för Play är väldigt enkla. Det behöver en gemensam nationell e-plattform också vara, förklarar Daniel Forsman.

Utanför diktbåset i nordvästra Stockholm pratar Erika Wijk om vikten av samarbeten. Hon berättar om en sagoproduktion på teckenspråk som har gjorts tillsammans med Örebro stadsbibliotek. Där finns den kompetensen men på det här sättet, med hjälp av Biblioteket Play, kan de nå väldigt många fler.

– Nu kan vi nå målgrupper som biblioteket har svårt att nå annars, prioriterade målgrupper som vi ska jobba för och som hela biblioteksväsendet ska nå. Samarbeten, som med det romska resursbiblioteket i Malmö, kan möjliggöra det, säger Erika Wijk och syftar på en digital sagostund, bilderboken Camping och kurragömma av Marin Salto.