Efter privatiseringen: varken bättre eller sämre i Nacka

Ett argument för konkurrensutsättning var att privata aktörer skulle bidra med innovation och förnyelse till biblioteksverksamheten. Detta är dock inget som hittills har skett, menar hon.

–  Vi tycker att verksamheten är sig ganska lika.

Lena Linnerborg anser att Nackas politiker därför måste ta ställning till om drift i enskild regi är värt det administrativa åtagande som det innebär för kommunen.

– Jag tycker att det är bra att prova nya saker men man ska också våga fungera på att avsluta en upphandling om det är en bra idé, säger hon.

Inte heller kulturnämndens andre vice ordförande Lovisa Emanuelsson (S) säger sig se några försämringar av biblioteken sedan driften helt övergick i privat regi.

– Jag är stolt över Nackas bibliotek idag och tycker att de sköts bra. Men jag är orolig för framtiden just för att det finns så mycket penningstinna krafter. Det gäller att incitamentsmodellerna är de rätta så att inte demokratiska värden tappas. Jag menar inte att det har skett, men det finns en risk att det blir på det sättet.

Lovisa Emanuelsson befarar att bibliotekens utbud ska koncentreras till populära titlar som efterfrågas av låntagarna – något som potentiellt betyder större intäkter för biblioteken eftersom ersättningssystemet delvis bygger på antalet utlån. Hon ser därför en risk att biblioteken satsar på säkra kort och att bredden blir lidande.

– Om det bara är två böcker som lånas ut, då finns risken att det bara är de böckerna de kommer att ha, säger hon och tillägger att detta förstås inte är ett realistiskt scenario.

– Det jag vill exemplifiera är att det idag inte finns tillräckligt bra modeller för att förhindra att ekonomiska intressen påverkar bredd i utbudet.

Åsa Marnell, ersättare i kulturnämnden för MP och sedan länge engagerad i motståndet mot konkurrensutsättningen av Nackas bibliotek, hävdar att denna förändring redan har ägt rum.

– Jag vet att utbudet har smalnat av.

Hon pekar på att detta beror på ersättningsmodellen som delvis bygger på antal utlån.

– Böcker som är mer populära tas in, man köper in fler så att man kan låna ut de exemplaren.

Hon kan dock inte hänvisa till någon källa som styrker hennes påstående, utan säger att hon kontaktas av frustrerade invånare i kommunen som har haft svårt att hitta böcker av till exempel Tolstoy. Åsa Marnell nyanserar sedan sitt uttalande och konstaterar att utlåningsstatistiken nog skulle ha sett likadan ut även om biblioteken drivits helt i kommunal regi. Hennes kritik utgår inte från utvecklingen sedan 1 januari 2019 utan är snarare principiell och handlar om vad privat drift kan orsaka på längre sikt.

– Jag är kritisk till att en välmående kommun som Nacka inte klarar av att driva bibliotek i egen regi, Jag vill inte rikta kritik mot de medarbetare vi har på biblioteken, utan jag är kritisk till systemet.

Vänsterpartiets ledamot i kulturnämnden, Jan Salomonsson, säger att det idag finns mycket att oroa sig över i Nacka men att det inte i första hand är bibliotekens driftsform.

–  Det är svårt att säga att det finns enorma problem med biblioteken, i alla fall inte när det gäller den medborgarservice de levererar.

Jan Salomonsson betonar att oron ändå finns kvar, men att det för närvarande finns större skäl att till exempel bekymra sig över att medarbetarna på privat drivna bibliotek inte har samma rättigheter när det gäller till exempel meddelarfrihet.

– Men att det skulle vara sämre för medborgarna, det kan jag inte säga just nu, säger han.

En återkommande synpunkt från politikerna det borde göras ansträngningar för att inte bara ta reda på vad biblioteksanvändare tycker om biblioteken. Mer intressant vore att ta reda på mer om behoven hos de som inte tillhör den gruppen.

– Det är en fråga vi diskuterar, men det är lite svårfångat, säger Lilit Nersesyan, utvecklingsledare på Nacka kommuns kultur- och fritidsenhet.

Bland annat övervägs möjligheten att skicka ut en enkät till alla hushåll med Nackas lokaltidning.

Det finns också tankar på att gå till botten med bibliotekens utbud – stämmer påståendena om att drift i privata aktörers regi leder till att de utlåningsmaximerande titlarna blir fler på smalare titlars bekostnad?

Vår oro har inte varit befogad

Lena Linnerborg (L)

Just nu pågår upphandlingen av ett nytt bibliotekssystem (systemet samt hela mediebeståndet ägs av kommunen) och med det på plats så småningom blir det lättare att ta ut sådan statistik, enligt Lilit Nersesyan. Svårigheterna ligger inte i det tekniska, utan i definitioner och avgränsningar, påpekar hon.

– Det jag anser är kvalitetslitteratur kanske någon annan inte ser på samma sätt. Hur ska begreppet definieras?

Robert Ulvede, bibliotekarie på biblioteket i Älta, en av de tre verksamheter i kommunen som drivs av det företaget Dieselverkstadens bibliotek AB, tycker att statistiken och resultatet av kommunens enkät talar sitt tydliga språk.

– Att det är två privata aktörer som driver biblioteken är inget som direkt märks i vardagen. När det gäller Dieselverkstadens tre personalägda bibliotek som jag har koll på, tror jag inte någon tycker att verksamheten blivit sämre sen vi blev privata, snarare tvärtom. Sen har jag förståelse för att man kan ha ideologiska invändningar och ogilla privata aktörer.

Den återkommande farhågan om att utbudet ska koncentreras till efterfrågade böcker, är heller inget han fäster vikt vid.

– Det är en väldigt liten del av ersättningen som har med utlånen att göra, det var mer så tidigare. Vi styrs ganska mycket av vilka låntagare som bor i området, vi märker vad invånarna vill ha. Här i Älta har vi till exempel mer litteratur på finska eftersom det är fler som pratar finska i vårt område. Utbudet ska spegla invånarnas behov, säger Robert Ulvede.

Jenny Poncin som är chef för de tre bibliotek som sedan 2019 drivs av Axiell, konstaterar att det länge har funnits farhågor om att utbudet ska koncentreras till det som är mest populärt.

– Vi är misstänkliggjorda, det är det där om att vi kommer att köpa in 10 000 böcker av Camilla Läckberg istället för böcker på minoritetsspråk. Det stannar där, vi tar oss inte vidare från det resonemanget, säger hon.

På Axiells tre bibliotek är de prioriterade grupperna snarare i blickfånget, enligt Jenny Poncin. Under pandemin arrangeras digitala språkkaféer, sagoläsning och boktips – medan annat får stå tillbaka.

– Vi har inte haft besök av populära författare på vår Facebook, för vi har inte prioriterat den målgruppen och den typen av litteratur, säger Jenny Poncin.

För tio år sedan fattade Svensk biblioteksförenings styrelse ett principbeslut om att inte ta ställning i frågan om driftsform. Motiveringen var att föreningens mål om att alla människor ska ha god och likvärdig tillgång till biblioteksservice av god kvalitet, inte stod eller föll med den frågan. Istället betonades vikten av bra upphandlingar och att avtalet med en entreprenör måste vara utformat så att verksamheten lever upp till bibliotekslagens mål och Unescos folkbiblioteksmanifest.

Exemplet Nacka har gjort att frågan åter är aktuell. Föreningen tog i höstas fram en rapport om privat drift och enligt styrelseordförande Johanna Hansson har det under vintern förts diskussioner om att uppgradera det tio år gamla beslutet.

”Beslut i den frågan räknar vi med att ta på ett extra styrelsemöte i början av maj”, skriver hon i ett mejl.