Efter privatiseringen: varken bättre eller sämre i Nacka
29 apr 2021 • 7 min
Sedan snart ett och ett halvt år drivs alla bibliotek i Nacka av privata bolag. Kritiken har varit skarp och farhågorna många, men inget tyder på att det skett några stora förändringar.

I höstas gjordes en undersökning för att mäta nöjd kund-index, NKI, på de sex biblioteken i Nacka. Besökarna fick bland annat svara på frågor om sitt bibliotek och om de skulle rekommendera andra att gå dit. Resultatet visade inget dramatiskt, 2020 låg NKI på i stort sett samma nivå som tidigare år: 97 procent av de nästan 1300 som svarat på enkätfrågorna var mycket eller ganska nöjda med sitt bibliotek.
Det har gått knappt ett och ett halvt år sedan samtliga bibliotek i Nacka övergick i privat regi och besökarna verkar åtminstone inte tycka att förändringen har varit av ondo.
Inte heller statistiken för 2020 antyder att det har skett några avgörande förändringar till det sämre. Under pandemiåret höll biblioteken öppet ungefär lika många timmar som tidigare år och den totala mängden utlån låg på samma nivå, men med ökad andel e-medier.
Jag vet att utbudet har smalnat av
Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna har varit kritiska till privatiseringen av Nackas folkbibliotek. Har de på något sätt ändrat uppfattning?
När Biblioteksbladet pratar med partiföreträdare som nyligen fått statistik och enkätsvar presenterade för sig, visar det sig att deras farhågor fortfarande är starka, inte minst om att biblioteken ska satsa på populära titlar och på så sätt öka sina intäkter. (Cirka 20 procent av bolagens ersättningar utgörs av en rörlig del som baseras på bland annat utlån.)
Däremot är det mer sällsynt med konkreta invändningar mot hur biblioteksverksamheten faktiskt fungerar sedan 1 januari 2019.
– Vi kan ju se att ingenting har blivit sämre än tidigare. Vår oro har inte varit befogad, säger Lena Linnerborg, liberal första vice ordförande i Nackas kulturnämnd.
Ett argument för konkurrensutsättning var att privata aktörer skulle bidra med innovation och förnyelse till biblioteksverksamheten. Detta är dock inget som hittills har skett, menar hon.
– Vi tycker att verksamheten är sig ganska lika.

Lena Linnerborg anser att Nackas politiker därför måste ta ställning till om drift i enskild regi är värt det administrativa åtagande som det innebär för kommunen.
– Jag tycker att det är bra att prova nya saker men man ska också våga fungera på att avsluta en upphandling om det är en bra idé, säger hon.
Inte heller kulturnämndens andre vice ordförande Lovisa Emanuelsson (S) säger sig se några försämringar av biblioteken sedan driften helt övergick i privat regi.
– Jag är stolt över Nackas bibliotek idag och tycker att de sköts bra. Men jag är orolig för framtiden just för att det finns så mycket penningstinna krafter. Det gäller att incitamentsmodellerna är de rätta så att inte demokratiska värden tappas. Jag menar inte att det har skett, men det finns en risk att det blir på det sättet.

Lovisa Emanuelsson befarar att bibliotekens utbud ska koncentreras till populära titlar som efterfrågas av låntagarna – något som potentiellt betyder större intäkter för biblioteken eftersom ersättningssystemet delvis bygger på antalet utlån. Hon ser därför en risk att biblioteken satsar på säkra kort och att bredden blir lidande.
– Om det bara är två böcker som lånas ut, då finns risken att det bara är de böckerna de kommer att ha, säger hon och tillägger att detta förstås inte är ett realistiskt scenario.
– Det jag vill exemplifiera är att det idag inte finns tillräckligt bra modeller för att förhindra att ekonomiska intressen påverkar bredd i utbudet.
Åsa Marnell, ersättare i kulturnämnden för MP och sedan länge engagerad i motståndet mot konkurrensutsättningen av Nackas bibliotek, hävdar att denna förändring redan har ägt rum.
– Jag vet att utbudet har smalnat av.
Hon pekar på att detta beror på ersättningsmodellen som delvis bygger på antal utlån.

– Böcker som är mer populära tas in, man köper in fler så att man kan låna ut de exemplaren.
Hon kan dock inte hänvisa till någon källa som styrker hennes påstående, utan säger att hon kontaktas av frustrerade invånare i kommunen som har haft svårt att hitta böcker av till exempel Tolstoy. Åsa Marnell nyanserar sedan sitt uttalande och konstaterar att utlåningsstatistiken nog skulle ha sett likadan ut även om biblioteken drivits helt i kommunal regi. Hennes kritik utgår inte från utvecklingen sedan 1 januari 2019 utan är snarare principiell och handlar om vad privat drift kan orsaka på längre sikt.
– Jag är kritisk till att en välmående kommun som Nacka inte klarar av att driva bibliotek i egen regi, Jag vill inte rikta kritik mot de medarbetare vi har på biblioteken, utan jag är kritisk till systemet.
Vänsterpartiets ledamot i kulturnämnden, Jan Salomonsson, säger att det idag finns mycket att oroa sig över i Nacka men att det inte i första hand är bibliotekens driftsform.
– Det är svårt att säga att det finns enorma problem med biblioteken, i alla fall inte när det gäller den medborgarservice de levererar.
Jan Salomonsson betonar att oron ändå finns kvar, men att det för närvarande finns större skäl att till exempel bekymra sig över att medarbetarna på privat drivna bibliotek inte har samma rättigheter när det gäller till exempel meddelarfrihet.

– Men att det skulle vara sämre för medborgarna, det kan jag inte säga just nu, säger han.
En återkommande synpunkt från politikerna det borde göras ansträngningar för att inte bara ta reda på vad biblioteksanvändare tycker om biblioteken. Mer intressant vore att ta reda på mer om behoven hos de som inte tillhör den gruppen.
– Det är en fråga vi diskuterar, men det är lite svårfångat, säger Lilit Nersesyan, utvecklingsledare på Nacka kommuns kultur- och fritidsenhet.
Bland annat övervägs möjligheten att skicka ut en enkät till alla hushåll med Nackas lokaltidning.
Det finns också tankar på att gå till botten med bibliotekens utbud – stämmer påståendena om att drift i privata aktörers regi leder till att de utlåningsmaximerande titlarna blir fler på smalare titlars bekostnad?
Vår oro har inte varit befogad
Just nu pågår upphandlingen av ett nytt bibliotekssystem (systemet samt hela mediebeståndet ägs av kommunen) och med det på plats så småningom blir det lättare att ta ut sådan statistik, enligt Lilit Nersesyan. Svårigheterna ligger inte i det tekniska, utan i definitioner och avgränsningar, påpekar hon.
– Det jag anser är kvalitetslitteratur kanske någon annan inte ser på samma sätt. Hur ska begreppet definieras?
Robert Ulvede, bibliotekarie på biblioteket i Älta, en av de tre verksamheter i kommunen som drivs av det företaget Dieselverkstadens bibliotek AB, tycker att statistiken och resultatet av kommunens enkät talar sitt tydliga språk.
– Att det är två privata aktörer som driver biblioteken är inget som direkt märks i vardagen. När det gäller Dieselverkstadens tre personalägda bibliotek som jag har koll på, tror jag inte någon tycker att verksamheten blivit sämre sen vi blev privata, snarare tvärtom. Sen har jag förståelse för att man kan ha ideologiska invändningar och ogilla privata aktörer.
Den återkommande farhågan om att utbudet ska koncentreras till efterfrågade böcker, är heller inget han fäster vikt vid.
– Det är en väldigt liten del av ersättningen som har med utlånen att göra, det var mer så tidigare. Vi styrs ganska mycket av vilka låntagare som bor i området, vi märker vad invånarna vill ha. Här i Älta har vi till exempel mer litteratur på finska eftersom det är fler som pratar finska i vårt område. Utbudet ska spegla invånarnas behov, säger Robert Ulvede.
Jenny Poncin som är chef för de tre bibliotek som sedan 2019 drivs av Axiell, konstaterar att det länge har funnits farhågor om att utbudet ska koncentreras till det som är mest populärt.

– Vi är misstänkliggjorda, det är det där om att vi kommer att köpa in 10 000 böcker av Camilla Läckberg istället för böcker på minoritetsspråk. Det stannar där, vi tar oss inte vidare från det resonemanget, säger hon.
På Axiells tre bibliotek är de prioriterade grupperna snarare i blickfånget, enligt Jenny Poncin. Under pandemin arrangeras digitala språkkaféer, sagoläsning och boktips – medan annat får stå tillbaka.
– Vi har inte haft besök av populära författare på vår Facebook, för vi har inte prioriterat den målgruppen och den typen av litteratur, säger Jenny Poncin.
För tio år sedan fattade Svensk biblioteksförenings styrelse ett principbeslut om att inte ta ställning i frågan om driftsform. Motiveringen var att föreningens mål om att alla människor ska ha god och likvärdig tillgång till biblioteksservice av god kvalitet, inte stod eller föll med den frågan. Istället betonades vikten av bra upphandlingar och att avtalet med en entreprenör måste vara utformat så att verksamheten lever upp till bibliotekslagens mål och Unescos folkbiblioteksmanifest.
Exemplet Nacka har gjort att frågan åter är aktuell. Föreningen tog i höstas fram en rapport om privat drift och enligt styrelseordförande Johanna Hansson har det under vintern förts diskussioner om att uppgradera det tio år gamla beslutet.
”Beslut i den frågan räknar vi med att ta på ett extra styrelsemöte i början av maj”, skriver hon i ett mejl.
Senaste nytt

Förskollärare på biblioteket för mer läsfrämjande
I Fisksätra är språknivån lägre och färre barn går i förskola. För att jobba mer med läsfrämjande har biblioteket anställt en förskollärare.
18 feb 2025 • 4 min
"En självklarhet att samarbeta om folkbiblioteken"
Myndigheter ska samverka mer kring folkbiblioteken. ”Vi ska kunna ge mer och bättre underlag”, säger Pernilla Conde Hellman, enhetschef på Kulturrådet.
17 feb 2025 • 2 min

Missnöje med nya Biblio – men snart ska problemen vara lösta
E-boksläsare som laddar ner böcker via biblioteket har problem med den nya versionen av Biblio. Men nu är en lösning på gång.
14 feb 2025 • 2 min

Biblioteksbedrägerierna tycks vara över
Bedrägerivågen med bibliotek som täckmantel har ebbat ut. Det konstaterar polisen.
13 feb 2025 • < 1 min

Upprop för hotat bibliotek
Raoul Wallenberg-institutets bibliotek för mänskliga rättigheter hotas av nedläggning. Nu har juristerna Izabell Zaza och Amanda Bergqvist organiserat ett upprop för att försöka rädda biblioteket.
12 feb 2025 • 2 min

Satsning på uppsökande gav ”biblioteksfeber”
Efter ett år med minskade öppettider och mer uppsökande verksamhet har stadsdelsbiblioteken i Västerås nått ut till flera hundra procent fler invånare.
11 feb 2025 • 4 min

Tillgången till Legimus styrs upp
Regeringen ger MTM i uppdrag att säkerställa att bara personer med läs- eller synnedsättning får tillgång till Legimus. Beskedet välkomnas av Läromedelsförfattarna.
11 feb 2025 • < 1 min

”Eleverna är den främsta måltavlan för hat, hot och våld”
Komvux-bibliotekarien Soledad Cartagena om massakern på Campus Risbergska i Örebro: ”Jag har själv upplevt hur vi med invandrarbakgrund blivit måltavlor för rasistiska grupper, politiken och själva systemet.”
10 feb 2025 • 3 min

Replik: Iselid är sen på bollen
Samtal om förhandlingar om e-böcker pågår redan, skriver Stefan Persson från Läromedelsföretagen i ett svar i debatten om svensk kurslitteratur. Han konstaterar att Lars Iselids alternativ ”låter mer som en from förhoppning än en realistisk lösning.”
6 feb 2025 • 3 min

Biblioteket inrymdes under skolskjutningen
Personal och besökare på Haga bibliotek i Örebro inrymdes när den värsta skolskjutningen i Sveriges historia pågick på skolan strax intill. ”Det var en overklighetskänsla.”
6 feb 2025 • 4 min

Jag är djupt oroad över Svensk näringslivs rapport
I en ny rapport om kommunal effektivisering hävdar Svenskt näringsliv att det finns stora marginaler för besparingar på folkbiblioteken. Rapport är urusel och tar ingen hänsyn till bibliotekens bredare samhällsnytta, skriver Tommy Bildström.
5 feb 2025 • 3 min

Drygt två veckor med Trump och kulturkriget trappas upp
Med Trump som president ökar pressen mot USA:s bibliotek och deras personal. I Texas ligger flera lagförslag som kan kriminalisera bibliotekariers arbete. Hittills har de amerikanska kulturkrigen även nått oss, så frågan är när Sverige också drabbas av en upptrappning?
4 feb 2025 • 4 min
0 kommentarer