Färre pojkar och män nås av biblioteken

Folkbiblioteken har svårare att nå pojkar och män än flickor och kvinnor. Samtidigt är läsförståelsen sämre hos pojkar, något som gör att de klarar sig sämre i skolan och på sikt riskerar att hamna i ett farligt utanförskap.

Två av tre låntagare på folkbiblioteken är kvinnor. Andelen manliga låntagare varierar över landet, men inte någon kommun når lika många män som kvinnor. Hur påverkar detta pojkars läsning?

Redan från första klass presterar pojkar sämre i skolan än flickor. Och för varje år som går ökar skillnaden. Utbildningar på universitet och högskolor domineras av kvinnor.
Den viktigaste orsaken till skillnaden är språket.
– Pojkar har sämre ordförråd och därmed svårare att ta till sig andra ämnen i skolan, säger Fredrik Zimmerman, forskare i barn- och ungdomsvetenskap på Högskolan i Borås.
– Grundproblemet är en bristande språklig förmåga som gör att du blir sämre i alla ämnen.

Medan flickor umgås mer genom att prata med varandra umgås pojkar mer genom att göra saker. Även vi vuxna tenderar att prata på olika sätt med pojkar och flickor, säger Fredrik Zimmerman.
– När vuxna pratar med pojkar är det mer kommandon medan vi oftare har längre samtal med flickor. Det är det som utvecklar de språkliga förmågorna och det sker oftare med flickor.
I lyckade försök har skolpersonal hittat sätt att prata med pojkarna om deras aktiviteter.
– Där kan också böcker spela in som något att prata om.

Det finns en risk att killar ser läsande mer som en tjejgrej

Catharina Henfridson, Vindeln

Och det är här biblioteken kommer in. Bara 37 procent av alla aktiva låntagare på svenska folkbibliotek är män.

– Fördelen med att gå till ett bibliotek där det finns utbildade bibliotekarier är att man får hjälp att hitta böcker på rätt nivå. Pojkar väljer ofta böcker utifrån intresse, men väljer ofta antingen för lätta eller för svåra och det ger inte så mycket för språkutvecklingen, säger Fredrik Zimmerman.
Lägst andel finns i den lilla väster­bottniska orten Vindeln där bara var femte låntagare är man.

Catarina Henfridsson, biblioteks- och kulturansvarig i Vindeln, lyfter vikten av att äldre killar och vuxna män kommer till biblioteket och fungerar som förebilder.
– Det finns en risk att killar ser läsande mer som en tjejgrej. Det är fort­farande mest mamman som läser hemma, de flesta lärarna i lågstadiet är kvinnor och de flesta bibliotekarier är kvinnor.

Störst andel män finns bland låntagarna i Göteborg där de utgör 40 procent. Staden har ett uttalat jämställdhetsmål, men även här känner Helena Jannert, enhetschef på Göteborgs bibliotek och kulturhus, igen bilden av läsandet som mer typiskt kvinnligt.
– Bilden av att det är omanligt att läsa, det är klart att vi behöver krossa den. Om normen är att männen inte läser, då är det bekymmersamt för ett samhälle.

Hur ska det då gå till? Och vilken roll spelar det att fyra av fem anställda på folkbiblioteken är kvinnor?
– Det har betydelse om du kommer in i en verksamhet och känner igen dig själv, konstaterar Helena Jannert.
Vindelns bibliotek hade tidigare en man anställd.
– Han satsade på serier och killar. Vi hade ganska många killar inne på biblio­teket då. Nu är det bara kvinnor som är anställda, förutom på en av filialerna där vi har en manlig anställd, säger Catarina Henfridsson.
För att nå fler pojkar och män tror Helena Jannert i Göteborg att biblioteken bör arbeta mer uppsökande och mer läsfrämjande. Catarina Henfridsson i Vindeln efterlyser stöd från regionbiblio­teken. Projekt i all ära, säger hon, men de blir sällan långsiktiga.
– Vi får alltid hjälp om vi frågar, men det skulle vara skönt om vi kunde få färdiga idéer och material. Det går åt många personaltimmar om man ska starta från grunden och tid är den största bristvaran hos oss.

Men, konstaterar Fredrik Zimmerman på Högskolan i Borås, det görs för lite och det som görs, görs för långsamt för att pojkar ska utveckla samma språkförmågor som flickor.

Klarar man inte skolan hamnar man i ett problematiskt utanförskap

Fredrik Zimmerman, Högskolan i Borås

Pojkar med sämre språkförmåga riskerar att som vuxna hamna utanför i samhället. De får svårare att få jobb, de mår ofta sämre både psykiskt och fysiskt. Dessutom har de svårare att be om hjälp, just för att de saknar språket för det. Allt detta leder också till att de blir mer ensamma.

För samhället innebär detta att en stor grupp hamnar vid sidan om. De blir bidragsberoende och riskerar att hamna i kriminalitet och/eller missbruk. Dess­utom är det vanligare att män som mår dåligt skadar även andra människor.
– Att få en utbildning ger så mycket för resterande livet, och där är språket så oerhört viktigt att det nästan inte går att överskatta. Klarar man inte skolan hamnar man i ett problematiskt utanförskap.

Fotnot: Artikeln publicerades i Biblioteksbladet nummer 3, 2021. Hela e-tidningen hittar du här.