Filmfestivaler skyldiga leverera pliktexemplar – hotades av böter

När filmfestivaler under pandemin började sända över nätet för att överleva blev konsekvensen att de blev skyldiga att leverera pliktexemplar. Annars hotades de av böter. "Det var ett jättestort jobb", säger Julia Granath från Föreningen Sveriges filmfestivaler.

När pandemin hade ett fast grepp om hela samhället hösten 2020 blev möjligheten att strömma film över nätet faktorn som innebar skillnaden mellan att ställa in eller ställa om. Många valde det senare när det inte längre gick att samla publiken i biosalongerna.
Genom detta steg blev festival­erna skyldiga att börja leverera pliktexemplar av filmerna de visade till Kungliga biblioteket. Julia Granath, ordförande i Föreningen Sveriges filmfestivaler, berättar att detta väckte förvåning och undran.
– Vi köper ju bara rättigheter till en eller två visningar, säger hon.

Festivalen hon själv leder, Buff Filmfestival i Malmö, gick snabbt med på kraven, trots att de var förknippade med mycket extra arbete för en organisation med små resurser.
– När vi fick hotet om vite så började vi leverera, för vi kan inte riskera det. Men det var ett jättestort jobb. Och jag vet flera andra som också bara har kapitulerat och inte orkat driva saken, säger Julia Granath.
Stockholms filmfestival var inte lika medgörlig utan ansökte i slutet av 2022 om dispens från KB:s krav. Argumenten var att visningarna inte varit riktade till allmänheten utan till medlemmar och att de företrädesvis utländska filmerna inte rört ”svenska förhållanden”, och därmed inte levde upp till kriterier som avgör om pliktlagstiftningen ska gälla.

Rättade sig efter kraven efter hot om vite

En delgivningsman sökte i slutet av förra året upp festivalens styrelseordförande utanför dennes hem i Stockholms skärgård, och delgav honom detta besked.
Festivalen skulle bli skyldigt att betala vite om inte ett 70-tal filmer levererades till KB senast i slutet av maj. Även Stockholms filmfestival har rättat sig efter KB:s krav.
– Vi förstår deras målbild, men det har varit svårt att förstå varför det här gäller oss då vi som festival inte äger rättigheterna till filmerna, säger programchefen Beatrice Karlsson.

Leveranserna innebär ett konkret arbete med att kontakta bolagen som har rättig­heterna till varje enskild film för att få dem att godkänna att de skickas till KB för att sparas där.
– En del tycker att det är en märklig förfrågan. Och det går väl i linje med det vi och många andra festivaler har försökt uttrycka: i och med att det inte är vi som har rättigheterna till filmerna är det märkligt att vi blir skyldiga att lämna in dem, säger Beatrice Karlsson.
Vissa, i synnerhet mindre bolag med smalare utgivning, tillåter inte att deras filmer skickas till KB.
– De vänder sig emot att hela film­filen ska lämnas in, att det inte räcker med filmfakta och kontaktuppgifter.
Under den senaste upplagan av Stockholms filmfestival i höstas förekom ingen streaming. Förändringen var ingen konsekvens av pliktleveranserna, enligt Beatrice Karlsson.
– Vi hade nyligen vår juniorfilm­festival och där vill vi vara en nationell plattform, så då använde vi det digitala.
Att detta innebär att filmer lämnas till KB finns nu inskrivet i festivalens avtal med filmdistributörerna.
– Vi har fått svar från rättighetsinnehavare som säger att de aldrig mer kommer att tacka ja till digitalt deltagande på festivaler i Sverige, säger Beatrice Karlsson.

Artikeln publicerades i Biblioteksbladet nummer 2, 2024, Numret om e-plikten.