Minoritetspolitiken planade ut 2013
11 mar 2014 • 2 min
Delvis otydlig lagstiftning och fortfarande lågt engagemang från statliga myndigheter – det är några slutsatser i den årliga rapport som...
Delvis otydlig lagstiftning och fortfarande lågt engagemang från statliga myndigheter – det är några slutsatser i den årliga rapport som lämnats till regeringen om hur lagen om de fem nationella minoriteternas rättigheter efterlevs. Där konstateras också att de vanligaste insatserna som görs i förvaltningsområdena är inköp av böcker och tidskrifter på nationella minoritetsspråk till bibliotek.
Det är Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget som har ett nationellt uppföljnings- och samordningsansvar för minoritetspolitiken och som ska verka för det minoritetspolitiska målet med utpekade delområden bl a utgående för grundskyddet i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Länsstyrelsen i Stockholm och Sametingets gemensamma återrapportering ska belysa sådant som diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet. Man ska bl a också särskilt redovisa hur anslagna medel har använts och bedöma fortsatta behov av medel; hur myndigheter har följt och tillämpat lagen och vilka stödjande och samordnande insatser som gjorts.
Den rapport som nu lämnats till regeringen visar att minoritetsarbetet har bromsats in något under 2013. Dels är engagemanget från statliga myndigheter fortfarande lågt, dels är gällande lagstiftning bitvis otydlig. Den behöver bli tydligare för att de nationella minoriteterna snabbare ska få sina rättigheter tillgodosedda.
– Det handlar bland annat om att kommuners, landstings och andra myndigheters ansvar behöver tydliggöras – för att säkerställa engagemang och effektivitet i arbetet. Lagstiftningen behöver också ses över för att stärka individernas möjligheter att kunna kräva sina rättigheter, säger Christian Foster, chef för Länsstyrelsens enhet för arbetsmarknads- och rättighetsfrågor.
Rapporten visar att det finns stora skillnader när det gäller de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande, beroende på om man bor inom eller utanför ett förvaltningsområde.
År 2013 ingick 64 kommuner, elva landsting och en region i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. Det är också de som bor i förvaltningsområden för samiska, finska och meänkieli som har de bästa möjligheterna att få sina behov tillgodosedda.
Hos kommuner utanför förvaltningsområdena är, enligt rapporten, stor kunskapsbrist den främsta orsaken till att många kommuner och myndigheter försummar de nationella minoriteternas rättigheter.
I de kommuner som tillhör ett förvaltningsområde görs fortfarande många insatser gällande språk, kultur och delaktighet.
De vanligaste språk- och kulturinsatserna i kommuner som ingår i förvaltningsområdena är inköp av böcker och tidskrifter på nationella minoritetsspråk till bibliotek, kulturella aktiviteter samt offentlig information på minoritetsspråken. Intresset för, och inköp av litteratur på, minoritetsspråken till bibliotek har också ökat som ett resultat av språk- och kulturinsatser i förvaltningsområdena.
När de gäller de romska och judiska minoriteterna slår rapporten fast att dessa i nuläget inte ges samma förutsättningar för att stärka samråd och dialog med kommunerna som de övriga. För att ge likvärdiga möjligheter till inflytande för alla fem minoriteter bör medel för att stärka samråd och dialog även tilldelas de romska och judiska minoriteterna.
I kommande BBL (nr 3) skriver Leif Mårtensson, medlem i Umeå kommuns arbetsgrupp för minoritetsspråk, om minoritetslagstiftningen och skrivningarna i nya bibliotekslagen avseende de nationella minoriteterna.
Läs hela rapporten här
Senaste nytt
Hård kritik mot Svegfors utredning – ”statliga bidrag till biblioteken kan utebli”
Svensk biblioteksförening avstyrker hela förslaget, KB riktar kritik mot stora delar och Föreningen för regional biblioteksverksamhet ställer sig frågande till flera punkter. Mats Svegfors förslag om ny modell för kultursamverkan möts av hård kritik.
28 mar 2024 • 2 min
Lätt att få jobb för bibliotekarier
I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.
27 mar 2024 • < 1 min
Varianter av kreativitet på Biblioteksdagarna
På temat kreativitet hålls årets Biblioteksdagar i Skellefteå. De leds av skådespelaren Fransesca Quartey och huvudtalare är forskaren Palle Dahlstedt.
27 mar 2024 • 2 min
Nu kartläggs försöken att få bort böcker
Har någon utomstående agerat för att få bort böcker eller program från biblioteket? Nu finns det en tjänst där du du anmäla försök till otillbörlig påverkan.
25 mar 2024 • 2 min
Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen
Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.
22 mar 2024 • 2 min
Står självbilden i vägen för antirasistiskt arbete?
Hur påverkar självbilden oviljan av att prata om rasism på biblioteken? Och behövs mer statistik för att sätta i gång med det antirasistiska arbetet? Det var några frågor som kom upp när antirasism på bibliotek diskuterades på Marskonferensen.
22 mar 2024 • 4 min
Universitetsstudenter läser allt sämre
Allt fler universitetsstudenter behöver stöd med läsningen. Det berättar Maria Wiklund, språkpedagog vid SLU-biblioteket i Umeå. "Det verkar finnas ett glapp."
21 mar 2024 • 2 min
Marskonferensen i gång: Om rättvisa i ett digitalt samhälle
I takt med digitaliseringen utestängs de som är beroende av kontanter från den officiella ekonomin. Det är personer som redan är utsatta, ändå saknas sätt att hantera de orättvisor som uppstår, enligt Lena Halldenius som inledningstalade på Marskonferensen.
21 mar 2024 • 4 min
KB rustar för krig
Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
20 mar 2024 • 2 min
Så kan forskare räddas undan rovtidskrifterna
Många forskare publicerar sig i oseriösa sammanhang mot betalning, i det som kallas rovtidskrifter. Men med hjälp av Think Check Submit kan lärosätesbiblioteken stötta forskarna.
19 mar 2024 • 4 min
USA: Kraftig ökning av försöken att censurera böcker
Under 2023 intensifierades försöken att få bort böcker från amerikanska folkbibliotek och skolor. Antalet ifrågasatta boktitlar steg med 65 procent jämfört med föregående år.
18 mar 2024 • < 1 min
Regeringen uppvaktas med förslag om snabbutbildade bibliotekarier
Lärare ska utbildas i biblioteks- och informationsvetenskap för att möta den hotande kompetensbristen när landets skolbibliotek bemannas. Det är ett av förslagen Svensk biblioteksförening och landets bibliotekarieutbildande lärosäten tar med sig när de inom kort möter utbildningsdepartementet.
15 mar 2024 • 2 min
0 kommentarer