Författarna välkomnar kontroversiella samtal på biblioteken
22 nov 2019 • 5 min
Elisabeth Åsbrink välkomnar antidemokrater, Lasse Berg talar så att de mest kritiska ska förstå och Lena Andersson önskar mindre blygsel.
Det var under ett föredrag på Ljungby stadsbibliotek. Lasse Berg, då aktuell med några omtalade böcker om människans utveckling, märkte hur en äldre man på första raden satt och skruvade på sig.
– Så fort det blev frågestund flög han upp, så fruktansvärt arg att han knappt kunde prata. ”Du har alltid förtalat neandertalarna!”, fräste han. ”Du har aldrig skrivit om att vi har parat oss med neandertalarna!”
Det spelade ingen roll att Lasse Berg invände mot anklagelsen och bläddrade fram textställen som bevis – mannen var rasande. Till slut grep åhörarna in till stöd för den utskällde författaren.

– När det gäller frågor om människans evolution och natur är det väldigt roligt, för där har folk så mycket åsikter och egna intressen. Religionen kommer in, till exempel. Särskilt ”Ove-figurer”, äldre tänkande män – som jag – kan ha väldigt egna ståndpunkter…
För Lasse Berg innebär biblioteksframträdandena ett väldigt direkt möte med läsarna. Han har inte hört talas om några särskilda bibliotekspolicyer kring evenemangen, och inte heller har han upplevt att biblioteken lagt sig i det han ska tala om. Han lämnar några meningar som sammanfattar föredraget, det är allt.
Författaren Lena Andersson, senast aktuell med romanen Sveas son, har samma bild. Biblioteken har ingen kontroll – och vill inte heller ha det.
– Någon bibliotekarie inleder föredraget, sedan tar man över. De blir väldigt nervösa när man ber dem om att få bli intervjuad i stället. Det vill de inte. De föredrar nästan alltid att man fixar det själv. Jag vet inte om det handlar om dåligt självförtroende eller vad det är.
Vi är ovana vid att bemöta åsikter och ideologier som vi inte behärskar
För Lena Andersson är samtalet med åhörarna efteråt själva poängen med föredragen. Först håller hon en inledning på 40–45 minuter, sedan är det dags för frågestunden. Det är den som allting ska leda fram till, det är där det uppstår kontakt.
Något obehagligt har hon sällan upplevt. Det värsta var kanske när hon efter debutromanen Var det bra så? skulle framträda på Brommaplans bibliotek och tre personer satt i publiken.

– Det var jättesvårt, som att prata inför en person. Jätteintimt. Att prata med hundra personer är som att tala rakt ut i luften. Så man är tacksam när det är stor uppslutning…
En författare med mörkare erfarenheter än Lena Andersson är Elisabeth Åsbrink, som skrivit och talat mycket om fascism. Ibland har det kommit personer som velat försvara den gamle fascistledaren Per Engdahl, som Elisabeth Åsbrink behandlat i ett par böcker.
Hon minns särskilt en man, ”från det gamla gardet”, i åttioårsåldern, som besökte hennes föredrag upprepade gånger. Han var högljudd och skrämde andra åhörare.
– Det var chockartat först, men sedan blev jag bekant med honom kan man säga. Jag kunde bemöta honom, och det var viktigt för mig att göra det.
Lasse Berg har också minnen av politiska bråk, fast hans opponenter ofta tillhört den andra sidan av vänster-höger-skalan. När han på 60- och 70-talet började göra biblioteksframträdanden debatterades världssvälten. Många menade att maten höll på att ta slut, men han opponerade sig: det var makten över maten det handlade om. Det mötte hätska reaktioner.
– Likadant var det i slutet av 90-talet. Då hade jag skrivit en bok som hette I Asiens tid, där jag återvände i mina egna fotspår runt om i Asien och upptäckte att världen blivit så otroligt mycket bättre, att fattigdomen minskat och folk blivit utbildade. Det fick jag också mycket skit för.
Det var en tuff tid, säger han. Det är en sak att gå in i en kultursidesstrid, väl skyddad bakom tangenterna. Det är en annan att ställa sig på scenen, ansikte mot ansikte med sina kritiker. Samtidigt var det en lärorik process för honom. [fakta id=”21060″]
– Det har varit otroligt nyttigt för mig att få möta de här personerna som tycker något helt annat än jag, och försöka begripa hur de tänker. Det gör att jag nu har mycket lättare att berätta så att de förstår vad jag menar.
Lasse Berg, Lena Andersson och Elisabeth Åsbrink betonar alla bibliotekens funktion som demokratisk arena. Men var går gränsen för vad som ska tillåtas? Elisabeth Åsbrink vill öppna dörren också för den typ av antidemokratiska personer som hon fått dras med – förutsatt att de inte kommer med hot eller våld.
– Vi är ovana vid att bemöta åsikter och ideologier som vi inte behärskar. Vi är otränade rent generellt och blir rädda, och då finns det en grundimpuls som säger: ta bort det, sådant ska inte finnas här. Jag tror på samtal. Visst, för en del ideologier fungerar inte samtal, men det finns alltid en individ där som man kanske kan prata med.

Om biblioteket ska fungera som den här öppna arenan krävs det dock vissa saker, menar hon. Hon skulle till exempel vilja att bibliotekarierna fick träning i att hantera obehagliga vändningar i offentliga samtal.
– Som författare är man ofta ganska ensam i de där situationerna. Ibland finns det någon stark individ som träder in, men många bibliotekarier tycker nog att det är svårt och håller därför tyst.
Det fick jag också mycket skit för
Avslutningsvis vill Elisabeth Åsbrink understryka att de obekväma mötena trots allt är sällsynta. De upplyftande desto fler. Efter att hon skrivit boken Och i Wienerwald står träden kvar, som skildrar en transport med 60 judiska barn från Wien till Sverige 1939, hände det flera gånger i frågestunden att någon räckte upp handen längst bak och sade: ”Jag var ett av de barnen, det är mig du skriver om.”
– Det har varit helt otroliga stunder. Bibliotekssamtalen är något extremt viktigt, för många fler än bara författarna. De betyder mycket för hela samhället.
De talar mest
Författarna som biblioteken oftast efterfrågar Kristina Sandberg Lasse Berg Lena Andersson Majgull Axelsson Jonas Hassen Khemiri Karin Brunk Holmqvist Helena von Zweigbergk Karin Bojs Agneta Pleijel Aino Trosell Charlotta von Zweigbergk Listan är sammanställd av Alf Kyhlén, författarförmedlare på Författarcentrum Öst. Namnen är inte listade i inbördes ordning.Senaste nytt

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min
0 kommentarer