"Det som händer i USA kommer att påverka oss"

Ett forskningsprojekt om folkbibliotekens roll i demokratin har precis avslutats. "Det är viktigt att biblioteken fortsätter att arbeta för sitt lagstadgade uppdrag och att man fortsätter jobba för både jämlikhet och demokrati", säger forskaren Hanna Carlsson.

Tillsammans med tre kollegor har Hanna Carlsson, docent  i biblioteks- och informationsvetenskap  vid Linnéuniversitetet, arbetat med forskningsprojektet Folkbiblioteket i ett förändrat politiskt landskap. Projektet rundas av med den vetenskapliga artikeln Canaries of Democracy: The Role of Public Libraries in Times of Political Turmoil.

– Det har varit viktigt att vetenskapligt belysa de utmaningar som folkbiblioteken har stått inför de senaste åren. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken verka för demokrati men den liberala demokratin är ifrågasatt, den är inte längre självklar, förklarar Hanna Carlsson.

Hon konstaterar att det i dag finns uttryck för en mer auktoritär kultur, både i Sverige och i till exempel USA. Så hur är det att jobba för den liberala demokratin när själva styrelseskicket är ifrågasatt? Det har forskarna velat titta närmare på.

– Att nyansera bilden i media har också varit värdefullt för oss. Det är lätt att tro att vi är på väg utför en sluttande brant. Men på de flesta håll i landet ser det faktiskt ganska bra ut, poängterar Hanna Carlsson.

Forskarna har studerat de 77 sydligaste kommunerna i Sverige, med hjälp av mängder av intervjuer och tre enkätomgångar med chefer och anställda. Relationen mellan politiken och biblioteken fungerar väldigt väl och på de flesta håll är det inga problem för personalen att arbeta för de målsättningar som lagstiftningen säger. Men det finns undantag. Forskningsprojektet pekar på olika typer av politisk påverkan, både från formellt valda politiker eller från en mer anonym ytterhöger. De agerar för att påverka bibliotekens verksamhet och innehåll i en riktning som enligt Hanna Carlsson då kan gå emot bibliotekslagens linje.

– Debatten om Drag Story Hour är på ett sätt representativ. Den illustrerar de förändringar som vi har kunnat studera. Men den slår inte fast någon slags majoritetsbild av hur biblioteken har det, säger Hanna Carlsson.

Oro leder till självcensur

Samtidigt finns rädslan där. Studien visar att en del bibliotekarier är rädda, inte alltid för att något konkret har hänt, för att de har drabbats av hot och hat, utan för att de vet att det har skett på andra platser att biblioteken har blivit utsatta. Det har handlat om bibliotek såväl som enskilda medarbetare och det har hänt när de har engagerat sig i till exempel hbtq-frågor eller har arrangerat en sagostund på arabiska.

– Risken är stor att man inte vill genomföra vissa programpunkter eller inte vill anordna vissa aktiviteter. Det blir någon form av självcensur och det är farligt om den typen av tankar sprider sig, menar Hanna Carlsson.

Hon lägger till att hon förstår att det måste vara obehagligt att bli utsatt, i sin professionella roll eller till exempel på sitt privata Facebook-konto, om man till exempel ordnar en sagostund.

– Vi ser exempel i studien på när man väljer att inte anordna vissa saker för att man är rädd för vad det kan leda till.

Den sista enkätstudien gjordes inför valet 2022 och där är oron inför framtiden, för bibliotekslagen och för kulturpolitiken, mycket mer framträdande än i den första studien.

”Folkbiblioteken symbol på ytterhögerns spelplan”

Hanna Carlsson anser ändå att beredskapen nu är mycket bättre än när forskningsprojektet påbörjades 2019. Visst har hot och stök förekommit tidigare, men inte på samma sätt som de senaste åren, när det har varit ideologiska, politiska orsaker till det som har stört verksamheten.

– Folkbiblioteken blir något slags symbol och spelplan för ytter- och radikalhögerns frågor som de vill driva politiskt. Det kan handla om diskussionen om armlängds avstånd eller om vilken typ av kultur som ska förmedlas på skattefinansierade institutioner, säger Hanna Carlsson.

Det hon ser som viktigt är att biblioteken går från att vara just en symbol till att vara en aktör och hon menar att det är nödvändigt att ständigt föra en intern diskussion. Var går våra gränser för vad vi kan tillåta i rummet? Hur, till exempel, motiverar vi i bibliotekssektorn utifrån rådande styrdokument att vi arrangerar Drag Story Hour?

– Det finns många väldigt goda exempel både från storstadsbiblioteken och de mindre bibliotek, där de diskuterar det demokratiska uppdraget, bibliotekariens professionella roll och vilka styrdokument man kan luta sig emot för att försvara det man gör i sitt jobb, menar Hanna Carlsson.

Nu blickar hon framåt och vill gärna undersöka hoten och hatet ännu mer än i det nu avslutade projektet där politisk påverkan var i fokus. Inte minst vill forskarna titta närmare på hur de digitala kanalerna och plattformarna används, för det är ofta där stormarna mot biblioteken utspelar sig. Kanske går framtida stormar hand i hand med utvecklingen i USA.

– Jag tror att det som händer i USA förr eller senare kommer att påverka oss här också, säger Hanna Carlsson.