Forskare kritiska till Plan S

25 feb 2019 • 3 min

All forskning ska göras öppen och tillgänglig för alla utan kostnad. Det vill europeiska forskningsfinansiärer via initiativet Plan S. Men forskarna själva ser faror med planen.

Foto: Getty

I september förra året lanserades det europeiska initiativet Plan S. Målet är att all offentligt finansierad forskning från och med år 2020 ska publiceras utan fördröjning med öppen tillgång, så kallad open access.

Bakom initiativet står Science Europe, en organisation för europeiska forskningsfinansiärer. Formas, Forte och andra nationella forskningsråd runt om i Europa har skrivit under för att påskynda övergången till öppen tillgång.

I nuläget tjänar forskningsförlagen stora pengar på att hålla forskningen instängd i prenumerationsbaserade tidskrifter. Förlagen tar inte bara betalt för prenumerationerna i sig utan även för att släppa materialet fritt tillgängligt. Det här vill Plan S få bukt med.

Ingrid Petersson, generaldirektör för Formas, menar att det rör sig om en demokratifråga.

– Offentligt finansierad forskning ska kunna testas och replikeras av andra forskare, resultaten ska kunna användas till ny forskning och forskningen ska komma hela samhället till del. Vi forskningsfinansiärer vill bidra med förändring, och enda sättet att sätta press på systemet är att gå samman, säger hon.

Men alla har inte varit positiva. Ett stort antal forskare anser att Plan S införs för snabbt och att konsekvenserna är för dåligt utredda. ”Att finansiärer och institutioner vill driva igenom en plan vars effekter man enbart kan spekulera om är ett riskfyllt spel med svensk forskning, svenska universitet och svenska forskare. Och i slutändan även med offentliga pengar”, skriver forskare på SvD Debatt den 31 januari 2019.

I dagarna krävde också 111 professorer att forskningsråden backar från Plan S. I tidningen Universitetsläraren skriver de: ”Det nuvarande systemet är inte perfekt – ett välkänt problem är till exempel att prenumerationskostnaderna är höga och behöver pressas ner. Men att systemet har problem innebär inte att vad som helst är bättre, och Plan S är tyvärr ett hastverk baserat på önsketänkande. Eftersom Plan S-finansiärerna är för få för att kullkasta det globala publiceringssystemet kommer vi att få ett tudelat system, där de flesta forskare publicerar som förr medan forskare som tvingas följa Plan S missgynnas. Viktiga resultat kommer inte att få det inflytande som de förtjänar, unga forskare får sämre karriärmöjligheter, och svenska forskningsmiljöer blir mindre attraktiva som samarbetspartner för internationella forskare”.

Vetenskapsrådet har inte skrivit under Plan S, berättar generaldirektör Sven Stafström.

– Vetenskapsrådet arbetar aktivt för att nå målet om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Men det finns i dagsläget flera oklarheter i de lösningar som ska realisera detta mål vilket gör att en så snabb övergång som Plan S innebär, kan komma att hota forskningens kvalitet. Vetenskapsrådet har i en utredning till den svenska regeringen angett 2025 som lämplig tidpunkt för omställningen, säger han och fortsätter:

– Övergången till öppen tillgång måste ske på ett sätt som säkerställer publikationernas vetenskapliga kvalitet samt att vetenskapliga publikationer kan användas för forskares meritvärdering på ett sätt som är rättvisande. För att åstadkomma detta krävs en mer utvecklad dialog med forskarna, den viktigaste aktörsgruppen i det tänkta systemskiftet. Vetenskapsrådet kommer att vara drivande för att lärosäten och finansiärer tillsammans skapar ett system där forskningen värderas på egna meriter och inte på tidskriftens prestige.

Men Ingrid Petersson på Formas menar att det finns gott om tid för omställning. Hon hänvisar till den implementeringsguide som innehåller förslag på hur open access kan tillämpas. Implementeringsguiden är däremot inte klar än då remissrundan just avslutats.

– Vi tänker oss att Plan S börjar gälla från och med utlysningar år 2020. De första resultaten kommer därmed tidigast först år 2022. Därför är inte tidpunkten så dramatisk som man kan tycka, säger Ingrid Petersson.

I förra forskningspropositionen slog regeringen fast att en omställning till öppen tillgång till forskningsresultat, vetenskapliga publikationer, konstnärliga verk och forskningsdata bör vara genomförd fullt ut senast år 2026.

Kungliga biblioteket har i uppdrag att samordna arbetet med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. De har förhållit sig till Plan S i sitt utredningsarbete och ser positivt på att finansiärerna samarbetar internationellt. KB lämnar sin slutrapport samt fem utredningar till regeringen i slutet av mars.

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/kb-drar-igang-open-access-uppdrag/

http://biblioteksbladet.test/bibsam-vill-vanta-ut-elsevier/

http://biblioteksbladet.test/forskning-for-alla/

0 kommentarer

Senaste nytt

Kommentar

Ett sätt att splittra samhället på djupet

Motståndet mot en lag om anmälningsplikt är massivt. Det stod klart – om någon tidigare svävade i ovisshet om saken – under ett seminarium i riksdagen på onsdagsförmiddagen.”Det är Pandoras box – vägen in i ett angiverisamhälle.”

29 maj 2024 • 3 min

Politik

Samtal om anmälningsplikten i riksdagen

Vad skulle en ny lag om anmälningsplikt innebära i praktiken? I morgon, onsdag, debatteras frågan av riksdagsledamöterna Muharrem Demirok (C), Amanda Lind (MP), Magnus Resare (M) och Camilla Mårtensen (L).

28 maj 2024 • 2 min

Digitalisering

AI bidrar till samtal om EU

I Karlskrona kan biblioteksbesökarna snacka EU med en chattrobot. AI görs därmed till en del av ett utvidgat referenssamtal, säger Bengt-Gunnar Österberg, bibliotekarie och platsansvarig för stadsbiblioteks digitala center.

27 maj 2024 • 3 min

Nyheter

Finska tips om nationellt e-bibliotek

Omvärldsbevakning, AI och tips att ta med sig för den som vill skapa nationellt e-bibliotek var några frågor som lyftes på Biblioteteksdagarnas första dag på Sara kulturhus i Skellefteå.

22 maj 2024 • 8 min

Nyheter

Vill göra sjukhusbiblioteken synligare

Sjukhusens bibliotek berörs när de ekonomiskt krisande regionerna ska spara pengar. Det kan försämra vårdkvaliteten, hävdar Anna Videfrost, ordförande i Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer, SSBC.

21 maj 2024 • 3 min