KB saknar KB i lagförslag om forskning

11 apr 2023 • 2 min

Regeringens förslag om en långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser välkomnas av KB. Men att KB:s verksamhet inte omfattas av förslaget är beklagligt, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

Karin Grönvall, riksbibliotekarie.

Syftet, eller snarare syftena, med den nya lagen om forskningsdatabaser är att göra behandling av personuppgifter i forskningsdatabas möjlig och att säkerställa att de registrerades personliga integritet samtidigt skyddas.

KB har lämnat sitt remissvar och konstaterar att utredningens förslag innehåller mycket som är bra men skriver bland annat att utredningen ”inte har ett fullt ut dynamiskt synsätt på forskningsdatabaser”.

– Lagförslaget handlar exempelvis om register där man vet när personuppgifter lämnas eller tas in. Då har man ett medgivande och vet samtidigt vad uppgifterna ska användas till. Så fungerar ju inte vårt arbete. Vi har till exempel tidningsmaterial som sedan kan användas i forskningssyfte och en person som omnämns vet ju inte hur det här kommer att användas. Insamling kan ske från fler än de som utredningen pekar på. Det kan handla om enskilda, myndigheter, företag och andra aktörer eller en kombination av dessa, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

Hon poängterar också att utredningens förslag riktar in sig på universitet och högskolor där forskning bedrivs men att KB har i uppdrag att vara en nationell forskningsinfrastruktur som jobbar mot, för och med forskningen. Karin Grönvall ser det som att även KB därmed tillhandahåller forskningsdatabaser men att de inte omfattas av utredningens förslag för att man inte är universitet eller högskola.

– Vi har fått ett bra stöd i det nya upphovsrättsdirektivet för den text- och datautvinning (TDM) som sker hos oss. I det fallet omfattar lagen såväl forskningsinstitutioner som kulturarvsinstitutioner. Men vi behöver ett ännu bättre stöd också när det gäller GDPR, grunden för vår personuppgiftshantering. Vad gäller det aktuella förslaget siktar man in sig lite smalt på universitet och högskolor och ser inte att den här typen av forskning även bedrivs här och på andra forskningsbibliotek, menar Karin Grönvall.

När kulturarvsinstitutionerna mer och mer blir forskningsinfrastrukturer i och med digitaliseringen och insamlandet av digitalt material, då är det viktigt att det lagliga stödet och möjligheterna hänger med fullt ut, understryker hon.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Nytt råd ska rädda kulturarvet

Kungliga biblioteket får tillsammans med en rad andra myndigheter i uppdrag att bilda ett råd för att skydda kulturarvet. ”I en orolig värld blir bibliotekens och arkivens betydelse ännu mer central.”

1 mar 2024 • < 1 min

Krönika

Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?

Demokrati, kunskap och att forsknings­resultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

1 mar 2024 • 2 min

Ledare

140 miljoner argument för öppen tillgång

De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar. Det drabbar alla, från allmänheten till forskare, när miljoner som kunde ha gått till forskning i stället blir vinst hos världens största kapitalförvaltare.

28 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min