KB ska kartlägga allmänhetens delaktighet i forskningen

Kungliga biblioteket får ett nytt uppdrag av regeringen och ska kartlägga allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen samt användandet av öppna lärresurser.

– Det känns väldigt spännande, säger Anja Dahlstedt, avdelningschef på KB.

– Det nya uppdraget är helt i linje med KB:s uppdrag, både det samordningsuppdrag vi har kring öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, och att främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.

Regeringen vill alltså att KB ska kartlägga och analysera hur allmänheten är delaktig i forskningsprocesser. Exempel på hur allmänheten kan bidra till forskningen är när Artdatabanken uppmanar folk att bidra med artobservationer och när personer med specifika sjukdomar bidrar till att ta fram nya hjälpmedel.

– Det är spännande att allmänhetens deltagande uppmärksammas och roligt att det förenar två av KB:s centrala uppdrag som biblioteksmyndighet.

KB ska också kartlägga och analysera hur öppna lärresurser används. Det handlar om pedagogiska läromedel som är öppna för allmänheten, framför allt på lärosätesbibliotek.

– Det finns exempel på lärosätesbibliotek som jobbar med öppna lärresurser. Till att börja med ska vi kartlägga förekomsten och analysera användandet, säger Anja Dahlstedt.

På onsdagen presenteras nyheten på KB tillsammans med Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

– Att forskningsbaserad kunskap sprids och används i samhället är något vi behöver värna. Framför allt för att klara av att förstå och möta våra stora samhällsutmaningar, både nu och för framtida generationer, säger forskningsministern.

Regeringens förhoppning är att få underlag för vad som behövs för att fler människor ska förstå och använda sig av vetenskap till vardags och att färre ska uppleva att forskning inte berör dem. Och med uppdraget till KB vill regeringen skaffa sig mer kunskap om hur tillgången till och användningen av forskningen kan stärkas i hela samhället.

– Kunskap är makt. Vi har därför ett ansvar att inte få ska sitta på vetenskapligt kapital medan andra kommer allt längre ifrån det. I förlängningen kan också känslan av delaktighet i samhället öka. Ett öppet vetenskapssystem är därför i grunden en demokratifråga, säger Matilda Ernkrans.

KB tilldelas dock inga extra medel för uppdraget, enligt den budgetproposition som presenterades i september.