Det finns bibliotek som drar tillbaka programpunkter för att undvika konflikt med politiken. Och konflikterna uppstår på den politiska högerkanten, enligt en ny studie. ”Moderater och sverigedemokrater och ännu längre ut.”

I ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Lunds universitet undersöks politisk påverkan på folkbibliotekens verksamheter i sex sydsvenska regioner. Bilden så här långt, med ett år kvar på projektet, är att det är ovanligt med politisk påverkan men att det händer att bibliotek anpassar sig genom att dra tillbaka programpunkter och på så sätt undviker konflikter.

Joacim Hansson är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet och är den som är projektledare för studien som antar ett verksamhetsperspektiv med biblioteksanställdas upplevelser i fokus.

– Exempelvis ni på Biblioteksbladet, har vid flera tillfällen gjort nedslag i olika frågor som rör Sverigedemokraterna och den problematiken. Det vi vill åstadkomma är en annan typ av studie, en som kopplar mer till den nationella kulturpolitiken och det skifte som vi har sett i diskussionerna, säger Joacim Hansson.

Han menar att det har rått konsensus som i stort sett inte har varit ifrågasatt när det kommer till kulturpolitikens värde för att stärka den delen av det demokratiska bygget, som han uttrycker det. De senaste sex-sju åren har ifrågasättandet av den kulturpolitiken accelererat, anser Joacim Hansson.

– Det innebär att det är intressant att inte bara titta på de mest konfliktfyllda ställena utan vi vill få en lite mer nyanserad bild av hur det egentligen ser ut i korrespondensen mellan det nationella, kulturpolitiska planet och den lokala tillämpningen ute i biblioteken.

Tidigare i år publicerades projektets första publikation i Open Access-tidskriften Nordic Journal of Library and Information Studies: ”Det känns som att jag bara sitter och väntar på att det ska explodera”: politisk påverkan på de kommunala folkbibliotekens verksamhet i sex sydsvenska regioner.

77 kommuner deltog i studien där en enkät först besvarades av bibliotekscheferna. Sedan, på basis av svaren, valdes ett antal kommuner ut.

– Det rörde sig om kommuner där vi såg att det fanns något intressant att gräva djupare i och då gjorde vi en intervjurunda med de cheferna. Det som är värt att lyfta fram är att det i de flesta fall ser bra ut. Det är ovanligt med politisk påverkan och det upplevs överlag som att det finns en bra överensstämmelse mellan de kulturpolitiska ambitionerna och tillämpningarna på lokal nivå, säger Joacim Hansson.

Han menar att det är en viktig slutsats inte minst för att bilden ofta är att ”det är hela havet stormar politiskt i bibliotekssektorn just nu”. Men de frågor som är kontroversiella är de som rör mångfald på något sätt och den påverkan som trots allt sker, den kommer från högerflanken.

– I vårt material så namnger och partiplacerar bibliotekscheferna moderater och sverigedemokrater och ännu längre ut på högerkanten. Det är där det ställs till problem. De konflikter som uppstår, till exempel i programverksamheter, kring mångspråk och mångfald, där har vi flera exempel på att bibliotek anpassar sig genom att dra tillbaka programpunkter. De undviker konflikterna på så sätt. Där finns något att ta i rent diskussionsmässigt för bibliotekssektorn, konstaterar Joacim Hansson.

Projektet går nu vidare och kommer att slutrapporteras, om lite drygt ett år. Bland annat ska bibliotekscheferna vara med i två enkätomgångar till, inte minst för att se hur valresultatet och därmed det nya politiska styret har påverkat situationen i kommunerna.

– Vi breddar också studien för vi tycker att det är viktigt att vi får med oss bibliotekarier och biblioteksassistenter, de som jobbar på golvet. De måste få säga sitt och kommer att få göra det i gruppintervjuer. Vad är det de ser, vad är det de upplever? Det kan skilja sig ganska mycket åt, hur de tolkar situationen jämfört med cheferna, säger Joacim Hansson.