Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
10 apr 2024 • 2 min
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
Hur påverkar biblioteken människors hälsa? Det saknar forskningen svar på, konstaterar Grethe Fochsen vid Folkhälsomyndigheten.
Forskningen är tydlig: Kultur kan få människor att må bättre. När Folkhälsomyndigheten sammanfattar forskning på området visar det sig att både fysisk och psykisk hälsa kan förbättras av musik och sång. Körsång kan dessutom lindra smärta och att måla och teckna kan hjälpa mot psykiska besvär. Även dans och teater tycks främja hälsa och välbefinnande.
– Det är viktigt att titta på flera studier. Man kan inte dra slutsatser från en enda liten studie, utan det behövs många med samma resultat, säger Grethe Fochsen, utredare vid Folkhälsomyndigheten som tillsammans med kollegor har sammanfattat forskningen på området i en rapport.
Och resultaten är alltså tydliga. Men det som kan vara svårt att säga med säkerhet är i vilken utsträckning det är kulturutövandet i sig som ger positiva hälsoeffekter och i vilken utsträckning det är gemenskapen den bidrar till.
Vilken betydelse biblioteken har för folkhälsan finns dock inte någon forskning om, men det är något som skulle behövas, tycker Grethe Fochsen.
– Man har tittat på läsning, skrivning och läsgrupper av olika slag. Det ger en möjlighet att uttrycka tankar och känslor och kan utveckla måendet och hälsan. Det kan också ge en mening i tillvaron. Men det finns få studier, så vi är försiktiga med att gå ut med några tvärsäkra slutsatser.
Däremot konstaterar hon att biblioteken självklart är viktiga för att göra kultur tillgänglig för befolkningen. Detta leder också in på en av de stora utmaningarna med folkhälsan i Sverige, nämligen de allt större skillnaderna mellan befolkningsgrupper.
– Det är den största utmaningen för folkhälsan just nu. Hälsan blir generellt bättre, men skillnaderna kvarstår och i vissa områden ökar de. Det finns till exempel stora skillnader i medellivslängd som tydligt är ett mått på hälsan.
Bibliotekens roll att nå ut till alla i befolkningen och att tillgängliggöra litteratur är därmed viktig.
– Nästa steg, frågan om de också kan ha betydelse för människors mående. Hur påverkar det olika grupper att ha tillgång till bibliotek? Hur hänger det ihop med kombinationen att vi känner gemenskap och delaktighet?
Återigen frågan om vad som är bra för hälsan, själva kulturutövandet eller den gemenskap det för med sig.
– Det gäller generellt när vi tittar på kulturen. Men det blir mer en teoretisk diskussion, det är inte säkert att den distinktionen är så viktig att göra.
Ovanstående artikel skulle tjäna på några förtydliganden tycker jag. Eftersom det inte finns någon referens till publikationen som intervjun handlar om får jag anta att det är följande: ”Kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande – En sammanfattning av en kartläggande litteraturöversikt” (artikelnummer 24010).
Som undertiteln antyder är det inte Folkhälsomyndigheten (Fohm) själva som sammanfattat/kartlagt forskningen på kultur- och hälsa-området, utan det myndigheten kommenterar en tidigare publicerad litteraturöversikt från 2022. Påståendet att resultaten är tydliga tycker jag är missvisande då Fohm själva är tydliga med att publikationen från 2022 varken innehåller granskning av kvalitet eller tillförlitlighet i de inkluderade studierna.
Det är positivt att det finns forskning på området och att den pekar åt ett visst håll. Däremot är det viktigt att forskningen skärskådas enligt samma metoder som man använder för andra insatser inom hälso- och sjukvården. Annars finns det en risk att forskning på området framstår som oseriös för beslutsfattare, är jag rädd. Viktigt att kalla en spade för en spade i detta sammanhang.