Skenande kostnader för öppen tillgång

28 jan 2022 • 2 min

Transformativa avtal skulle öka tillgängligheten på vetenskapliga publikationer. I stället tycks de ha blivit en gigantisk utgift för svenska lärosäten.

2020 betalade svenska lärosäten 709 miljoner kronor för vetenskaplig litteratur och öppet tillgängliga artiklar. Det är en ökning med 205 miljoner kronor från året innan.

Nästan tre fjärdedelar av de ökade utgifterna, 145 miljoner, kan förklaras av ett nytecknat avtal med Elsevier, som är ett av de största vetenskapliga förlagen.

Hur kommer det sig att kostnaderna för publicerad forskning har ökat så mycket?

Wilhelm Widmark, Stockholms universitetsbibliotek.

– Den stora skillnaden i utgifter mellan 2019 och 2020 beror på att vi under ett och ett halvt år inte hade något avtal med Elsevier, eftersom vi sagt upp det när vi inte ville acceptera deras villkor. När vi sedan gick in i ett nytt avtal efter uppsägningen kom kostnaden tillbaka, förklarar Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitet och vice ordförande i Bibsamkonsortiet, som är den sammanslutning av svenska universitet, högskolor, myndigheter och forskningsinstitut som tecknar avtal med olika förlag.

Allt fler av de avtal som sluts mellan Bibsamkonsortiet och olika förlag är transformativa. Det innebär att de reglerar både läsning och publicering, till skillnad från tidigare då läsningen betalades av biblioteken i form av prenumerationsavtal och publiceringen betalades av forskarna.

– Målet med de transformativa avtalen är att kunna hantera publiceringen centralt och få kontroll på kostnaderna. Om vi inte hade tecknat de här avtalen och ställt krav på öppen publicering hade kostnaderna kunnat dra iväg ännu mycket mer, säger Wilhelm Widmark.

Den transformation som begreppet ”transformativa avtal” anspelar på, är att all forskning ska publiceras öppet. Det är också ett uttalat önskemål från regeringen.

Målet är att en stor del av den transformationen ska ha skett 2024, då nya avtal tar vid och de transformativa avtalen förhoppningsvis fasas ut.

– Men många förlag vill nog permanenta de transformativa avtalen. Kan de fortsätta publicera bakom betalväggar så tjänar de mer pengar, konstaterar Wilhelm Widmark och fortsätter:

– Därför har en grupp bestående av forskare, finansiärer, en universitetsrektor och förhandlare från Bibsamkonsortiet tillsatts för att utveckla strategier för framtida avtalsförhandlingar. Hur de kommer se ut och hur mycket pengar vi kommer att spara på dem är dock för tidigt att säga.

0 kommentarer

Senaste nytt

Kommentar

Ett sätt att splittra samhället på djupet

Motståndet mot en lag om anmälningsplikt är massivt. Det stod klart – om någon tidigare svävade i ovisshet om saken – under ett seminarium i riksdagen på onsdagsförmiddagen.”Det är Pandoras box – vägen in i ett angiverisamhälle.”

29 maj 2024 • 3 min

Politik

Samtal om anmälningsplikten i riksdagen

Vad skulle en ny lag om anmälningsplikt innebära i praktiken? I morgon, onsdag, debatteras frågan av riksdagsledamöterna Muharrem Demirok (C), Amanda Lind (MP), Magnus Resare (M) och Camilla Mårtensen (L).

28 maj 2024 • 2 min

Digitalisering

AI bidrar till samtal om EU

I Karlskrona kan biblioteksbesökarna snacka EU med en chattrobot. AI görs därmed till en del av ett utvidgat referenssamtal, säger Bengt-Gunnar Österberg, bibliotekarie och platsansvarig för stadsbiblioteks digitala center.

27 maj 2024 • 3 min

Nyheter

Finska tips om nationellt e-bibliotek

Omvärldsbevakning, AI och tips att ta med sig för den som vill skapa nationellt e-bibliotek var några frågor som lyftes på Biblioteteksdagarnas första dag på Sara kulturhus i Skellefteå.

22 maj 2024 • 8 min

Nyheter

Vill göra sjukhusbiblioteken synligare

Sjukhusens bibliotek berörs när de ekonomiskt krisande regionerna ska spara pengar. Det kan försämra vårdkvaliteten, hävdar Anna Videfrost, ordförande i Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer, SSBC.

21 maj 2024 • 3 min