Skenande kostnader för öppen tillgång

28 jan 2022 • 2 min

Transformativa avtal skulle öka tillgängligheten på vetenskapliga publikationer. I stället tycks de ha blivit en gigantisk utgift för svenska lärosäten.

2020 betalade svenska lärosäten 709 miljoner kronor för vetenskaplig litteratur och öppet tillgängliga artiklar. Det är en ökning med 205 miljoner kronor från året innan.

Nästan tre fjärdedelar av de ökade utgifterna, 145 miljoner, kan förklaras av ett nytecknat avtal med Elsevier, som är ett av de största vetenskapliga förlagen.

Hur kommer det sig att kostnaderna för publicerad forskning har ökat så mycket?

Wilhelm Widmark, Stockholms universitetsbibliotek.

– Den stora skillnaden i utgifter mellan 2019 och 2020 beror på att vi under ett och ett halvt år inte hade något avtal med Elsevier, eftersom vi sagt upp det när vi inte ville acceptera deras villkor. När vi sedan gick in i ett nytt avtal efter uppsägningen kom kostnaden tillbaka, förklarar Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitet och vice ordförande i Bibsamkonsortiet, som är den sammanslutning av svenska universitet, högskolor, myndigheter och forskningsinstitut som tecknar avtal med olika förlag.

Allt fler av de avtal som sluts mellan Bibsamkonsortiet och olika förlag är transformativa. Det innebär att de reglerar både läsning och publicering, till skillnad från tidigare då läsningen betalades av biblioteken i form av prenumerationsavtal och publiceringen betalades av forskarna.

– Målet med de transformativa avtalen är att kunna hantera publiceringen centralt och få kontroll på kostnaderna. Om vi inte hade tecknat de här avtalen och ställt krav på öppen publicering hade kostnaderna kunnat dra iväg ännu mycket mer, säger Wilhelm Widmark.

Den transformation som begreppet ”transformativa avtal” anspelar på, är att all forskning ska publiceras öppet. Det är också ett uttalat önskemål från regeringen.

Målet är att en stor del av den transformationen ska ha skett 2024, då nya avtal tar vid och de transformativa avtalen förhoppningsvis fasas ut.

– Men många förlag vill nog permanenta de transformativa avtalen. Kan de fortsätta publicera bakom betalväggar så tjänar de mer pengar, konstaterar Wilhelm Widmark och fortsätter:

– Därför har en grupp bestående av forskare, finansiärer, en universitetsrektor och förhandlare från Bibsamkonsortiet tillsatts för att utveckla strategier för framtida avtalsförhandlingar. Hur de kommer se ut och hur mycket pengar vi kommer att spara på dem är dock för tidigt att säga.

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min