Ungas läsvanor var inte bättre förr

23 okt 2019 • < 1 min

När Anna Lundh vid Bibliotekshögskolan i Borås jämförde ungas läsvanor på 1960-talet med hur det ser ut i dag visade det sig att det mesta är sig likt.

Anna Lundh vid högskolan i Borås har studerat ungas läsvanor.

Stämmer det att barn och ungas läsvanor går utför, från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning?  Den frågan har Anna Lundh, docent vid Bibliotekshögskolan i Borås, tillsammans med två andra forskare, tagit sig an i forskningsprojektet LÄST, som är finansierat av Vetenskapsrådet.

Underlaget för projektet är ett stort antal videoinspelningar från lektioner på svenska grundskolor som gjordes som en del i ett pedagogiskt forskningsprojekt på 60-talet. Inspelningarna har analyserats med fokus på hur läsvanorna såg ut då, jämfört med i dag.

Resultatet visar att det mesta är sig likt, oavsett om barnen läser digitalt eller i tryckt form. ­Eleverna på 60-talet använde visserligen tryckta böcker, men de skumläste för att snabbt hitta fakta och samtal om läsupplevelse och det litterära verkets betydelse var sällan i fokus i klassrummet.

Forskarna konstaterar att föreställningen om en läsandets guldålder, då barn satt och fördjupade sig i ”god” litteratur, möjligen har funnits – men att den i alla fall inte ägde rum i slutet av 60-talet.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min

Ledare

Används bibliotekens potential som läsfrämjare?

Det talas mycket om bibliotekens viktiga roll för att främja läsandet i Sverige. Men bibliotekspersonalen ges ingen eller väldigt lite tid för egen läsning. Och allra konstigast är att de inte ens pratar om det själva, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

19 sep 2022 • 2 min