"Vi behöver bli tydligare med våra kompetenser"

24 mar 2022 • 3 min

Kommunikationen mellan bibliotek och forskare behöver bli bättre, för att forskarna ska få bästa möjliga hjälp av universitetsbiblioteket. Det visar Pieta Eklund i sin avhandling.

I sin avhandling studerar Pieta Eklund dragkampen om bibliotekariens professionella jurisdiktion. Foto: Katharina Nordling

År 2014 påbörjade Pieta Eklund sin forskarutbildning. Då hade hon i fyra år arbetat som bibliotekarie vid Högskolan i Borås.

– Jag jobbade med forskarstöd och mycket hade skrivits om undervisning och studentsupport och studentservice. Men forskare då? De är också en stor målgrupp. Hur ska vi kunna stödja dem på bästa sätt? Det är ju de som använder alla våra vetenskapliga tidskrifter, mycket mer än vad studenterna gör.

Det var så Pieta Eklund kom in på sitt avhandlingsområde, som resulterade i avhandlingen Academic librarianship in flux: the dynamics of negotiating professional jurisdiction.

Hon har studerat forskarstödet vid ett universitetsbibliotek med tre fakultetsbibliotek och syftet har varit att förstå och sprida kunskapen om dragkampen om bibliotekariens professionella jurisdiktion. Pieta Eklund, som nu har återgått till sin gamla arbetsplats, konstaterar att bibliotekarier och forskare inte känner till varandras kompetenser tillräckligt väl och att forskare inte vet vad universitetsbiblioteken faktiskt kan erbjuda.

– Då behöver vi kommunicera, komma igenom det här bruset som drabbar alla forskare. Forskare är så fokuserade på att arbeta med sin forskning att de inte hinner ta till sig vad vi kan hjälpa till med, vad vi kan stötta med. Sett ur bibliotekens synvinkel skulle vi behöva bli tydligare med vilka våra kompetenser är och vilka tjänster vi erbjuder, förklarar Pieta Eklund.

I avhandlingen använder hon sig av termen push and pull och det handlar om att bibliotekarierna ska pusha in sin egen kompetens för att komma in i forskningsprocessen och att forskarna, till exempel om det rör sig om något som ska digitaliseras, drar in bibliotekarierna i forskningsprocessen för att de själva saknar den efterfrågade kompetensen.

På universitetsbiblioteket som Pieta Eklund studerade, är bibliotekscheferna det hon kallar för typiska mellanchefer, en position som innebär att de känner tryck från båda hållen, från fakultetscheferna och från bibliotekarierna.

– Ska man satsa på något, då måste man låta bibliotekarierna få tid och resurser för det. Bibliotekscheferna måste samtidigt bli inkluderade i fakulteternas arbete för att kunna veta vad som funkar och inte funkar. Jag tänker att det kan vara likadant för andra stödfunktioner vid universiteten, att de inte heller är inkluderade i kärnverksamhetens angelägenheter, även om vi på universitetsbiblioteken och stödverksamheten är en stor del av just kärnverksamheten för att vi försöker stödja den. Men vi kan inte göra det på ett bra sätt om vi inte inkluderas, säger Pieta Eklund.

Nu när hon har försökt komma in i sitt bibliotekariearbete igen, har hon bestämt sig för att vara, som hon uttrycker det, mer proaktiv. Hon har till exempel tittat på registreringar som forskare gör i publikationsdatabasen. Då blev det tydligt att det saknas en del information och att hon och hennes kollegor skulle kunna göra en hel del för att stötta forskarna. Det skulle också på sikt göra det egna arbetet lättare.

Pieta Eklund trycker också på vikten av att anpassa stödet till olika grupper av forskare och menar att det är viktigt att göra användarundersökningar: Vad kan forskarna tänkas behöva för just sitt forskningsområde?

Åren då hon har levt med sin avhandling har varit ”rätt kul och spännande, men också tuffa”. Nu ska hon hitta rätt i sin nya roll, som disputerad bibliotekarie.

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min