Förslag: Ge Dawit Isaak-biblioteket nationellt uppdrag

Dawit Isaak-biblioteket i Malmö föreslås bli nationellt resursbibliotek för förbjuden litteratur. ”Vi är stolta och glada för erkännandet.”

När utbildningsminister Simona Mohamsson och gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm gjorde ett utspel om att inrätta ett nationellt bibliotek för förbjuden litteratur under förra årets bokmässa, var det därför många som undrade om de missat att det redan finns ett sådant i Skåne:

Dawit Isaak-bibliotek som invigdes i september 2020 som en del av Malmös stadsarkiv.

I december gav regeringen Kungliga biblioteket i uppdrag att utreda hur litteratur som varit eller är förbjuden eller censurerad kan göras tillgänglig för forskning. På torsdagen lämnade KB sin redovisning av uppdraget där Dawit Isaak-biblioteket förslås bli nationellt resursbibliotek för förbjuden litteratur.

Om detta förverkligas skulle det bli landets sjätte nationella resursbibliotek. Sedan tidigare finns det fem sådana för de nationella minoritetsspråken: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

– Det finns inget annat att säga än tack för erkännandet, säger Dawit Isaak-bibliotekets chef Jasmina Dizdarević Cordero.

Sedan starten för snart sex år sedan har biblioteket har biblioteket blivit rikskänt, men det drivs med små resurser och liten bemanning. Jasmina Dizdarević Cordero beskriver hur verksamheten är beroende av projektmedel utifrån – och förmodligen skulle en status som nationellt resursbibliotek göra stor skillnad.

– Det här är ju något vi redan gör och kommer att fortsätta med. Men jag tror absolut att vi kan växla upp, och jag tror att det skulle stabilisera verksamheten på ett helt annat plan.

Förutom det konkreta förslaget att inrätta ett nytt resursbibliotek drar KB i sin rapport slutsatsen att forskningen främst behöver tillgång till kvalitetssäkrad metadata om bokförbud, snarare än till själva verken. The Dawit Isaak Database of Censorship, Didoc, lyfts fram som en central forskningsinfrastruktur. I rapporten föreslås statliga satsningar på metadata och samverkan.

– Vi är ett stabilt land där det inte är en säkerhetsrisk att arbeta med förbjuden litteratur. Därför har Sverige möjlighet att fungera som en global nod för den här typen av forskning. Vi kan ta det ansvaret, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall i ett pressmeddelande.