Gemensamma verklighetsbilder
4 feb 2014 • 2 min
Så var vi där. Några av oxveckorna är avverkade, det blev lite vinter till slut med båda kyla och snö....
Så var vi där. Några av oxveckorna är avverkade, det blev lite vinter till slut med båda kyla och snö. Luggslitna typer fylkas på samhällets baktrappor, sällskap har de av ett folkhem som icke längre är. I alla fall inte så som vi tänker kring det. ”Vi”, förresten? Bäst att byta det mot ett ”jag”. I ett allt mer fragmentariskt samhälle där tillgången till information aldrig varit så omfattande som nu, liksom valfriheten, kan man fundera över i vilken utsträckning vi delar gemensamma verklighetsbilder.
En intressant sammanställning av Jesper Strömbäck, professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet, samt även tidigare huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission, handlar bl a om de utmaningar demokratin står inför i ett förändrat medielandskap där vi gått från ett fåtal tv- och radiokanaler som tillhandahållit en gemensam verklighetsbild till ett växande flöde med en i närmast obegränsad tillgång till nyheter och information från hela världen. Med detta följer också att möjligheterna att välja bland ofta motstridiga informationskällor, eller för all del desinformationskällor, är många. Och ju större utbudet är, desto mer selektiv tvingas man vara.
Vi skapar bubblor av information där vi kan välja medier som bekräftar vår världsbild (åsikter, fördomar, verklighetsbilder) och välja bort de som utmanar den. Till detta kommer en utveckling där de som konsumerar medier och tar del av information om t ex politik och samhälle blir allt fler eller konsumerar i allt större utsträckning. Men andelen som av olika anledningar inte tar del, som väljer bort eller ställer sig vid sidan av, ökar också i ungefär samma takt. Förenklat uttryckt: de rika blir rikare och de fattiga fattigare. Klyftorna växer.
Utbudet ökar och därmed mångfalden (vilket är positivt) men det leder också till skillnader i mediekonsumtionen som, enligt Strömbäck, innebär utmaningar för demokratin, inte minst i ljuset av att de politiska partierna försvagats medlemsmässigt. I början av 1960-talet var cirka 1,3 miljoner svenskar (eller var fjärde väljare) medlem i något politiskt parti. I slutet av 2011 hade riksdagspartierna sammanlagt bara 277 000 medlemmar.
När Strömbäck knyter ihop säcken av sambanden mellan medielandskapets förändring och dess betydelser för verklighetsbilderna, åsiktsbildningen, deltagandet, politiken etc, pekar han på ett antal risker: risken för ökade kunskaps- och deltagandeklyftor och risken för ökad polarisering av åsikter och verklighetsuppfattningar. En annan utmaning för demokratin berör en gemensam offentlighet som krymper när nischmedier på internet ökar, antalet massmedia blir färre samtidigt som allt färre människor använder sig av de medier som når flest som tv, radio etc. Det är en utveckling som kan leda till allt större skillnader mellan olika grupper när det gäller att uppfatta verkligheten.
Demokrati förutsätter att människor är relativt välinformerade och att det råder relativt stor jämlikhet vad gäller politiska kunskaper och politiskt deltagande (viktigt för representativiteten). Ett annat vedertaget antagande är att en fungerande demokrati förutsätter att människor har förhållandevis gemensamma verklighetsbilder – och gemensamma verklighetsbilder förutsätter åtminstone i någon mån gemensamma offentliga rum. Ett sådant rum är biblioteket med sitt tydliga demokratiska uppdrag och med plats för alla, även för samhällets sorgkanter.
”Jag bor i en annan värld men du bor ju i samma” (Gunnar Ekelöf)
Senaste nytt

Samtiden älskar berättelser – men inte sina berättare
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min

Stöd till folkbiblioteken: 40 miljoner kronor för läsfrämjande
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min

Stärkta bibliotek ersätts med stöd för läsfrämjande
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min

Nya avslöjanden i bok om jakten på KB-mannens böcker – ”Agerade inte ensam”
Efter över tolv års letande har jakten på de stulna KB-böckerna blivit en egen bok. Författarna kan nu berätta att KB-mannen till en början inte agerade ensam.
19 sep 2023 • 6 min

Inga fler avhopp att vänta
När fackförbundet Dik lämnar Ifla finns 26 svenska medlemmar kvar i den kritiserade biblioteksfederationen. Trots all kritik tyder inget på att fler kommer att lämna.
18 sep 2023 • 4 min

Ministern om anmälningsplikt för skolbibliotekarier: ”Barnkonventionen gäller”
Kommer anmälningsplikten att gälla för skolbibliotekarier? Barnkonventionen gäller, konstaterar skolminister Lotta Edholm och skolbibliotek är självklart en del av utbildningsväsendet.
15 sep 2023 • 2 min

Besked: Alla elever ska få tillgång till bemannat skolbibliotek
Från och med 2026 läggs 433 miljoner kronor per år för att garantera att alla elever får tillgång till bemannade skolbibliotek. Det meddelar arbetsmarknadsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm.
15 sep 2023 • 2 min

Ola Pilerot: "Vad tycks om bibliotekariens kunskap?"
Gång på gång ställs frågan om vad den som jobbar på bibliotek bör kunna. Men för att tala om nödvändig kompetens måste verksamheten ses i relation till övergripande samhällsströmningar, skriver Ola Pilerot.
14 sep 2023 • 6 min

KB: Kostnaderna en tickande bomb
Kungliga biblioteket känner av höjd hyra och inflation. Men framåt hänger de verkligt dramatiska kostnadsökningarna ihop med den digitala lagringen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
13 sep 2023 • 2 min

Hyreshöjningar för miljoner väntar för Stockholms stadsbibliotek
En allt större andel av Stockholms stadsbiblioteks budget går åt till hyror. "När hyrorna ökar så mycket krävs en större omprioritering", säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
12 sep 2023 • 2 min

Björn Orring lämnar Svensk biblioteksförening
Han ser tillbaka på närmare åtta år av opiononsarbete för svenska bibliotek. "Det handlar om vad vi gör tillsammans."
11 sep 2023 • 2 min

Lagar med mål att skrämma lärare och bibliotekarier
En våg av statlig lagstiftning sveper över USA:s skolor. Målet är att skrämma lärare, bibliotekarier och administratörer till självcensur, menar Pen America i en ny rapport.
11 sep 2023 • < 1 min
0 kommentarer