Hon ska få den nordiska offentligheten att växa

Kunskapsluckorna mellan de nordiska länderna ska fyllas. Biblioteksbladet har träffat Lise Bach Hansen som vid sidan av sitt jobb på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn är en av initiativtagarna till ett nytt samarbete som de hoppas ska leda till ett modernt genombrott.

När den svenska författaren Elisabeth Åsbrink berättade för vännerna i Stockholm att hon gift sig med en dansk journalist undrade de:

– Med Carsten Jensen?

Elisabeth Åsbrink delade med sig av den korta men talande historien på Det Kongelige Biblioteks International Forfatterscene i Köpenhamn november i fjol. Hon var där för att samtala med Lise Bach Hansen, programansvarig för scenen, om sin bok om Victoria Benedictsson, Mitt stora vackra hat, översatt till danska med titeln Mit store smukke had.

Eftersom Åsbrink både bor i Stockholm och i Köpenhamn gled samtalet även in på hur lite vi i de nordiska länderna i allmänhet känner till varandras verklighet, trots den geografiska närheten.

Att just Carsten Jensens namn – och bara hans – dök upp bland Åsbrinks vänner är ett exempel på det smala perspektiv många av oss har på våra nordiska grannländer, en skärva av en helhet vi bara anar. Carsten Jensens böcker är översatta till svenska liksom hans artiklar, publicerade i svensk press. Därför är hans namn bekant hos många svenskar. Men vad förmedlar de andra danska och nordiska journalisterna och författarna? Vilka är de stora debattfrågorna i de nordiska länderna?

Det krävs en större nordisk offentlighet för att kunna svara på dessa frågor. En utmaning som projektgruppen med arbetsnamnet Northern Lights tagit sig an med finansiering från Nordisk kulturfond.

Initiativet togs av Stig Ørskov, vd för det danske mediehus JP/Politikens Hus, som bland annat ger ut morgontidningarna Jyllands-Posten och Politiken. Mediehuset äger även Polaris, förlaget bakom Andrev Waldens Jävla karlar, förra årets Augustvinnare i kategorin Årets svenska skönlitterära bok.

– Även om det finns ett rikt och inspirerande kultursamarbete tvärs över de nordiska länderna och relationerna mellan medierna i Norden är mycket goda, är min upplevese att det allt mindre omsätts i journalistiken. Det tycker jag är beklagligt. För medierna själva, men ännu mer för deras publik. Projektet handlar främst om att stimulera interesset for allt det superspännande som sker i de nordiska länderna och som förtjänar uppmärksamhet, säger han till Biblioteksbladet.

Idén till ett projekt som främjar en större nordisk offentlighet emanerar från ett möte i riksdagshuset i Stockholm i oktober 2022 där drygt hundra personer diskuterade nordiskt kultursamarbete. En av dem var Christian Have, en mycket aktiv dansk kulturdebattör. En annan var Lise Bach Hansen, som Biblioteksbladet träffar i Köpenhamn.

– På mötet poängterades fördelarna med att lyfta fram likheter i stället för skillnader i ett nordiskt kultursamarbete och att kultur och media är viktiga verktyg för att koppla samman de nordiska länderna. Frågan som ställdes var om vi arbetar tillräckligt tillsammans, säger hon.

Stockholmsbesöket sådde ett frö hos Have och Bach Hansen och tillsammans med Stig Ørskov bildade de en projektgrupp. Under våren kommer en styrgrupp med representanter från alla nordiska länder inklusive Färöarna, Grönland och Åland att presenteras. Det är viktigt, poängterar Lise Bach Hansen, att det är ett nordiskt och inte ett danskt projekt.

Det var från Sverige Lise Bach Hansen hämtade inspirationen när hon 2008 började utveckla International Forfatterscene i Den Sorte Diamant, kungliga bibliotekets moderna tillbyggnad som med sin svarta fasad hänger ut över Köpenhamns hamninlopp. I Stockholm hade bibliotekarien Ingemar Fasth planterat konceptet på Kulturhuset i Stockholm 1998.

På estraden i den danska huvudstaden har förutom Elisabeth Åsbrink en rad andra författare och opinionsbildare från Norden och även från övriga världen genom åren bjudits in till samtal och debatt.

– På Det Kongelige Bibliotek har vi ett nordiskt kulturarv och kulturen är otroligt viktig för att skapa diskussioner om vad som sker i vårt samhälle, säger hon.

Vilket var vad som skedde i slutet av 1800-talet. Då var Köpenhamn navet för de diskussioner nordiska författare emellan som ledde fram till att skönlitteraturen blev mer realistisk och inriktad på samhällsdebatt. Det var då den danske litteraturkritikern Georg Brandes myntade begreppet Det moderna genombrottet.

– Det är en litteraturhistorisk term, men det var de stora förändringarna i samhället som låg bakom genombrottet. Parallellt med den tekniska utvecklingen blev bland annat kvinnans rättigheter och den så kallade sedlighetsdebatten teman inom litteraturen, säger Lise Bach Hansen.

Om vi sätter tingen under debatt, som Georg Brandes sa, och får igång dialoger kring alla intressanta saker som sker i Norden kan det bli vändpunkten för ett nytt modernt genombrott.

Lise Bach Hansen

– Ser vi till medierna så verkar intresset för vad som sker på amerikanska västkusten vara större än vad som händer i Norden när det kommer till kultur och debatt, säger Stig Ørskov.

Projektet målsättning är därför att skapa ett nytt nordiskt forum där det går att hitta nya vinklar på kultur och aktuella samhällsfrågor och där diskussioner lyfts till ett bredare och internationellt perspektiv. En realistisk målsättning med tanke på Nordens potential, anser projektgruppen.

Faktamässigt har Norden en av världens starkaste ekonomier och en samlad befolkning på cirka 28 miljoner människor som bor i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt på Färöarna, Grönland och Åland. En befolkning som hör till den högst utbildade i världen.

Min förhoppning är att en rad mediehus runt om i Norden vill bidra till utvecklingen av ett projekt som har så stor attraktionskraft att de flesta av de nordiska medierna kommer betrakta det som obligatoriskt att delta.

Stig Ørskov

– Min förhoppning är att en rad mediehus runt om i Norden vill bidra till utvecklingen av ett projekt som har så stor attraktionskraft att de flesta av de nordiska medierna kommer betrakta det som obligatoriskt att delta. Att vi alla kan bidra till att vi i Norden lär känna varandra bättre, säger Stig Ørskov.

Det som därefter ligger i stöpsleven är att skapa ett årligt arrangemang med World Economic Forums konferens i Davos som förebild för att samla aktörer från kulturen, vetenskapen, techindustrin med flera och givetvis från medierna från hela Norden.

– Kulturen i Norden spelar en mycket större roll om vi samverkar. Det finns en samhörighet mellan de nordiska länderna och vi blir starkare tillsammans, säger Lise Bach Hansen, som leder projektet.

Hon ser ett momentum, en vändning till en positiv trend för nordisk samverkan, när vi nu står inför så många utmaningar på så många nivåer, som hon uttrycker det. Det kan vara potentialen för ett genombrott.

– Om vi sätter tingen under debatt, som Georg Brandes sa, och får igång dialoger kring alla intressanta saker som sker i Norden kan det bli vändpunkten för ett nytt modernt genombrott, säger Lise Bach Hansen.

En mosaik med bitar från alla de nordiska områdena. Det är vad Johan Wessman väntar på att få se av projektet. Han är vd för dansk-svenska kunskapscentrat Øresundsinstituttet och även chefredaktör för regionala nyhetsbyrån News Øresund.

– Jag utgår från Öresundsperspektivet men jobbar även med Norden. Det som är unikt för de nordiska länderna är tilliten, det starka samhället, demokratin och den gemensamma kulturen, säger han till Biblioteksbladet.

För Johan Wessman är Norden en region med duktiga forskningsnationer, även skickliga på att utveckla företag, arbetsmarknad och hållbarhet. Han anser att allt detta utgår från oss människor och efterfrågar därför i den nordiska offentligheten diskussionen om just det och här hoppas han att projektet ska hitta sin roll.

– Det som slagit mig är att det vi mest talar om är tillväxt, ny infrastruktur, mer stål och betong. Men vi måste också diskutera Norden utifrån en demokratisk mänskliga rättigheter-vinkel och att vi är en mycket starkare region om vi står tillsammans.

Under ytan är de nordiska länderna mer sammanflätade än vad vi tror, menar Wessman, och ger ett par exempel. Som att Gerhard Bonnier öppnade sin bokhandel i Köpenhamn och att hans son Albert flyttade till Stockholm för att där starta bokförlag samt att Bonniers idag äger medier i Danmark, Finland och Norge, förutom i Sverige, samt i ett par länder till. Även andra ägarskap av medier går tvärs över nationsgränserna.

– Vi behöver en ännu större gemenskap när vi idag har Rysslands krig i Ukraina, terrordåd och andra hot. Själv är jag därför nyfiken på hur projektet kommer att skapa en helhetsbild som kan gå från kultur och samhälle till det mänskliga, säger han.