Iflas vakthund för yttrandefrihet

Förtroendet för bibliotek är starkt. Därför är de så viktiga i kampen mot desinformation, menar Jonathan Hernándes. Han leder kommittén FAIFE, som har en central roll när Ifla nu ska revidera sina etiska riktlinjer.

Jonathan Hernándes är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid National University i Mexiko och ordförande för FAIFE, Advisory Committee on Freedom of Access to Information and Freedom of Expression. Vi möter honom under Wlic25 i Astana.

Vad gör FAIFE?
– Vi ger råd till Iflas styrelse i frågor som gäller yttrandefrihet, och vi övervakar situationen globalt. Vi tar fram resurser för användning inom biblioteksfältet, bland annat genom forskning, workshops och uppdatering av viktiga dokument. Just nu arbetar vi med en revidering av Iflas etiska riktlinjer från 2012. Inte minst väcker ny teknik, som artificiell intelligens, nya frågor om censur och etik.

Hur varierar utmaningarna med censur runt om i världen?
– Det ser väldigt olika ut från land till land. I Mexiko ser vi inte censur på bibliotek, men journalister utsätts för censur och våld. I andra länder förbjuds böcker – något som i Norge kan verka otänkbart – men som på andra håll upplevs som helt normalt. (Intervjun görs av en norsk journalist. reds anm.) Den politiska kontexten betyder mycket, och det som är otänkbart i ett land kan vara vardagligt i ett annat.

LÄS OCKSÅ >> Hbtqi-upproret som skakade Ifla

Vilka är de viktigaste utmaningarna framöver?
– Artificiell intelligens skapar nya hot, särskilt genom desinformation och manipulerat innehåll som kan vara omöjligt att skilja från äkta material. Jag tror att detta blir en av de största utmaningarna de kommande åren. Samtidigt ser vi en ökande polarisering, och med den följer mer hatpropaganda. Det kan skada lokalsamhällen och splittra hela samhällen. Med ny teknik får censur större spelrum – det handlar inte längre bara om att förbjuda en bok. En annan oro gäller självcensur bland biblioteksanställda – när rädsla för reaktioner eller myndigheter gör att de väljer bort material eller teman, även om det strider mot etiska principer.

Vilken roll har biblioteken i kampen mot desinformation?
– Biblioteken har länge stått i frontlinjen. Informationskompetens är ett kärnområde, och många bibliotek har anpassat detta till att hantera felaktig information och konspirationsteorier. På vissa håll har biblioteken gått ännu längre och bedriver direkt faktagranskning, till exempel i samband med politiska händelser. Det kräver resurser, men visar vilken strategisk roll biblioteken kan spela. Vi borde kanske bli bättre på att marknadsföra det vi kan erbjuda. Folk har stort förtroende för bibliotek, och just därför är de så viktiga i kampen mot desinformation.

Är detta förtroende också en utmaning?
– Ja, just därför att bibliotek är förtroendeinstitutioner kan de upplevas som problematiska för vissa myndigheter. Bibliotek är en plats där folk förväntar sig att hitta tillförlitlig kunskap, och därför blir de också ett mål när någon vill kontrollera information.

Rapporteringen från Wlic i Kazakstan görs i samarbete med norska Bok & bibliotek