Bibliotek kan ge värme i elkrisens tid

14 okt 2022 • 3 min

Vintern närmar sig och i ett krisande England förbereder biblioteken sig på att kunna ta emot frusna besökare under det som kallas för ”Cost of living crisis”. Hur ser det ut i Sverige?

Den brittiska välgörenhetsorganisationen Libraries Connected har, skriver The Guardian, gjort en stor undersökning bland bibliotekschefer. Enkäten visar att närmare 60 procent av de undersökta folkbiblioteken aktivt överväger att vara en del av en handlingsplan där man kommer att erbjuda värme och skydd mot väder och vind till sårbara och utsatta människor.

Samtidigt är det bara fyra procent av cheferna som förväntar sig att de kommer att få någon som helst ekonomiskt stöd för sin öppna famn.

The Guardian har också gjort en egen undersökning där det framkommer att allt fler bibliotek i England och Wales har tagit bort förseningsavgifterna, som ett sätt att både locka fler boklånare och för att minska den ekonomiska pressen på medborgarna.

Libraries Connecteds undersökning berättar att 61 procent av de mer än 50 tillfrågade bibliotekscheferna planerar att kunna tillhandahålla exempelvis spel för att kunna hålla besökarna aktiva en längre tid. 43 procent tänker servera varma drycker och 39 procent planerar att installera extra skrivbord och bekväma stolar för de besökare som använder biblioteken för att hålla sig varma.

Isobel Hunter, vd för Libraries Connected säger till The Guardian: “En relativt liten investering i biblioteksnätverket kan komma att betyda väldigt mycket genom att biblioteken får använda sig av lokalkännedom och sina kontakter för att kunna erbjuda riktat stöd i denna allvarliga kris”.

Organisationen ber nu om ekonomiskt stöd inför vintern.

Även i Sverige rapporteras dagligen om ökade kostnader för hushållen, inte minst vad gäller el, drivmedel och mat. Så hur tänker till exempel Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm?

Ska biblioteketet/biblioteken ta ansvar för att människor håller sig varma under vintern?

Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm.

– Utgångspunkten för verksamheten på Stockholms bibliotek är bibliotekslagen, vår biblioteksplan och de uppdrag som ges i budget. Jag tycker biblioteken i och med pandemin har visat på en god förmåga att anpassa sin verksamhet efter det omkringliggande samhällets behov, även i en kris. Om det blir politiska satsningar på att biblioteket skall anpassa sin verksamhet till en utdragen finans-, och energikris så kommer vi givetvis att inspireras av länder där man redan börjat ett sådant arbete, skriver Daniel Forsman i ett mail till Biblioteksbladet.

Han konstaterar att om biblioteken ska bli mer än de öppna mötesplatser dit människor kan gå för att läsa, lära och inspireras behövs det ytterligare politiska satsningar.

– Tillsammans med de andra förvaltningarna i kommunen har vi ett gemensamt uppdrag att hjälpa Stockholmarna. Det betyder inte att hjälpen måste utgå från biblioteken men vi behöver gemensamt veta vart vi skall hjälpa människor vidare. För det så krävs det mer samverkan inom kommunen och att verksamheterna resurssätts efter identifierade behov, konstaterar Daniel Forsman.

Helena Jannert, enhetschef på Göteborgs bibliotek och kulturhus.

I Göteborg är Helena Jannert enhetschef för utveckling och ledningsstöd på Göteborgs bibliotek och kulturhus. Hon konstaterar att det även tidigare vintrar, har varit fler som sökt sig in i värmen på biblioteken än under andra tider på året.

– Om vi går in i en lågkonjunktur, kriget i Ukraina fortsätter, det är höga el- och matpriser, så kommer det att drabba väldigt många. Samhället i stort, tillsammans, behöver genomföra åtgärder. Så vi på Göteborgs bibliotek behöver prata om det här med övriga förvaltningar i de forum som finns, säger Helena Jannert.

Hon poängterar att de inte har haft reservationsavgifter på många år, att de skrotade förseningsavgifterna under pandemin, att de har tre gratis utskrifter per dag och besökare, att de, som hon säger strävar efter att vara en utjämnande faktor i samhället.

– Men vi kan inte, som folkbibliotek, bära det på enbart våra axlar. Vi har ett tydligt uppdrag. Vi ska arbeta demokratiutvecklande och med läsfrämjande. Det måste vi klara av, understryker Helena Jannert.

Hon lägger till att det förstås är en tillgång för samhället att biblioteken kan tillhandahålla tak över huvudet och värme för invånarna, när behovet är stort, men Helena Jannert återkommer till vikten av att hela samhället hjälps åt.

0 kommentarer

Senaste nytt

Internationellt

Dansk encyklopedi ratar Meta

Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.

13 jan 2025 • 2 min

Kommentar

SvD:s ledarsida klipper och klistrar

I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.

11 jan 2025 • 3 min

Nyheter

Uppskjuten tillgänglighet

EU:s tillgänglighetsdirektiv ska börja gälla i sommar. Men nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet när det gäller e-böcker måste skjutas på framtiden, enligt en utredning som lades fram på tisdagen.

7 jan 2025 • < 1 min

Essä

Forska på fulltexter – en bit på väg, och en bit kvar

Doktoranden Camilla Lindelöw trodde att forskare redan arbetade mycket med text- och datautvinning, TDM, från upphovsrättskyddat material och att det fanns processer för det. Men så är det inte. ”Jag skulle önska att lärosätesbiblioteken uppmärksammade detta i sina förhandlingar genom krav på förlagen.”

7 jan 2025 • 5 min

Krönika

Biblioteken står inför en guldålder

Mitt i en turbulent tid står biblioteken starka för utbyte av idéer, berättelser och fakta. Vårt förtroende i samhället ökar – nu gäller det att förvalta det, skriver Miriam Nauri i en julkrönika.

19 dec 2024 • 2 min