Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
5 nov 2024 • 2 min
Allt fler boktitlar rensas från amerikanska skolor och bibliotek, visar en ny rapport från PEN America. ”Ett försök att införa ideologisk kontroll över kulturens gränser.”
Sexrelaterat innehåll och hbtqi-tema är vanliga orsaker till att böcker plockas bort från bibliotekshyllorna i USA, enligt PEN America
Under de senaste tre åren har PEN America kartlagt hur böcker förbjuds i amerikanska offentligt drivna skolor. Kurvan över antalet bortrensade titlar har hela tiden pekat uppåt – och allra skarpast har den stigit under det gångna läsåret, enligt den senaste undersökningen.
I en kommentar lyfter Jonathan Friedman, ansvarig för PEN Americas program för yttrandefrihet, fram exempel på skolor där ivern att rensa ut icke önskvärd litteratur varit som mest tydlig:
400 böcker plockades bort från skolbiblioteken i en stad i Wisconsin efter protester från en enda förälder. 1600 böcker försvann i ett county i Florida – den delstat som tydligast symboliserar bokcensuren i landet – till följd av en av delstatens strikta lagar.
Följden är att lärare numer drar sig för att ta upp vissa ämnen i sina klassrum och att bibliotekarier avstår från att köpa vissa böcker.
PEN America framhåller också att ”mjuk censur” är på uppåtgående. Som exempel nämns att uppmärksammade titlar helt enkelt inte köps in och att bibliotek ägnar sig åt selektiv gallring. Som exempel lyfts ett skoldistrikt i Georgia fram där 1 600 titlar – varav många relativt nyinköpta – försvann och i många fall kretsade kring de mest censurerade ämnen, som sex, könsidentitet, amerikansk kolonial historia, osv.
Censuren märks även genom viljan att styra skolors studieresor, valet av pjäser som ska sättas upp och vilka författare som ska tillåtas komma på besök.
Försöken till censur tar inte stopp vid skolvärlden, utan Friedman nämner bland att bokhandelskedjan Barnes & Noble häromåret stämdes av en republikan i delstaten Virginia, som krävde att föräldrar ska få ge sitt samtycke till försäljning av vissa böcker. Ett annat exempel är den grupp senatorer – också republikaner – som har försökt påverka systemet för klassificering av tv-program, för att få in en varning för ”störande” innehåll av hbtqi-karaktär.
”Sammantaget är detta knappast ett begränsat försök att begränsa ungas tillgång till böcker; det är ett försök att införa ideologisk kontroll över kulturens gränser”, skriver Jonathan Friedman.
Samtidigt som PEN America släppt sin rapport har även American Libraries Association (ALA) presenterat preliminära censursiffror för årets åtta första månader. Till skillnad från PEN visar ALA en nedåtgående trend: mellan januari och augusti noterades drygt 400 försökt till censur på amerikanska bibliotek, att jämföra med nästan 700 försök samma period förra året.
Trots nedgången överstiger årets antal vida de siffror som var synliga före år 2020, påpekar ALA som precis som PEN också lyfter fram förekomsten av mjuk censur.
”Dessa preliminära siffror visar att vi måste fortsätta stå upp för bibliotek och bekämpa censuren vart än den uppträder”, säger ALA:s ordförande Cindy Hohl i en kommentar.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer