Finland har tagit grepp om ljudet

De finska folkbiblioteken har tagit initiativ till ett eget e-bibliotek. "Vi kan själva bestämma i vilken riktning det här ska utvecklas."

I förslaget till en nationell biblioteksstrategi som Kungliga biblioteket presenterade för fem år sedan fanns idén om en nationell biblioteksmyndighet med egen infrastruktur för distribution av e- och ljudböcker. Idén har inte förverkligats – men Finland har däremot tagit steget. I april lanserades bibliotekens nationella plattform för e- och ljudböcker och 220 av landets 309 kommuner har hittills anslutit sig.
– Det viktigaste är förstås teknologin, att det är vår egen plattform och att vi själva har byggt den. Vi kan bestämma i vilken riktning det här ska utvecklas, vi är inte beroende av några privatägda platt­formar, säger Anna Tuomikoski som är ansvarig för e-bibliotekets innehåll.
Att en majoritet av de finska kommunerna anslutit sig till e-biblioteket betyder att de kommersiella plattformarna har förlorat kunder. Möjligen var det därför som Lasse Nyrup, vd för bolaget bakom appen Biblio, reagerade skarpt i våras och kallade utvecklandet av en egen plattform för en ”skandal”.
Men att ha en egen tjänst för e- och ljudböcker beskriver Anna Tuomikoski som helt central för bibliotekssektorns fortsatta relevans.
– Vill vi fortsätta ha betydelse i människors liv? Om vi inte lyckas hänga med i den digitala utvecklingen på bokområdet, så kommer vi att förvandlas till museer för böcker.
Hon gör en parallell till folkbibliotekens gamla musikavdelningar som försvann när strömmad musik slog ut cd-­skivorna. Hon säger sig vara förvånad över att diskussionen om den utvecklingen inte är mer livlig.
– Jag är orolig över att allt digitalt till slut kommer att kontrolleras av kommersiella tjänster.

Svenskspråkiga kommuner står utanför

När en delegation från Kungliga biblioteket i Stockholm kom på besök i somras underströk Anna Tuomikoski att en framgångsfaktor för det finska biblioteket är att det har skapats underifrån och inte är resultatet av ett regeringsuppdrag eller ett initiativ från det finska nationalbiblioteket. Det är folkbibliotekens egen idé som har förverkligats.
En annan viktig faktor är att Helsingfors stadsbibliotek har varit involverat i det nya e-biblioteket ända från början.
– De är så stora att de egentligen skulle klara sig utan ett nationellt bibliotek, medan det hade varit riktigt svårt att skapa ett sådant bibliotek utan att ha Helsingfors med sig. Så det är mitt råd om ni ska göra något liknande i Sverige: se till att Stockholms stadsbibliotek är med från början.
Från nästa år kommer biblioteket att nå 97 procent av landets invånare efter att nästan 60 kommuner i norra delen av landet avslutat sitt avtal med en av de kommersiella aktörerna. Sannolikt kommer huvudsakligen svenskspråkiga kommuner att fortsätta hålla sig utanför den nationella tjänsten.
– Det är lätt att förstå varför. Vi använder sju procent av vår budget till innehåll på svenska och det är inte tillräckligt för dem.
Risken finns att också andra kommer att tycka att den nationella plattformen har ett otillräckligt innehåll då flera stora förlag förhåller sig avvaktande och inte har tecknat avtal med e-biblioteket. Ett skäl är att förlag i allt högre grad är beroende av intäkterna från ljudböcker och därför betraktar biblioteken som konkurrenter.
Detta är dock en förklaring som avvisas av Anna Tuomikoski.
– Vi är inga konkurrenter!

Avtalen i Finland bygger på stycke­licenser vilket innebär att biblioteken kan strömma en ljudbok till en begränsad mängd mottagare åt gången.
– Jag har i två och ett halvt års tid försökt förklara för förlagen att vi aldrig kommer att ha råd att erbjuda allt till alla hela tiden. Det är ju den modellen strömningstjänsterna har, men vi är till för ett annat kundsegment.
Detta segment vänder sig inte till strömningstjänsterna om de inte hittar vad de söker på biblioteket, utan lyssnar då inte alls, menar Anna Tuomikoski.
– Så det är naivt att påstå att marknaden skulle vara större om vi inte fanns.

Läs också ›› Ljudboken har tagit över

Artikeln publicerades först i Biblioteksbladets magasin nummer 3, 2024, numret om ljudböcker.