Här ses biblioteken som en marknad

Att det går att tjäna pengar på böcker som varit kommersiellt insomnade, är en nyckel till danska Ereolens framgång. "Vi ger böckerna längre liv."

Århus filmby, några stenkast från det spektakulära stads­biblioteket Dokk1, har föreningen Det digitale folkebibliotek sin redaktion. Här produceras digitalt innehåll till bibliotek i Danmarks 98 kommuner, för såväl lokala webbsidor som den gemensamma e-plattformen Ereolen, e-hyllan.

Det finns en tydlig koppling mellan det redaktionella och de ljud- och e-böcker som lånas ut, förklarar teamledaren Emma Louise Alnor:
– När vi framhäver en bok, alltså nämner den på vår förstasida, i en artikel eller exponerar den på annat sätt, så lånas den ut ungefär 30 procent mer än föregående vecka. Och på barnsajten är det ännu tydligare, där lånas rekommenderade böcker ut två till fyra gånger mer än andra veckor.
Av Ereolens 100 000 titlar lånas 89 procent någon gång ut. Böcker som annars skulle vara olästa aktiveras tack vare de redaktionella greppen.
– Vi har ju det här samarbetet med förlagen. Vi har ett årshjul med olika teman och de kan skriva till oss om böcker som passar in där och som de vill framhålla. Det är ju inte så att vi automatiskt använder dem alla, men vi tittar på dem och ser om de passar in och ofta känner ju förlagen till sina böcker bättre än vi gör.

Nio miljoner utlån

Uppenbarligen lyckas den danska e-plattformen matcha en efterfrågan: 2023 gjorde Ereolen nio miljoner utlån, tre miljoner e-böcker och sex miljoner ljudböcker. Siffrorna kan jämföras med de svenska som, trots dubbelt så stor folkmängd och vidsträckta glesbygdsområden med stora avstånd mellan de fysiska biblioteken, inte uppgick till fler än drygt tre miljoner.

Danskarna tycks ha förstått något som ännu inte har greppats på andra sidan Öresund. Om utvecklingen håller i sig är e-utlånen fler än de fysiska 2027.
Det drag kring boktitlar och författare som Emma Louise Alnor talar om är förstås betydelsefullt för förlagen. Från att för några år sedan ha varit avogt inställda till Ereolen – under en period hade bibliotekens e-tjänst ingen tillgång till titlar från de största utgivarna – har det vänt. I dag betraktas Ereolen som en kanal med marknadspotential.
– Vi ger böckerna längre liv och vi har samarbeten för att boosta nya författarskap. Våra åttahundratusen användare utgör en stor andel av Danmark, så att synas i en intervju eller i ett tema här är värdefullt för författarna.

För att låna en ny roman direkt när den kommer ut krävs snabbhet. Men i stället för att de digitala låntagare som inte lyckats låna ska försvinna ut i tomma intet, gör Ereolen kanske en kampanj med den nyutkomna författarens tidigare böcker, för att locka till lån.
– Eller så framhåller vi mindre kända författare som skriver på samma teman.

Läs också ›› Forskare efterlyser fler samtal om digital utlåning

Emma Louise Alnor betonar betydelsen av användarkontakt och att redaktionen hela tiden kommunicerar, bland annat på Facebook, för att förstå vad användare tycker och tänker. Därav den givna insikten om att det finns en kategori som går direkt till de kommersiella tjänsterna när de inte kan låna den nyutkomna bok de önskar.
– Men vi vet också att de flesta av dem helt enkelt lånar något annat.

Begränsat antal lån för de nyaste titlarna

Användarna har olika grad av tillgång till Ereolens innehåll. Antalet lån av de nyaste titlarna är begränsat och förknippat med en högre kostnad för biblio­teken. Tillgången är däremot större till böcker som ännu är hyggligt nya, men inte längre fullt så heta som de nyss utgivna, och kostnaden är följaktligen något lägre för biblioteken. Och så finns böckerna med en blå färgmarkering som kan lånas utan begränsningar och utan att det kostar biblioteken mer än deras andel av licensen som Ereolen betalar för tillgång till denna kategori.

Till skillnad från i Sverige där Sveriges Kommuner och Regioners gemensamma inköpsbolag Adda skapat ramavtal med förlagen utan att besitta tillräcklig kännedom om bibliotekens behov, sköts förhandlingarna i Danmark av sakkunniga. Jens-Ole Winther, chef för biblioteket i Skanderborgs kommun och ordförande för Det digitale folkebibliotek, lyfter fram insatsen av den tidigare chefsförhandlaren Mikkel Christoffersen – numer chef för den europeiska biblioteksorganisationen Eblida – som helt central i historien om Ereolen.
– Avtalen med förlagen är resultat av flera år av förhandlande och de bygger på ett konstruktivt samarbete, säger han.

Ereolens framgång är, enligt Jens-Ole Winther, resultatet av att två parter till slut förstått varandras behov. För förlagens del handlar det i hög grad om att få betalt för böcker som passerat sitt kommersiella bäst före-datum.

Det nya finska nationella e-biblioteket framhåller betydelsen av att äga sin digitala plattform (se sidorna 38-39). Jens-Ole Winther är däremot av en annan uppfattning. Han beskriver det som en fördel att drift och utveckling av själva systemet bakom Ereolen ligger hos ett kommersiellt bolag och inte sköts av Det digitale folkebibliotek.
– Jag tror det är bra att vi inte sitter på hela infrastrukturen. Ereolen är en succé, och jag kan ju inte säga hur det skulle ha varit om vi hade suttit på själva platt­formen. Men en del av vår lösning ligger ju i att det offentliga köper av det privata, och enligt min mening är det ett sätt att säkra en sund konkurrens så att vi får de bästa och mest brukarvänliga produkterna till det billigaste priset.

Artikeln publicerades först i Biblioteksbladet nummer 3, 2024, numret om ljudböcker ››

Läs också ›› Finland har tagit grepp om ljudet