Medarrangörer av Liber-konferens lojala med Fidesz-regimen

"Genusvetenskap är propaganda", säger István Monok från ungerska vetenskapsakademins bibliotek som var med och arrangerade Liber-konferensen i Budapest. Samtidigt nekades representanter för hbtqi-biblioteket Háttér i Budapest att delta på den årliga konferensen.

– De skrev inget homofobiskt eller så i svaret, så vi vet inte varför vi nekades, men vi tycker det är konstigt, säger Péter Hanzli, volontärbibliotekarie på Háttér-biblioteket i Budapest.

Ett begränsat antal biljetter delades ut gratis för att deltagare som inte har ekonomiska möjligheter skulle kunna delta på Liber-konferensen som hölls i början av juli i Budapest. På Háttér-arkivet, som håller sin verksamhet vid liv med hjälp av volontärer och stipendier från utlandet (”givetvis får vi inget stöd från ungerska regeringen”), ansökte Péter Hanzli och en av hans kollegor.

– Vi skickade in en motivering som bedömdes av ett antal anonyma personer. Ett par av dem satte höga poäng på min ansökan, det högsta 4,7 av 5. Men någon valde att sätta bara 2,7 poäng. Jag tycker det är konstigt, för antingen är något bra eller dåligt, det borde inte skilja så mycket, säger han.

– Men de svarade nej till oss båda och vi hade inte råd att betala för biljetterna.

Inne i Háttérs arkiv-rum når fyllda bokhyllor upp till taket. Háttér-arkivet, som samlar böcker, tidskrifter och annat material som handlar om hbtqi-frågor och hbtqi-personers rättigheter, håller till i en lägenhet i ett vanligt bostadshus. Det finns inga skyltar och för den som inte känner till verksamheten går det inte att veta att här finns böcker som inte längre går att få tag på i bokhandeln.

Organisationen har funnits sedan 1995 och arbetar med flera program; hotline, hiv-prevention, information och juridiskt stöd. Och så arkivet som samlar litteratur och vetenskapliga artiklar, främst relaterat till Ungern, men också från utlandet.

Diskussioner fördes inom Libers styrelse om huruvida Budapest var en lämplig plats för en årlig konferens. Framför allt sedan kritik hade framförts och en av deltagarna i chefsprogrammet hoppat av och meddelat att hen som homosexuell inte kände sig trygg med att åka till Ungern. Diskussionerna resulterade i ett studiebesök för deltagarna i chefsprogrammet på just Háttér-biblioteket.

Ungern har i flera år kritiserats för sin anti-hbtqi-politik. Inte minst sedan lagen som förbjuder hbtqi-information till barn klubbades. Den gör det i praktiken omöjligt för lärare att ta upp hbtqi-frågor i skolan och förbjuder bokhandlare att ställa fram böcker som kan uppfattas ha hbtqi-tema. Den drevs igen om av Fidesz-regeringen med motivet att skydda barn från pedofili. Det är förbjudet att byta juridiskt kön i Ungern och genusvetenskap undervisas inte längre på universiteten.

Men regeringens attityd är inte något som de ungerska arrangörerna av Liber-konferensen tycker är problematiskt. Konferensen där representanter för Europas forskningsbibliotek samlades, arrangerades med hjälp av ungerska vetenskapsakademins bibliotek och informationscenter där István Monok är generaldirektör.

– Genusvetenskap är i sig propaganda, hävdar han.

Biblioteksbladet träffar honom på hans kontor där fönstren vetter mot Donau och Buda-höjden där slottet och presidentpalatset tornar upp. Han pekar och berättar att man kan se att Viktor Orbán är hemma eftersom flaggan är hissad.

Biträdande generaldirektör Dóra Kalydy Gaálné som också är med under intervjun förklarar att eftersom det är förbjudet att undervisa om sexualitet, och därmed homosexualitet, i skolorna, så finns heller inget behov av genusvetenskap på universiteten.

Kritiken som har framförts mot regeringen för borttagandet av genusvetenskapen är också propaganda, förklarar István Monok vidare.

– Staten har sagt att den inte kommer att finansiera det. Då kom propagandan om att regeringen hatar transpersoner och så vidare. Det kanske finns några som gör det, men generellt är det accepterat.

Han förklarar också att Fidesz-regeringen har tagit tillbaka kontrollen över landet, sedan västländer och investerare från väst fick mycket inflytande efter kommunismens fall (”Vi tycker inte att någon från andra länder ska lösa våra problem”). Han håller inte heller med om kritiken om brister i pressfriheten, som bland annat EU har riktat mot Ungern.

– Vad är egentligen skillnaden mellan nyheter och propaganda? Västliga länder har ingen information förutom CIA-propaganda. Vi har mer information för vi hör den ryska positionen också. I Ungern får vi höra fler röster, fler perspektiv än i till exempel Tyskland.

Enligt kritikerna består nyheter på ungerska public service-kanaler av regeringspropaganda och nästan alla stora medier har köpts av Orbán-vänliga aktörer.

– De behövde inte sälja men de sålde för pengar. Sen klagar de, men det är inte sant vad de säger, säger István Monok.

Dóra Kalydy Gaálné lägger till att det finns flera olika kanaler på radio och tv att ta del av.

– Huvudkanalerna är gratis. Men om man vill ha höger, eller vänster, extremvänster, då måste man betala.

Biblioteken har inte på något sätt påverkats negativt av regeringens politik, påstår de. Tvärt om fungerar biblioteksverksamheten mycket bra, och även små orter på landsbygden har bibliotek. Ungern har fler bibliotek i förhållande till antalet invånare än många västländer, berättar de vidare. De är också friare än i väst. Som exempel nämner István Monok att biblioteken i Tyskland måste köpa in arabiska böcker och konstaterar att det inte är demokratiskt att biblioteken inte får bestämma detta själva.

…

Tillbaka till Háttér-biblioteket.

– De har fel på så många nivåer, säger L Balázs Szabó, också bibliotekarie och volontär.

Men han vill framföra en möjlig förklaring till ett av de resonemang som fördes på ungerska vetenskapsakademins bibliotek och informationscenter: biblioteken omfattas inte av ”propagandalagen”, som han kallar lagen som förbjuder främjande av homosexualitet till minderåriga. Och det är bara nyligen som inspektioner har börjat göras av bokhandlare för att kontrollera om de har ställt fram hbtqi-litteratur. Kontrollerna hade inte påbörjats när István Monok och Dóra Kalydy Gaálné intervjuades av Biblioteksbladet.

Men trots att biblioteken inte omfattas av lagen har den ändå påverkat dem i viss utsträckning, konstaterar L Balázs Szabó.

– Vi har mött en del bibliotek som har börjat censurera böcker för att vara på den säkra sidan.

I Nagymaros, en lantlig stad längs Donau norr om Budapest, såg borgmästaren boken A Fairytale for Everyone när han besökte bibliotekets barnavdelning. I boken återberättas traditionella sagor. Här finns bland annat en romsk Askungen, en lesbisk Snödrottning och en hjort som bryter könsnormerna.

Trots att lagen inte omfattar bibliotek beordrade borgmästaren att boken skulle flyttas.

– Det presenterades som en stor skandal, ”vad ska hända med våra barn?”. Och biblioteket lydde. De är ju beroende av finansiering från staden.

Háttér kontaktade också biblioteket.

– Bibliotekarien var öppensinnad, som bibliotekarier brukar vara, men sa att de var tvungna att lyda borgmästaren, berättar Péter Hanzli.

Efter ett kontrollbesök från myndigheterna, något som kan initieras av klagomål från enskilda medborgare, fick biblioteket senare ett godkännande för att ha boken på biblioteket, så länge den inte stod på barnavdelningen.

Att genusvetenskap inte längre finns som ett val på ungerska universitet ser representanterna från Háttér som ett allvarligt problem, liksom det faktum att ungerska barn inte får ta del av hbtq-litteratur.

– Det är ganska sorgligt att de säger så, och högst oprofessionellt, säger Balázs Szabó om de uttalanden som företrädarna för ungerska vetenskapsakademins bibliotek och informationscenter gör.

Är det då lämpligt att Liber håller en konferens i Budapest där arrangörerna så tydligt tar avstånd från de värden som Liber säger sig stå för?

– Det beror på, säger L Balázs Szabó.

– Om folk kommer hit och har en konferens utan att nämna och lyfta situationen, då är det som att stödja den och det är inte bra. Men om du kommer hit och lyfter problemen och ger röst åt de kritiska åsikterna, är det en annan sak.

Háttér deltog alltså inte i Liber-konferensen, men det finns andra som saknade ett tydligt uttalande från ordförande om de demokratiska bristerna i ungersk politik. Julien Roche, ordförande i Liber, har tidigare svarat Biblioteksbladet att Budapest var en perfekt plats för den årliga konferensen. ”Det är precis därför vi valde att komma till Ungern. För att starta en konversation med forskningsbibliotek och skapa en plats för dialog där alla medlemmar är fria att tala om alla ämnen utan restriktioner. Detta sa jag i mitt öppningsanförande.”

På Háttér önskar de att frågan skulle lyftas, eftersom många ungrare inte har tillgång till den informationen. De som inte själva känner någon hbtqi-person kanske inte inser vad problemen handlar om. Och, berättar Háttér-representanterna, regeringens propaganda har börjat ge effekt.

– Människor har inte andra källor, regeringens information är all information de får och det förändrar deras sätt att tänka. Homofobiska attacker ökar eftersom det anses okej att förtrycka hbtqi-personer.

Att en annan internationell biblioteksorganisation, Ifla, har beslutat att hålla nästa års Wlic-konferens i Dubai tycker de är förfärligt.

– Ett förskräckligt val. Att Liber hade konferens här i Ungern kan man diskutera, men här hotas man i alla fall inte av fängelse om det skulle komma fram att du är en hbtqi-person. Men jag förstår inte att någon från ett demokratiskt land skulle vilja åka till Dubai, säger L Balázs Szabó.

Gemensamt med en nystartad arbetsgrupp för bibliotek och hbtqi-frågor med har de skickat brev med stöd till den hbtq-grupp inom Ifla som har opponerat sig mot Dubai som plats för konferensen, berättar Péter Hanzli.

– Man måste åtminstone protestera.