Tack alla läsare som har skickat in gissningar och rätt svar på biblioteken i vår julkalender. Vi vet, det var en utmaning. Trots allt är det en hel del som har känt igen sig, även på bibliotek långt härifrån. Alla rätta svaren ser ni nedan.
Den som vann var ingen mindre än Biblioteksbladets tidigare art director, Louise Bååth, för tillfället föräldraledig. Redan första dagen antog hon utmaningen med gott mod. ”Jag ska försöka vinna den här kalendern. Tror jag har en chans”, skrev hon. Hon vann visserligen överlägset, men det blev svårare än hon hade trott. Efter halva tiden kom ett nytt meddelande: ”Ni är galna om ni tror att folk kan det här”.
– Det var väldigt svårt, typ det svåraste sedan högskoleprovet, säger hon.
De svåraste var bilderna på bibliotek i mellanstora svenska städer.
Vilket är ditt favoritbibliotek?
– Det skulle väl vara Bodleianska biblioteket i Oxford då, jag trodde det skulle dyka upp i julkalendern.
På andra plats kom Elin Bjärehed, bibliotekarie i Borås, som gissade rätt på tre bibliotek.
En annan som kommenterade Biblioteksbladets julkalender är Alejandra Quiroz Hernández, bibliotekarie i Mexiko. Den 14 december skrev hon på twitter: ”Vill du ha en ledtråd? Jag arbetade där”. I drygt fyra år arbete hon på Vasconselos-biblioteket i Mexico city. Hon kan en hel del svenska att ha varit här tre gånger och då bland annat besökt många bibliotek. Hon följer Biblioteksbladet på twitter dels för att det har varit en av hennes huvudkällor för information om bibliotek och dels för att det hjälper henne att förstå svenska.
1. Ett av biblioteken i Strahov kloster i Prag. Klostret, med anor från 1100-talet har två väl utsmyckade bibliotek, filosofiska salen och teologiska salen. Foto: Izoca / Pixabay2. Västerås stadsbibliotek. Foto: Pia Nordlander3. Linköpings universitetsbibliotek. I Studenthuset på Campus Valla. Färdigbyggt och klart för inflyttning hösten 2019. Foto: Annika Clemens4. Uppsala stadsbibliotek. Foto: Annika Clemens5. The Morgan Library and museum, New York, USA. Biblioteket är en donation från JP Morgan Jr som 1924 gav sin fars samlingar till allmänheten. Foto: Susan Yin /Unsplash6. Täby bibliotek. Foto: Annika Clemens7. Det antika biblioteket i Alexandria. Förmodas ha byggts cirka 280 f Kr och var under antiken det största biblioteket i världen. Foto: Ernie Reyes8. Biblioteket i Oxelösund finns i Koordinaten tillsammans med fritidsgård, turistinformation och kafé. Foto: Annika Clemens9. Biblioteket på Södertörns högskola. Foto: Annika Clemens10. Library of congress i Washington DC, enligt egen utsago världens största bibliotek. Foto: Onasill – Bill.11. Stadsbiblioteket i Lund. Foto: Annika Clemens12. Australiens äldsta bibliotek, State Library New South Wales. Foto David Lebech13. Nynäshamns bibliotek. Foto: Annika Clemens14. Biblioteca Vasconselos i Mexico City. Biblbioteket som består av tre byggnader med sex våningar vardera, invigdes 2006. Här finns 600 000 böcker. Foto: Girl with red hat / Unsplash15. Finspångs bibliotek. Sedan augusti 2019 finns biblioteket här i affärscentrumet Kristallen. Foto: Annika Clemens16. Kodomo Honnomori Nakanoshima i centrala Osaka. Namnet betyder Nakanoshimas bokskog för barn. Byggnaden är ritad av den japanske arkitekten Tadao Ando. Foto: Shunsuke Ito / Nakanoshima17. Biblioteket på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Foto: Annika Clemens18. Biblioteca della fondazione Giangiacomo Feltrinelli i Milano. Här finns cirka 4 500 antika böcker publicerade mellan 1500-talet och första halvan av 1800-talet. Bland annat finns här Utopia från 1518 av Thomas More. Foto: Martino Pietropoli / Unsplash19. Centralbiblioteket Ode i Helsingfors. Invigdes i december 2018. Foto: Helsingfors stad20. Söderköpings bibliotek i huset Stinsen. Foto: Annika Clemens21. Statsbiblioteket i Moskva, tidigare kallat Lenin-biblioteket. Foto: Egor Gordeev / UnsplashNorrköpings stadsbibliotek. Foto: Annika Clemens23. Deichman Bjørvika, Oslos nya huvudbiblioteket. Invignenen i våras fick ställas in på grund av pandemin. Foto: Anita Holt24. Universitetsbiblioteket i Lund, ett av landets största forskningsbibliotek. Foto: Annika Clemens
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
0 kommentarer