KB: Kostnaderna en tickande bomb

Kungliga biblioteket känner av höjd hyra och inflation. Men framåt hänger de verkligt dramatiska kostnadsökningarna ihop med den digitala lagringen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

Nästa år stiger Kungliga bibliotekets kostnader mer än de statliga anslagen. Det innebär behov av att spara vilket blir särskilt knepigt när det handlar om den digitala lagringen där ökande volymer, skärpta säkerhetskrav och behov av uppdateringar och löpande tekniskt underhåll innebär ständigt ökande kostnader.

– Det gör att den digitala lagringen, i kombination med att det fysiska materialet fortsätter att komma in, driver kostnader. Det gör det till en tickande bomb, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

Mängden film, radio, tv och musik har under de senaste tio åren ständigt vuxit och krävt allt mer lagringsutrymme. Varje dag tar KB emot cirka fyra terabyte, vilket motsvarar fyra miljoner megabyte.

– Det ligger inom vårt uppdrag, så vi måste lösa det. Vi behöver förankra bilden av vad som krävs av ett nationalbibliotek i en digital samtid, säger Karin Grönvall och fortsätter:

– Kombinationen av tillväxt av volymen för digital lagring och lagring av fysiskt material i magasin med rätt klimat – allt material, men framförallt AV-material är mycket känsligt för temperatur, fukt etcetera – gör att kostnaderna på sikt ökar med mer än inflationen. På så sätt är det på sikt en ”gökunge” i KB:s budget.

Samtidigt som kostnaderna för digital lagring ständigt stiger kommer KB:s hyra till Statens fastighetsverk nästa år att höjas med mellan åtta och tio procent på grund av inflationen. På KB kalkylerar man dock med att uppräkningen i budgetpropositionen som regeringen lägger fram nästa vecka inte kommer att uppgå till mer än tre procent.

– Då motsvarar det ungefär hyreshöjningen, säger Karin Grönvall.

Hur ska KB klara alla övriga kostnader som också kommer att stiga?

– Vi är redan restriktiva med det vi kallar ersättningsrekryteringar. Det är inte självklart att rekrytera ersättare när någon slutar utan vi gör hela tiden en prövning.

Förutom personalen, vilka andra prioriteringar kommer ni att tvingas göra?

– Det är en diskussion vi är mitt i: hur kan vi hantera det här? Det handlar förstås om externa konstnader, bland annat konsulttjänster och licenser. Vad har vi där? Kan vi tänka smartare? Och sen titta över serviceavtal och så vidare. Det blir att vända på alla stenar.

Parallellt med behovet att lagra det samtida digitala finns hela tiden KB:s och andra kulturarvsmyndigheters fysiska samlingar som till stora delar ännu inte har digitiserats. I början av veckan kom beskedet att Kungliga vitterhetsakademien har tilldelat KB och Riksantikvarieämbetet totalt 8,4 miljoner kronor för det ändamålet.

Ställt mot kostnaden för en storskalig digitisering räcker dock inte de pengarna långt: i den utredning som för två år sedan lämnades till dåvarande kulturministern Amanda Lind nämns beloppet 800 miljoner kronor för att göra samlingarna hos KB, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet digitalt tillgängliga.

Händer det något kring digitiseringen?

–  Vi jobbar med den frågan. Vi digitiserar löpande, säger Karin Grönvall och nämner som exempel audiovisuella medier och dagstidningar.

– En större satsning skulle ge större volymer av digitalt material. Det finns ett ökat tryck kring tillgången till mer digitalt material, för AI-utveckling och så vidare. Det trycket skulle kunna leda till någon typ av reform på sikt, hoppas vi. Men det är inget som jag vet något om nu.