KB: Vi får träna AI med pliktmaterial

Kungliga bibliotekets uppfattning att pliktmaterial får användas för att träna AI har kritiserats hårt. I den utredning som lämnades till regeringen på måndagen står KB på sig. Och kritikerna håller fast vid sina invändningar.

Artikeln uppdateras

I september förra året fick KB regeringens uppdrag att analysera och förbereda för en bredare användning av myndighetens språkmodeller i svensk offentlig sektor. I uppdraget ingick också bland annat att föreslå hur språkmodellerna kan möta andra aktörers behov – och att beskriva de upphovsrättliga aspekterna av det.

Det senare har länge varit omstritt. KB har hävdat sin rätt att med stöd av ett forskningsundantag i upphovsrättslagstiftningen använda pliktmaterial för att träna AI. Detta har bestridits av Sveriges författarförbund, Svenska förläggareföreningen och andra organisationer. ”Det forskningsuppdrag som KB har ger dem inte rätt att tillgängliggöra pliktexemplaren för AI-träning, särskilt inte av modeller som ska användas brett i samhället”, skrev företrädare för dessa organisationer i en gemensam debattartikel i oktober förra året.

Rättsläget behöver utredas, hävdade organisationerna och framhöll att det var anmärkningsvärt att ”myndigheten – som dessutom uttalar sig tvärsäkert i frågan – ska överpröva sin en egen ståndpunkt”.

I redovisningen av uppdraget som överlämnades till regeringen på måndagsmorgonen håller KB dock fast vid sin linje. Till stöd för detta har biblioteket inhämtat utlåtanden från sakkunniga med ”särskilt hög akademisk och praktisk kompetens inom upphovsrätt och EU-rätt”.

”De externas bedömningar ger stöd för att KB:s forskningsnära utveckling av språkmodeller kan fortsätta inom ramen för gällande rätt. Detta skapar stabila förutsättningar för att språkmodeller utvecklade på vetenskaplig grund ska kunna komma forskning och offentlig sektor till del”, skriver riksbibliotekarie Karin Grönvall i rapportens förord.

Biblioteksbladet söker de organisationer som tidigare kritiserat KB:s tolkning av lagen. Svenska journalistförbundet och Läromedelsföretagen avböjer att kommentera redovisningen. Tidningsutgivarnas vd Johan Taubert konstaterar däremot i ett mejl att rapporten bygger vidare på KB:s egen uppfattning om vad lagen tillåter och att den saknar analyser av hur tillgängliggörandet av språkmodeller påverkar möjligheten att etablera fungerande marknader för licensiering av innehåll.

”När språkmodeller laddas ner, vilket enligt KB sker i stor omfattning, är tillgängliggörandet oåterkalleligt. Det innebär att användningen av modellerna, inklusive vidareträning och kommersiell tillämpning, sker bortom både KB:s och rättighetshavarnas kontroll. Denna problematik analyseras inte i rapporten vilket är en stor brist”, skriver Johan Taubert och fortsätter: 

”KB förordar öppna och fritt tillgängliga språkmodeller. Även om det inte innebär att upphovsrättsskyddat innehåll sprids i sig, så innebär det att modellerna kan användas och vidareutvecklas av andra aktörer utan att de behöver ha tillgång till motsvarande data eller ingå egna avtal med rättighetshavare. Men detta problem gav regeringen aldrig KB i uppdrag att belysa vilket KB därmed inte heller valt att göra. Det är mycket bekymmersamt.”

Kerstin Neld, vd för Sveriges tidskrifter, skriver i ett mejl att branschorganisationens viktigaste kritik ”är att de har publicerat och avser att fortsatt publicera sina språkmodeller öppet”.

”Det gör det möjligt för aktörer från hela världen, såsom OpenAI och DeepSeek att förädla och förbättra sina modeller med hjälp av KB:s språkmodeller, som är tränade på upphovsrättsskyddat material. Detta faktum har inte KB givit sina juridiska konsulter i uppdrag att granska, vilket är beklagligt. Det finns goda exempel på hur språkmodeller kan utvecklas i samverkan med upphovsrättsinnehavarna och med respekt för upphovsrätten, till exempel det så kallade Wasp-projektet som vi i vår  bransch står bakom.”