Fler än nio av tio av kommunernas biblioteksrapporter antagna 2020 innehåller formuleringar om barn och unga, digital delaktighet och samverkan. De senaste nästan två årens enorma omställningar lyser ännu med sin frånvaro, konstaterar Kungliga biblioteket.

2020 antogs biblioteksplaner i 78 kommuner. Kungliga biblioteket har granskat dem och sammanställt resultatet i rapporten Trender i planerna 2020 – Kommunala biblioteksplaner 2020.

Senast en sådan sammanställning gjordes var 2017 och som alltid går det att skymta trender och tendenser genom att jämföra resultaten från de två åren.

Stora händelser i omvärlden avspeglas i bibliotekens verksamhet. Exempelvis gav 2015 års stora mottagande av flyktingar avtryck i 2017 års biblioteksplaner, där 78 procent tog upp verksamhet för personer med annat modersmål än svenska och 56 procent verksamhet kopplad till integration.

2020 hade de siffrorna sjunkit till drygt 70 respektive 45 procent.

I stället hade man kunnat förvänta sig formuleringar kring ämnet krishantering, med tanke på att coronapandemin präglade större delen av året. Men faktum är att inga biblioteksplaner tar upp något om hur uppkomna kriser ska hanteras, trots de enorma förändringar och anpassningar som gjordes på biblioteken under året. KB konstaterar att det beror på att planerna antogs 2020 men utformades innan någon hört talas om covid -19.

Barn och unga är den av bibliotekslagens prioriterade grupper som oftast nämns i biblioteksplanerna. 95 procent av planerna tar upp verksamhet för barn och unga, och av dem är små barn och deras vuxna den grupp som oftast beskrivs. En bidragande faktor är Kulturrådets bidrag Bokstart, tror rapportförfattarna.

Agenda 2030 och hållbar utveckling är däremot sällsynta i biblioteksplanerna, vilket Biblioteksbladet skrivit om tidigare. Inte mer än var sjunde plan formulerar mål om social och miljömässig hållbarhet.