Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
30 maj 2022 • 3 min
Beslutet att begränsa vårens Margit Lamm-stipendium till inriktning mot UX väcker kritik. Endast en enda ansökan har kommit in. "Stadsbiblioteket har redan fått medel för UX så man borde inte nalla på Margit Lamm-pengarna", säger Einar Ehn-Briem från Dik.

Till minne av barnbibliotekarien Margit Lamm delas stipendier ut två gånger om året till bibliotekarier i Stockholm. Men nu är fackförbundet Dik upprört över att årets första stipendium bara var ämnat för sökande med inriktning mot UX. En enda ansökan kom in och beviljades.
Det var stadsbibliotekarie Daniel Forsman som tog beslut om att våren 2022 styra Margit Lamms stipendium mot sökande med en viss inriktning, UX, och en viss konferens, i Newcastle i England. Tanken från början är att stipendiaterna ska göra inspirerande studieresor utomlands och varje år, med undantag för pandemiårens paus, brukar ett tjugotal ansökningar komma in och ungefär hälften brukar beviljas.
I minnesfondens stadgar står det: ”Fonden benämnd Margit Lamms Minne har instiftats i avsikt att dess avkastning skall utdelas som stipendier för utlandsstudier till begåvad, biblioteksanställd personal i syfte att stimulera deras intresse för barns och ungdomars läsvanor.”
Det som är allvarligt är att arbetsgivaren har använt Margit Lamm-stipendiet som ett slags medel för att kompetensutveckla personalen i en väldigt specifik riktning och så är det inte tänkt
– Principiellt tycker jag att det är fel att styra sökande mot en viss inriktning. Vi fick veta premisserna inför ansökningsperioden och avvaktade då för att se om det skulle komma in ansökningar. Men det intresset fanns inte. Så vi från Dik tycker att man då omedelbart borde ha utlyst en ny ansökningsperiod före sommaren, säger Einar Ehn-Briem.
Han menar att det med största sannolikhet fanns och finns ett sug efter att resa efter pandemin och att många biblioteksanställda vid Stockholms stadsbibliotek nu gick miste om möjligheten att få ett stipendium. Han anser också att det inte står någonstans i stadgarna att arbetsgivaren har rätt att rikta medlen på det här sättet.
Daniel Forsman befinner sig just nu på MetLib-konferensen i Oslo och skriver i mejl till Biblioteksbladet att det nog finns flera anledningar till att färre ansökningar kom in än vanligt.
”Att vi riktade in utlysningen mot deltagande i UXLibs-konferensen i Newcastle är säkert en anledning. När vi beslutade om utlysningen i slutet av februari fanns det dock väldigt få annonserade bibliotekskonferenser och länder som öppnat upp med anledning av pandemin.”
Han menar att det under våren 2022 har funnits en osäkerhet kring resande och att det är först nu som vi ser ett ökat intresse och att konferenserna kommer igång igen.
”Mitt beslut om att rikta utlysningen mot UXLibs var ett sätt att bygga vidare på den omfattande kompetensutvecklingsinsats som vi gjort inom UX-metoder på Stockholms stadsbibliotek där jag hade hoppats på ett intresse för att utveckla internationella nätverk och fördjupade kunskaper.”
Mitt beslut om att rikta utlysningen mot UXLibs var ett sätt att bygga vidare på den omfattande kompetensutvecklingsinsats som vi gjort inom UX-metoder på Stockholms stadsbibliotek
– Det är väl det enda rimliga, det gick ju inte så bra när det infördes begränsningar. Det som är allvarligt är att arbetsgivaren har använt Margit Lamm-stipendiet som ett slags medel för att kompetensutveckla personalen i en väldigt specifik riktning och så är det inte tänkt. Stadsbiblioteket har redan fått medel för att kompetensutveckla personalen inom UX så man borde inte nalla på Margit Lamm-pengarna, säger Einar Ehn-Briem och fortsätter.
– Jag hade önskat att Daniel Forsman kunde utlysa en ny ansökningsperiod omgående, utöver den som kommer senare i höst.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer