Bibliotekslagen och remissvaren

24 sep 2012 • 3 min

Hyfsad samsyn råder i remissvaren om en ny bibliotekslag. Regeringens förslag till ny bibliotekslag får bakläxa – om än ofta...

Hyfsad samsyn råder i remissvaren om en ny bibliotekslag. Regeringens förslag till ny bibliotekslag får bakläxa – om än ofta i vänliga och servila ordalag – av flera tunga remissinstanser. På något annat sätt kan man knappast tolka de ganska omfattande och detaljerade remissvar med relevanta synpunkter, förslag på förtydliganden och förändringar som avges. En annan indikation på detta är att flera av biblioteksområdets remissinstanser oberoende av varandra är relativt samstämda i sina svar och har synpunkter som ansluter till de som Svensk Biblioteksförening har anfört (se separat text).

Det är väl egentligen bara BiS som tar bladet från munnen och utan omskrivningar säger att det förslag som nu ligger ger ”intryck av att vara ett hastverk vad gäller såväl innehåll som språk och struktur” och avrundar ampert med att ”detta oklara och ofullständiga lagförslag måste få en grundlig genomarbetning av någon annan med bättre kompetens och insikt”. Sveriges Länsbibliotekarier är inne på samma sak när man anser att ”begreppsapparaten i lagtexten måste ses över och definieras”. Möjligen säger man det som många tänker när de ”välkomnar en ny bibliotekslag”, ”ser positivt på förbättringar”, den ”breda ansatsen” etc för att sedan komma till det där lilla ordet MEN som sedan följs av flera sidor med invändningar.

KB, Kulturrådet, BiS och Sveriges Länsbibliotekarier ser i likhet med Svensk Biblioteksförening gärna en närmare koppling till UNESCO:s folkbiblioteksmanifest från 1994 i den nya bibliotekslagen. Härvidlag får man också eldunderstöd av Svenska Unescorådet, som inte hör till remissinstanserna men som avgett ett spontansvar, där man understryker vikten av nämnda manifest som vägledning i arbetet med att utveckla biblioteksverksamheten i Sverige men även internationellt. Manifestet omfattar folk-, skol-, mångkulturella och digitala bibliotek.

Flera av branschens remissinstanser är också inne på att ”lyfta” ändamålsparagrafen (som bör präglas av de värden som uttrycks i UNESCO:s folkbiblioteksmanifest) till en högre nivå än att ”främja läsning och litteratur” som är missvisande när stora delar av biblioteksväsendet har en helt annan inriktning.  Ändamålsparagrafen bör få en skrivning som omfattar hela det allmänna biblioteksväsendet och få starkare formuleringar ifråga om dess betydelse och roll för demokrati, yttrandefrihet, främjandet av fri åsiktsbildning etc.

Sveriges Författarförbund är tämligen ensamt om att tycka att det är en bra idé att det just i ändamålsparagrafen slås fast bibliotekens kärnverksamhet är litteratur och läsning. Men även författarförbundet önskar formuleringar i ändamålsparagrafen kring bibliotekens roll för demokratin.

Att avgiftsfriheten ska gälla all offentlig finansierad biblioteksverksamhet och inte bara folkbiblioteken, är också något som flera påpekar liksom att inte bara litteratur utan alla biblioteksmedier ska vara avgiftsfria. I likhet med Svensk Biblioteksförening pekar också t ex Kulturrådet och TPB på att prioriterade grupper är en angelägenhet för alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet även om folk- och skolbibliotek har ett särskilt ansvar. Flera remissinstanser vill också ha skarpare och tydligare skrivningar vad gäller tillsyn och uppföljning av lagen, av ansvarsfördelningen och samverkan.

DIK har, i likhet med Svensk Biblioteksförening, ett förslag om en kompetensparagraf i sitt yttrande som även det rymmer ett alternativt lagförslag. En nyhet hos DIK är att man vill skriva in Open Access i lagen: ”Offentligt finansierad forskning som inte omfattas av sekretess ska fritt tillgängliggöras av universitets- och högskolebiblioteken.” Även Sveriges författarförbund är inne på något liknande när de föreslår ”bemanning av för uppdraget utbildad personal” när det t ex gäller att främja ”kompetensen att använda informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärande”.

I likhet med Svensk Biblioteksförening ser också Sveriges författarförbund behovet att addera ännu en grupp som bör prioriteras i lagen: ”vuxna som saknar vana att ta del av litteratur och att besöka bibliotek”.

SKL, Sveriges kommuner och landsting säger sig i sitt remissvar vara villigt att samlat företräda de enskilda kommunernas intressen i en dialog med branschen i e-boksfrågan. SKL välkomnar en ny bibliotekslag och ställer sig generellt positiv till förslaget men önskar förtydliganden på en rad punkter.

Grundprincipen är att utlåning av litteratur på biblioteken ska vara avgiftsfri. Men biblioteken måste ges rimliga förutsättningar att hantera de ökade kostnader som e-böcker innebär.

SKL pekar på behovet av bättre förutsättningar för biblioteken att kunna erbjuda e-böcker: ”Nuvarande system riskerar att leda till höga kostnader för bibliotekshuvudmännen, samtidigt som de enskilda kommunerna har små möjligheter att påverka villkoren. SKL är villig att ta på sig rollen att samlat företräda de enskilda kommunernas intressen”, skriver SKL i sitt annars ganska kortfattade remissvar.

 

0 kommentarer

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min