Bibliotekslagen och remissvaren
24 sep 2012 • 3 min
Hyfsad samsyn råder i remissvaren om en ny bibliotekslag. Regeringens förslag till ny bibliotekslag får bakläxa – om än ofta...
Hyfsad samsyn råder i remissvaren om en ny bibliotekslag. Regeringens förslag till ny bibliotekslag får bakläxa – om än ofta i vänliga och servila ordalag – av flera tunga remissinstanser. På något annat sätt kan man knappast tolka de ganska omfattande och detaljerade remissvar med relevanta synpunkter, förslag på förtydliganden och förändringar som avges. En annan indikation på detta är att flera av biblioteksområdets remissinstanser oberoende av varandra är relativt samstämda i sina svar och har synpunkter som ansluter till de som Svensk Biblioteksförening har anfört (se separat text).
Det är väl egentligen bara BiS som tar bladet från munnen och utan omskrivningar säger att det förslag som nu ligger ger ”intryck av att vara ett hastverk vad gäller såväl innehåll som språk och struktur” och avrundar ampert med att ”detta oklara och ofullständiga lagförslag måste få en grundlig genomarbetning av någon annan med bättre kompetens och insikt”. Sveriges Länsbibliotekarier är inne på samma sak när man anser att ”begreppsapparaten i lagtexten måste ses över och definieras”. Möjligen säger man det som många tänker när de ”välkomnar en ny bibliotekslag”, ”ser positivt på förbättringar”, den ”breda ansatsen” etc för att sedan komma till det där lilla ordet MEN som sedan följs av flera sidor med invändningar.
KB, Kulturrådet, BiS och Sveriges Länsbibliotekarier ser i likhet med Svensk Biblioteksförening gärna en närmare koppling till UNESCO:s folkbiblioteksmanifest från 1994 i den nya bibliotekslagen. Härvidlag får man också eldunderstöd av Svenska Unescorådet, som inte hör till remissinstanserna men som avgett ett spontansvar, där man understryker vikten av nämnda manifest som vägledning i arbetet med att utveckla biblioteksverksamheten i Sverige men även internationellt. Manifestet omfattar folk-, skol-, mångkulturella och digitala bibliotek.
Flera av branschens remissinstanser är också inne på att ”lyfta” ändamålsparagrafen (som bör präglas av de värden som uttrycks i UNESCO:s folkbiblioteksmanifest) till en högre nivå än att ”främja läsning och litteratur” som är missvisande när stora delar av biblioteksväsendet har en helt annan inriktning. Ändamålsparagrafen bör få en skrivning som omfattar hela det allmänna biblioteksväsendet och få starkare formuleringar ifråga om dess betydelse och roll för demokrati, yttrandefrihet, främjandet av fri åsiktsbildning etc.
Sveriges Författarförbund är tämligen ensamt om att tycka att det är en bra idé att det just i ändamålsparagrafen slås fast bibliotekens kärnverksamhet är litteratur och läsning. Men även författarförbundet önskar formuleringar i ändamålsparagrafen kring bibliotekens roll för demokratin.
Att avgiftsfriheten ska gälla all offentlig finansierad biblioteksverksamhet och inte bara folkbiblioteken, är också något som flera påpekar liksom att inte bara litteratur utan alla biblioteksmedier ska vara avgiftsfria. I likhet med Svensk Biblioteksförening pekar också t ex Kulturrådet och TPB på att prioriterade grupper är en angelägenhet för alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet även om folk- och skolbibliotek har ett särskilt ansvar. Flera remissinstanser vill också ha skarpare och tydligare skrivningar vad gäller tillsyn och uppföljning av lagen, av ansvarsfördelningen och samverkan.
DIK har, i likhet med Svensk Biblioteksförening, ett förslag om en kompetensparagraf i sitt yttrande som även det rymmer ett alternativt lagförslag. En nyhet hos DIK är att man vill skriva in Open Access i lagen: ”Offentligt finansierad forskning som inte omfattas av sekretess ska fritt tillgängliggöras av universitets- och högskolebiblioteken.” Även Sveriges författarförbund är inne på något liknande när de föreslår ”bemanning av för uppdraget utbildad personal” när det t ex gäller att främja ”kompetensen att använda informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärande”.
I likhet med Svensk Biblioteksförening ser också Sveriges författarförbund behovet att addera ännu en grupp som bör prioriteras i lagen: ”vuxna som saknar vana att ta del av litteratur och att besöka bibliotek”.
SKL, Sveriges kommuner och landsting säger sig i sitt remissvar vara villigt att samlat företräda de enskilda kommunernas intressen i en dialog med branschen i e-boksfrågan. SKL välkomnar en ny bibliotekslag och ställer sig generellt positiv till förslaget men önskar förtydliganden på en rad punkter.
Grundprincipen är att utlåning av litteratur på biblioteken ska vara avgiftsfri. Men biblioteken måste ges rimliga förutsättningar att hantera de ökade kostnader som e-böcker innebär.
SKL pekar på behovet av bättre förutsättningar för biblioteken att kunna erbjuda e-böcker: ”Nuvarande system riskerar att leda till höga kostnader för bibliotekshuvudmännen, samtidigt som de enskilda kommunerna har små möjligheter att påverka villkoren. SKL är villig att ta på sig rollen att samlat företräda de enskilda kommunernas intressen”, skriver SKL i sitt annars ganska kortfattade remissvar.
Senaste nytt
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Böckerna som censureras mest
Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.
8 apr 2024 • < 1 min
0 kommentarer