Bibliotekslagen och remissvaren
24 sep 2012 • 3 min
Hyfsad samsyn råder i remissvaren om en ny bibliotekslag. Regeringens förslag till ny bibliotekslag får bakläxa – om än ofta...
Hyfsad samsyn råder i remissvaren om en ny bibliotekslag. Regeringens förslag till ny bibliotekslag får bakläxa – om än ofta i vänliga och servila ordalag – av flera tunga remissinstanser. På något annat sätt kan man knappast tolka de ganska omfattande och detaljerade remissvar med relevanta synpunkter, förslag på förtydliganden och förändringar som avges. En annan indikation på detta är att flera av biblioteksområdets remissinstanser oberoende av varandra är relativt samstämda i sina svar och har synpunkter som ansluter till de som Svensk Biblioteksförening har anfört (se separat text).
Det är väl egentligen bara BiS som tar bladet från munnen och utan omskrivningar säger att det förslag som nu ligger ger ”intryck av att vara ett hastverk vad gäller såväl innehåll som språk och struktur” och avrundar ampert med att ”detta oklara och ofullständiga lagförslag måste få en grundlig genomarbetning av någon annan med bättre kompetens och insikt”. Sveriges Länsbibliotekarier är inne på samma sak när man anser att ”begreppsapparaten i lagtexten måste ses över och definieras”. Möjligen säger man det som många tänker när de ”välkomnar en ny bibliotekslag”, ”ser positivt på förbättringar”, den ”breda ansatsen” etc för att sedan komma till det där lilla ordet MEN som sedan följs av flera sidor med invändningar.
KB, Kulturrådet, BiS och Sveriges Länsbibliotekarier ser i likhet med Svensk Biblioteksförening gärna en närmare koppling till UNESCO:s folkbiblioteksmanifest från 1994 i den nya bibliotekslagen. Härvidlag får man också eldunderstöd av Svenska Unescorådet, som inte hör till remissinstanserna men som avgett ett spontansvar, där man understryker vikten av nämnda manifest som vägledning i arbetet med att utveckla biblioteksverksamheten i Sverige men även internationellt. Manifestet omfattar folk-, skol-, mångkulturella och digitala bibliotek.
Flera av branschens remissinstanser är också inne på att ”lyfta” ändamålsparagrafen (som bör präglas av de värden som uttrycks i UNESCO:s folkbiblioteksmanifest) till en högre nivå än att ”främja läsning och litteratur” som är missvisande när stora delar av biblioteksväsendet har en helt annan inriktning. Ändamålsparagrafen bör få en skrivning som omfattar hela det allmänna biblioteksväsendet och få starkare formuleringar ifråga om dess betydelse och roll för demokrati, yttrandefrihet, främjandet av fri åsiktsbildning etc.
Sveriges Författarförbund är tämligen ensamt om att tycka att det är en bra idé att det just i ändamålsparagrafen slås fast bibliotekens kärnverksamhet är litteratur och läsning. Men även författarförbundet önskar formuleringar i ändamålsparagrafen kring bibliotekens roll för demokratin.
Att avgiftsfriheten ska gälla all offentlig finansierad biblioteksverksamhet och inte bara folkbiblioteken, är också något som flera påpekar liksom att inte bara litteratur utan alla biblioteksmedier ska vara avgiftsfria. I likhet med Svensk Biblioteksförening pekar också t ex Kulturrådet och TPB på att prioriterade grupper är en angelägenhet för alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet även om folk- och skolbibliotek har ett särskilt ansvar. Flera remissinstanser vill också ha skarpare och tydligare skrivningar vad gäller tillsyn och uppföljning av lagen, av ansvarsfördelningen och samverkan.
DIK har, i likhet med Svensk Biblioteksförening, ett förslag om en kompetensparagraf i sitt yttrande som även det rymmer ett alternativt lagförslag. En nyhet hos DIK är att man vill skriva in Open Access i lagen: ”Offentligt finansierad forskning som inte omfattas av sekretess ska fritt tillgängliggöras av universitets- och högskolebiblioteken.” Även Sveriges författarförbund är inne på något liknande när de föreslår ”bemanning av för uppdraget utbildad personal” när det t ex gäller att främja ”kompetensen att använda informationsteknik för kunskapsinhämtning och lärande”.
I likhet med Svensk Biblioteksförening ser också Sveriges författarförbund behovet att addera ännu en grupp som bör prioriteras i lagen: ”vuxna som saknar vana att ta del av litteratur och att besöka bibliotek”.
SKL, Sveriges kommuner och landsting säger sig i sitt remissvar vara villigt att samlat företräda de enskilda kommunernas intressen i en dialog med branschen i e-boksfrågan. SKL välkomnar en ny bibliotekslag och ställer sig generellt positiv till förslaget men önskar förtydliganden på en rad punkter.
Grundprincipen är att utlåning av litteratur på biblioteken ska vara avgiftsfri. Men biblioteken måste ges rimliga förutsättningar att hantera de ökade kostnader som e-böcker innebär.
SKL pekar på behovet av bättre förutsättningar för biblioteken att kunna erbjuda e-böcker: ”Nuvarande system riskerar att leda till höga kostnader för bibliotekshuvudmännen, samtidigt som de enskilda kommunerna har små möjligheter att påverka villkoren. SKL är villig att ta på sig rollen att samlat företräda de enskilda kommunernas intressen”, skriver SKL i sitt annars ganska kortfattade remissvar.
Senaste nytt

Sena leveranser stör verksamheten
Elin Streiffert, bibliotekarie i Östhammars kommun, är uppgiven. Lång väntan på böcker från Adlibris har de senaste månaderna orsakat stora problem.
20 maj 2025 • 2 min
Varför är böckerna försenade?
Buggar i ett nytt logistiksystem är orsaken till alla försenade leveranser, förklarar Adlibris. Genom ett ramavtal är företaget förstahandsval när kommunerna köper in böcker till biblioteket och skolor.
20 maj 2025 • 2 min

Sökes: 50 % vaktmästare, 50 % bibliotekarie
Rekrytering pågår. ”Det kan ju finnas någon människa därute som besitter båda kompetenserna", säger rektorn för Praktiska gymnasiet i Liljeholmen i södra Stockholm.
19 maj 2025 • 2 min

Silvia Ernhagen: "Vi får inte bli avtrubbade nu"
Vi får inte bli avtrubbade nu, vi får inte vänja oss vid kriget eller acceptera inskränkt yttrandefrihet. Vi måste fortsätta att stödja och värna våra bibliotek och kulturinstitutioner och deras breda demokratiska uppdrag.
16 maj 2025 • 2 min

Ukrainas kamp för att avsluta en destruktiv relation
Det är inte första gången ryska härskare vill förstöra eller förtrycka den ukrainska kulturen. Under de senaste trehundra åren har det gjorts många försök.
15 maj 2025 • 13 min
Lärosätenas kostnader sticker ut i statistiken om bibliotek
2024 betalade svenska lärosätesbibliotek nästan 800 miljoner kronor för e-medier, en ökning med 300 miljoner på fem år. Det framkommer i KB:s årliga statistik.
14 maj 2025 • 2 min

På Ukrainas bibliotek finns allt Ryssland vill utplåna
Den fullskaliga invasionen är ett kulturkrig. De hotade och angripna ukrainska biblioteken borde få svenskt stöd, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.
14 maj 2025 • 2 min

Disturbing Indifference to Russia’s War
Statements about “Ukrainian fascists” and Ukrainian cities being portrayed as Russian are being made. Yet the Russian Library Association is not excluded from the international library organization IFLA.
13 maj 2025 • 2 min

Statsbidrag för skolbibliotek kan gå till annat
Under 2025 betalar staten ut 216 extra miljoner för att skolor ska kunna bemanna skolbiblioteken under höstterminen. Men bidragen är generella och kommunerna fria att prioritera annan verksamhet.
13 maj 2025 • 2 min

Frånstötande överseende med Rysslands krig
Uttalanden om ”ukrainska fascister” och städer i Ukraina framställs som ryska. Ändå utesluts inte Rysslands biblioteksförening ur den internationella organisationen Ifla.
12 maj 2025 • 2 min

Sökes: bibliotekarie – "ett viktigt arbete"
Från i sommar ska alla landets elever ha tillgång till ett bemannat bibliotek. Påvelundsskolan i Göteborg är en av de skolor som just nu är mitt i processen att anställa.
12 maj 2025 • 3 min

De föreslås till Svensk biblioteksförenings styrelse
Två omval och fyra nya namn föreslås till styrelsen när Svensk biblioteksförening håller årsmöte nästa vecka.
9 maj 2025 • < 1 min
0 kommentarer